Anknäbbsdinosaurier

Från Wikipedia
Version från den 4 juni 2015 kl. 18.34 av Harka (Diskussion | Bidrag) (språkpet)
Hadrosaurider
Stratigrafisk utbredning: Yngre krita
Skelett av släktet ProsaurolophusRoyal Ontario Museum.
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassKräldjur
Reptilia
UnderklassDiapsider
Diapsida
InfraklassHärskarödlor
Archosauria
ÖverordningDinosaurier
Dinosauria
OrdningFågelhöftade dinosaurier
†Ornithischia
UnderordningOrnithopoder
†Ornithopoda
InfraordningIguanodonter
†Iguanodontia
ÖverfamiljHadrosauroider
†Hadrosauroidea
FamiljHadrosaurider
†Hadrosauridae
Vetenskapligt namn
§ Hadrosauridae
AuktorCope, 1869
Underfamiljer
Hitta fler artiklar om djur med

Hadrosauridae (också kända som "anknäbbsdinosaurier", på grund av munnens form) var en stor familj med växtätande dinosaurier som levde under mellersta till yngre Kritaperioden. De tros ha härstammat från iguanodonterna från yngre jura/äldre krita och hade ungefär samma kroppsbyggnad. Hadrosaurierna är kända från rika utbud av olika fossil, och har hittats i Europa, Asien, Nordamerika, Sydamerika och Antarktis.

Beskrivning

Hadrosauriderna utmärktes av sin platta näbb, liknande den hos en anka. Längre bak i munnen satt stora uppsättningar med hundratals små tänder som användes till att effektivt tugga och mala födan. Många Hadrosaurider är också kända för att de hade olika benkammar eller horn på huvudet. Det har diskuterats forskare emellan huruvida Hadrosauriderna rörde sig på alla fyra eller gick på bakbenen.[1] Det är dock möjligt att de kunde växla mellan fyrfotagång och att stå på bakbenen, till skillnad från till exempel sauropoderna, som var utpräglade fyrfotadjur. Detta möjliggjordes för hadrosaurierna därför att de hade inälvorna mellan bakbenen i stället för mellan fram- och bakbenen, som sauropoderna. Hadrosauriderna hade också långa, kraftiga svansar som kan ha fäst stora muskler, och fungerat som vapen mot fiender.

Hadrosauriderna var ganska stora djur. Kroppslängder på 9 meter eller mer var inte ovanligt, och vissa släkten, såsom den asiatiska Shantungosaurus, kunde bli cirka 15 meter.

Livscykel.

Skelett av en ung Hypacrosaurus.

Det rika utbudet av olika fossil efter olika Hadrosaurider har givit forskarna inblickar i ontogenin och fortplantningsprocessen hos dessa djur.

Hadrosauriderna växte mycket fort, och tros också ha blivit könsmogna vid relativt tidig ålder, speciellt jämfört med de stora köttätarna som var samtida med Hadrosauriderna, såsom Tyrannosaurider. En studie av Cooper och Horner på skelett hos släktet Hypacrosaurus visar att Hadrosauriderna växte och blev könsmogen mycket fortare än samtida predatorer.[2] Hypacrosaurus tros också ha blivit könsmogen innan den var fullvuxen; detta gjorde det möjligt för dem att hinna föröka sig. Detta har betraktats som ett exempel på R-K-selektion, vilket innebär att organismer reproducerar sig snabbt för att hålla populationen i takt med hög dödlighet.

Taxonomi

Hadrosauriderna delas in i två underfamiljer. Dessa är lambeosaurinerna (Lambeosaurinae), som var mindre klumpiga och hade stora kammar eller rör på huvudet, och hadrosaurinerna (Hadrosaurinae), vilka var stora och saknade kammar och rör på huvudet.

Släkten

Familj Hadrosauridae

Underfamilj Hadrosaurinae

Lambeosaurinae

Referenser

  1. ^ Galton P.M (1979), "The posture of hadrosaurian dinosaurs",Journal of Paleontology, 44(3): sid. 464-473.
  2. ^ Horner J.R, Lee A.H, Cooper L.N & Taper M.L, "Relative growth rates of predator and prey dinosaurs reflect effects of predation". Proceedings of the Royal Society B (22 november 2008) 275: sid. 2609-2615.

Externa länkar