Höstdagjämningen

Relief i Persepolis - en symbol för den persiska Nowruz - vid dagjämningen är kraften hos en evigt stridande tjur (som personifierar jorden) och ett lejon (som personifierar solen) jämlika.

Höstdagjämningen inträffar när solskivans centrum passerar gränsen mellan norra och södra himmelssfären, det vill säga passerar himmelsekvatorn. Punkten på himmelsekvatorn där passagen sker kallas höstdagjämningspunkten. Höstdagjämningen är inte en dag, utan en ögonblicklig händelse som inträffar vid en bestämd tidpunkt vid olika klockslag på skilda ställen på jorden, beroende på i vilken tidszon man befinner sig. Dag och natt är inte exakt lika långa vid höstdagjämningen . Detta förhållande inträder något dygn senare. Det beror på ljusets böjning i atmosfären, den så kallade refraktionen. Refraktionen innebär att solen kan lysa på lite mer än halva jorden på en gång. Det medför att dagen blir längre och natten kortare än den annars skulle ha varit. Refraktionen medför också att dag och natt är lika långa något dygn före vårdagjämningen. Dagarna omkring höstdagjämningen går solen upp rakt i öster, och omkring tolv timmar senare går den ner rakt i väster. Om man bortser från områdena närmast jordens poler är dagarna kring höstdagjämningen ungefär lika långa över hela jorden.

Se även

Datum och tid (UTC) för dagjämningarna
År	Vårdagjämningen Mars		Höstdagjämningen September
	dag	tid	dag	tid
2009	20	11:44	22	21:18
2010	20	17:32	23	03:09
2011	20	23:21	23	09:04
2012	20	05:14	22	14:49
2013	20	11:02	22	20:44
2014	20	16:57	23	02:29
2015	20	22:45	23	08:21
2016	20	04:30	22	14:21
2017	20	10:29	22	20:02
2018	20	16:15	23	01:54
Källa: USNO Earth's Seasons

• Höst
• Sommarsolståndet
• Vintersolståndet
• Vårdagjämningen
• Ekliptikan
• Sommartid