Höst
- För andra betydelser, se Höst (olika betydelser).
Höst är i det tempererade klimatet en av de fyra årstiderna, på norra halvklotet under månaderna september, oktober och november. På södra halvklotet omfattas hösten av månaderna mars, april och maj. I astronomisk bemärkelse börjar hösten med höstdagjämningen och slutar vid vintersolståndet.[1] SMHI definierar hösten som den årstid när dygnsmedeltemperaturen är fallande och ligger mellan 0 och 10 grader. Eller mellan 0 och 10 grader under 5 dygn efter temperaturer över 10 grader efter 1 augusti. Om sommaren skulle utebli (om inte temperaturen övergår 10°C i minst 5 dygn) börjar hösten tidigast 1 augusti.[2] Motsvarande datum för våren, om vintern uteblir, är den 15 februari.
Ordet "höst" betyder "skörd" och är besläktat med "hösta" och "inhösta", det vill säga samla eller hämta in.[1] Hösten är alltså ursprungligen skördetiden. (Jämför Eng. "Harvest").
Om hösten går växter in i dormans, de börjar förbereda sig för vintervilan. Processen med att löven gulnar sätts igång genom att växterna börjar producera abskissinsyra.[3] Klorofyllen försvinner därmed från växter som inte är städsegröna, varigenom de gula nyanser som blad och löv alltid har blottläggs. Lövens gulnande hänger samman med att växterna gör sig redo för vintervila och då behöver de energin som klorofyllen förbrukar under sommaren.[4] b-karoten och flavonoler (quercetin) står för den gula färgen, och mängden varierar bland olika växter.[5] Blad och löv blir röda av att växten tillverkar antocyaniner under hösten. Olika växter får därför företrädesvis antingen gula eller röda höstfärger.[6] Nyansen påverkas också av vädret, speciellt på aspar vilka kan få båda färgerna; ju mildare och regnigare höst desto gulare löv, och ju torrare och kallare desto rödare. Löven och bladen fälls genom att bladfästet förkorkas. Förkorkningen fördröjs av goda ljusförhållanden, varför träd som står nära en ljuskälla behåller löven längre än träd som står mörkt.[3]
Meteorologiskt består hösten av fyra instanser. Först börjar solens uppvärmning att minska, eftersom solen hamnar allt lägre på himlen. Av detta följer att det blir stora temperaturskillnader mellan norr och söder. Temperaturskillnaderna leder till att det blir fler och kraftigare lågtryck med tillhörande nederbördsområden (antingen regn, snö eller blandning). Slutligen tränger den kalla luften från norr sig söderut.[2] Vissa år vänder det varma vädret tillbaka en stund (i Sverige omkring den 7 oktober), vilket brukar kallas brittsommar,[7] efter heliga Birgitta. Om det varma vädret kommer efter den första frosten kallas det indiansommar.[8]
Höstdimma eller strålningsdimma,[9] som är vanligt i Skandinavien, beror på högtryck, och bildas under natten genom att luften vid marken kyls ner. Ju längre tid luften kyls under natten, desto längre tid varar dimman som skingras på morgonen när luften värms igen. Om dimman blir riktigt tjock förmår dock inte solen värma marken, och då kan dimman bli kvar under dagen.[9] Det är under höst också vanligt med gråmulet väder trots högtryck.[10]
I skönlitteraturen kan hösten symbolisera något som är på avtagande eller döende, såsom ålderdomen.[1]
Se även
- Höst i New England
- Höstdagjämningen
- Boken Höst av Selma Lagerlöf
- Wiktionary har ett uppslag om höst.
- Wikimedia Commons har media som rör Höst.
Referenser
Noter
- ^ [a b c] "höst", SAOB webbversionen, Svenska Akademien, uppdaterad: 24 september 2008
- ^ [a b] ”Höst”. Kunskapsbanken. SMHI. 23 april 2014. http://www.smhi.se/kunskapsbanken/host-1.1257.
- ^ [a b] ”Hur klarar växterna vintern?”. Natur och Miljö. januari 2004. Arkiverad från originalet den 17 december 2007. https://web.archive.org/web/20071217161257/http://www.naturochmiljo.fi/sve/arkiv/artiklar_i_finlands_/artikel-10310-4812.html.
- ^ ”Varför blir löven gula på hösten?”. faktabanken.nu. http://faktabanken.nu/gulahostlov.htm.
- ^ ”Kemin Bakom NaturensFärger (eller varför gräset är grönt och maskrosen gul)”. Åbo Akademi. http://www.vasa.abo.fi/pf/li/mat/kemres/farger/fargkemi/farger.html.
- ^ ”Röda höstlöv varnar fiender”. SVT. 19 maj 2009. http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/roda-hostlov-varnar-fiender.
- ^ ”Brittsommar”. Kunskapsbanken. Smhi. 7 oktober 2014. http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/brittsommar-1.1506.
- ^ ”Indiansommar”. Kunskapsbanken. Smhi. 23 april 2014. http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/indiansommar-1.1501.
- ^ [a b] ”Dimma och fuktdis”. Kunskapsbanken. SMHI. 23 april 2014. http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/dimma-och-fuktdis-1.18016.
- ^ ”Högtryck på hösten ger dimma”. Kunskapsbanken. SMHI. 24 september 2008. Arkiverad från originalet den 25 juni 2009. https://web.archive.org/web/20090625004639/http://www.smhi.se/cmp/jsp/polopoly.jsp?d=8152&a=22776&l=sv.
|