Hans Gille

Från Wikipedia
Version från den 22 juni 2017 kl. 17.22 av InternetArchiveBot (Diskussion | Bidrag) (Räddar 4 källor och märker 1 som döda. #IABot (v1.4beta3))
Hans Gille
Hans Gille
FödelsenamnLennart Hans Allan
Pseudonym(er)Hasse Gille
Född28 juli 1931
FödelseortÖsterbybruk
Död31 december 2012 (81 år)
DödsortÖsterbybruk
Bakgrund
GenrerDansmusik, folkmusik, jazz, blåsorkester
InstrumentKornett, nyckelharpa, ventilbasun, elbas, banjo, ukulele, näverlur och spelpipa.
Utmärkelser
Zornmärket i silver (1974)[1]
Uplands spelmansförbunds guldmärke (1988)[2]
Världsmästare i Gammelharpa (1992)[3]
Viksta-Lasses stipendiet (2010)[4]

Lennart Hans Allan Gille, känd som Hasse Gille, född 28 juli 1931 i Uppsala,[5] död 31 december 2012, var en svensk smed, nyckelharpsbyggare, riksspelman och jazzmusiker från Österbybruk i Östhammars kommun.[6][7]

Hans Gille var son till smeden Konrad Gille och Signe Gille, född Brandström.[8] Som ung gick han i lära som snickare och smed. År 1954 gick han till sjöss som mässuppassare på M/S Margaret Johnson respektive M/S Ceylon och lärde sig under tiden engelska på egen hand. Han återvände till Österbybruk 1956. Här arbetade han som smed innan han blev musiker och nyckelharpsbyggare på heltid. Han bildade familj och fick fyra söner.[9]

Som musiker spelade han allt från traditionell amerikansk till traditionell svensk musik. Förutom huvudinstrumenten kornett och nyckelharpa trakterade han ventilbasun, elbas, banjo, ukulele, näverlur och spelpipa. Han kallade sig själv för den siste vallonsmeden.[10]

Vallonättling och stålsmed

Anfadern Nicolas Gille, smed från Vallonien, kom till Österby på 1620-talet. Hans Gille kallas ofta "den siste vallonsmeden" och ska ha varit den fjortonde stålsmeden i rakt nedstigande led.[11] Gille började som pojke i modellverkstaden på Fagersta Bruks AB Österbyverken. Där lärde han sig om träslag och verktyg, kunskaper han använde som nyckelharpsbyggare. Sin tjugoåriga karriär som stålsmed började han som pådragare i ånghammaren. Han lärde sig sedan smida alla former under ånghammaren. När den renoverade vallonsmedjan i Österbybruk skulle återinvigas 2006 fick Gille uppdraget att smida ut den första smältan under den stora hammaren, iklädd smedens traditionella långskjorta, läderförkläde ("ballbräde") och hatt.[12][13] Hans anfäder var smeder i åtta av tolv generationer, de tre senaste var inte vallonsmeder emedan sådan hantering då hade upphört.[källa behövs]

Kornetter och tradjazz

Hans Gille har själv berättat hur han fastnade för jazzen.[14][15] På Josefs café i Österbybruk fanns en jukebox och här kunde han som barn om och om igen lyssna på "I wish I could shimmy like my sister Kate". I bruket fanns en blåsorkester, och vid 12 års ålder började han lära sig spela kornett. När han som tonåring följde med fadern som under några år arbetade på Björneborgs bruk i Värmland, fick han lektioner av en militärmusiker tills denne ansåg att nu kunde han inte lära Gille mer. Han var då 17 år. Kornetten följde honom sedan till sjöss och blev inträdesbiljett till krogarna.[15]

Tillbaka i Österbybruk drev han dansband och andra orkestrar. En egen grupp hette Hasse Gilles kvintett, som senare blev sextett, med sättningen barytonsaxofon, tenorsaxofon/altsaxofon/klarinett, piano, bas och trummor. Han var med i Örbyhus blåsorkester, i Roy Ramsells sextett (senare Sextett Sextio), och han spelade storbandsjazz med Gimo Big Band. År 1985 återfanns noter från Dannemora gruvsamhälles musikkår. Tillsammans med andra musiker från Gimo Big Band startade Gille Brukssextetten[16] i Österbybruk - Dannemora som han ledde under drygt 20 år. Endast de gamla noterna användes. På 1980-talet gick han tillbaka till den ursprungliga jazzen och ledde grupperna Red Wings, Canal Creepers och Big Papa Henry's New Orleans Jazz Band[17]. Hemmascenen blev Louis i Stockholm, men han medverkade också vid Norrtelje jazzdagar, Varbergs gladjazzdagar och andra jazzfestivaler. Han började under denna tid regelbundet resa till New Orleans där han blev känd som "Hans from Sweden". Här uppträdde han med musiker som Jacques Gauthé och Lars Edegran, och han inbjöds att spela i Preservation Hall[18]. Sammanlagt blev det 14 besök.

Gille samlade också kornetter från jazzens guldålder. En kornett, som möjligen tillhört Bix Beiderbecke, skänkte han till Strömsholms jazzmuseum.[19]. Vid sin bortgång hade han 20 kornetter, varav 10 stycken av märket Conn. En kornett av märket Václav František Červený har av arvingarna donerats till Brukssextetten.

Nyckelharpor och folkmusik

På 1960-talet dokumenterades den då försvinnande traditionen med nyckelharpan som folkmusikinstrument i norra Uppland i professor Jan Lings doktorsavhandling. När Gille blev uppmärksammad på att de gamla österbyharporna (kontrabasharpa med dubbellek) och Österbylåtarna höll på att försvinna med de gamla spelmännen, liksom traditionen att spela då midsommarstången restes, beslöt han sig för att ta upp traditionen[20]. År 1971 arrangerade Eric Sahlström den första nyckelharpsbyggkursen, och där deltog Gille. De två första harporna var kromatiska, den tredje var en silverbasharpa. År 1974 fick han Zornmärket i silver och blev därmed riksspelman. Strax därefter slutade han i smedjan och blev musiker och byggare på heltid. Bland annat deltog han i gammeldansbandet Bockarna Bruce med sättningen nyckelharpa, fiol och dragspel.

Gille byggde sammanlagt 242 nyckelharpor av många modeller. Dels byggde han äldre harptyper som kontrabasharpa och silverbasharpa, dels utvecklade han moderna kromatiska harpor av olika slag. Under 1970- och 1980-talen ledde han byggkurser i Uppland och i Stockholm. Hans modeller har därför, jämsides med Eric Sahlströms Bohlinmodell, fått stor spridning. De nyckelharpor han byggt är kända för att hålla god kvalitet[21][22] och har sålts bl.a. till USA.[12] Under många år vann hans nyckelharpor tävlingarna vid Nyckelharpsstämman[23] i Österbybruk. Bland musiker som spelar på nyckelharpor av Gille märks bland andra Ditte Andersson, Johan Hedin och Olov Johansson.

Gille var under många år en del av Nyckelharpsstämman i Österbybruk. Här ledde han spelmanståget, allspelet och ofta buskspelet. Han var också allspelsledare vid Oktoberstämman[24] i Uppsala. Under mer än 30 år ledde han otaliga spelkurser, framför allt i Uppland och Mälardalen, men även på t.ex. Bornholm och Visingsö, och han var mycket uppskattad gästspelman vid Eric Sahlströmsinstitutet.[25] Tillsammans med folkdanslag reste han till USA, Kina och Österrike, och han ledde folkmusikturnéer i Zimbabwe och Skottland. Han komponerade drygt 60 låtar: brudmarscher, valser, polskor och gånglåtar.

Gilles närmaste spelkamrater var, förutom livskamraten Lena Höög, Ceylon Wallin och Kurt Södergren på nyckelharpa samt Bertil Hammar på dragspel.

År 2012 fick han en spelmansstämma uppkallad efter sig - Gillestämman[26] på nationaldagen 6 juni, i Österbybruk.[27]

Utmärkelser och stipendier

  • 1974 Spelmansmärket i silver, Svenska Ungdomsringen för Bygdekultur, "för bevarande av värdefull speltradition på kontrabasharpa".
  • 1977 Östhammars kommuns kulturstipendium.[20]
  • 1992 Världsmästare i gammelharpa på Skansen.[28]
  • 2002 Årets bruksare, Österby hembygdsförening.
  • 2007 Stipendium "för mångårig och värdefull insats för folkmusiken i Uppland", Stiftelsen Göran Larssons Minnesfond.
  • 2007 Excellence in recognition of your exceptional performance and innovative contributions to the 24th French Quarter Festival, Sean Kelly's Pub, New Orleans.
  • 2007 Swedbanks stipendium.
  • 2008 Louis Armstrongstipendiet, Föreningen Tradjazzens vänner "- för att han med uppväxt i uppländska Österbybruk blev framgångsrik pionjär för den tidiga jazzen i brukssamhället, fjärran från storstädernas skoldanser. Hasse är riksspelman, nyckelharpist och som nyckelharpsbyggare den mest produktive i världen. Efter dryga dussinet musikbesök i New Orleans har han blivit 'Hans of Sweden' för stadens jazzelit, under åren inbjuden att spela med Jacques Gauthé, Lars Edegran m.fl., i Sverige aktiv i bland andra Canal Creepers och Big Papa Henry's Band. Och i dag som vanligt tongivande i Storyville-paraden."[29][30]
  • 2009 Stipendium, Stiftelsen Carl G Beck-Friis fond för naturvård och hembygdskultur, Hargs bruk med motiveringen "för förtjänstfullt arbete som kulturbärare av nyckelharpospel".[31]
  • 2010 Viksta-Lasses stipendium "- är en stor inspiratör med sitt livfulla och lyhörda spel"[32]
  • 2011 Nominerad till Årets upplänning.[33]
  • 2012 Hedersjernbergare "Hasse Gille har under lång tid tolkat Jernbergslåtarna och komponerat i sann Jernbergsstil. Hasse har dessutom spelat otroliga stämmor på ett synnerligen troget sätt med full respekt för den unika tradition som levat kvar på Österbybruk sedan familjen Jernberg kom till Österbybruk år 1919."
  • 2012 Diplom "för utomordentliga insatser som verksamt bidragit till nyckelharpans fortlevnad", Nämnden för nyckelharpans utveckling och fortlevnad, Österbybruk.

Galleri

Media

Musik

  • Lite gammalt, lite nytt... Kassettband 1990. (c) Hans Gille
  • Låtar på nyckelharpa från Österbybruk [34]
  • Välsmidet. Jernbergslåtar och andra [35]
  • På vårat vis. Hans Gille & Kurt Södergren, Österbyhttp://www.nyckelharpan.org/ bruk [36]
  • Hasse Gille Sextett 22 oktober 2001 Live! (c) Hans Gille
  • Live i Österåkers kyrka[37]

Filmer

  • Swedish Folk Music Treasures: Hasse Gille & Anders Mattsson av Rita Laydon (2003) [38]
  • Hasse Gille - den siste vallonsmeden av Birger Eriksson. (2010)[39][40]

Referenser

Tryckta källor

  • Dannemorabygden, Dannemora hembygdsförening årgång 1992 och 2013

Webbkällor

Noter

  1. ^ läs online, zornmarket.se , läst: 5 december 2022.[källa från Wikidata]
  2. ^ läs online, wordpress.uplandsspel.se , läst: 6 december 2022.[källa från Wikidata]
  3. ^ läs online, nyckelharpansforum.net , läst: 3 december 2022.[källa från Wikidata]
  4. ^ läs online, www.hembygd.se , läst: 3 december 2022.[källa från Wikidata]
  5. ^ Sveriges befolkning 1990: Gille, Lennart Hans Allan
  6. ^ UNT.se 31 december 2012: Hasse Gille har avlidit, läst 4 februari 2013
  7. ^ SvD.se 3 januari 2013: Riksspelemannen Hasse Gille är död, läst 4 februari 2013
  8. ^ Gille, Konrad Allan 1909-1980, läst 14 februari 2015
  9. ^ Uplandsspelmannen 1-2013 Arkiverad 2 november 2014 hämtat från the Wayback Machine.
  10. ^ UNT.se 26 juli 2011: Övergav stålet för musikanteriet, läst 4 februari 2013
  11. ^ Österholm P: Hasse Gille. Spelmannen 1-2013.
  12. ^ [a b] Runa av Leif Alpsjö, UNT februari 2013
  13. ^ Runa av Esbjörn och Sture Hogmark, februari 2013
  14. ^ Övergav stålet för musikanteriet
  15. ^ [a b] Hasse Gille - den siste vallonsmeden. Birger Media 2010
  16. ^ Brukssextetten
  17. ^ Big Papa Henry's New Orleans Jazz Band
  18. ^ Preservation Hall
  19. ^ Bix Beiderbecke's Cornet Arkiverad 16 augusti 2013 hämtat från the Wayback Machine., läst 4.2.2013
  20. ^ [a b] Dannemorabygden, Dannemora hembygdsförening, 1992, 2013
  21. ^ Hasse Gille och hans insatser som nyckelharpsbyggare[död länk] Seminarium på nyckelharpsstämman 2013
  22. ^ Hasse Gilles nyckelharpsbygge Esbjörn Hogmark, Nyckelharpans forum 9.9.2013
  23. ^ Nyckelharpsstämman
  24. ^ Oktoberstämman Arkiverad 24 december 2011 hämtat från the Wayback Machine.
  25. ^ Hasse Gille har lämnat oss, läst 4.2.2012
  26. ^ Gillestämman
  27. ^ Stämman blir ett riktigt gille UNT 21.5.2012
  28. ^ Nyckelharpa world championships Läst 5 februari 2013
  29. ^ Louis Armstrongstipendiet
  30. ^ Louis Armstrong-stipendiater 1971-2011
  31. ^ Gammal och ung nya stipendiater
  32. ^ Vikstastipendium till Hasse Gille
  33. ^ 10 Hasse Gille
  34. ^ Låtar på Nyckelharpa från Österbybruk. Tongång records, AllWin hb 1975
  35. ^ Välsmidet. Jernbergslåtar och andra. Tongång records, AllWin hb 1995.
  36. ^ På vårat vis. Hans Gille & Kurt Södergren. Tongång records, AllWin hb 1997.
  37. ^ Live i Österåkers kyrka. Big Papa Henry's New Orleans Jazz Band. E&A produktion 2004.
  38. ^ Leydon Grafix: Swedish Folk Music Treasures: Hasse Gille Arkiverad 6 maj 2012 hämtat från the Wayback Machine., läst 4 februari 2013
  39. ^ Hasse Gille - den siste vallonsmeden. Birger Media 2010.
  40. ^ UNT.se 4 december 2007: Mångsysslare blir filmstjärna, läst 4 februari 2013