Banjo

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För den fiktiva TV-spelsfiguren Banjo, se Banjo (TV-spelsfigur).
Banjospelare
Fyrsträngad banjo

Banjo är ett stränginstrument med ett trumskinn spänt över resonanskroppen. Antalet strängar på en banjo brukar variera mellan fyra och sex.

Ursprungligen hade banjon fyra strängar tills Joel Sweeney satte till en femte sträng på 1830-talet. Den femsträngade banjon användes i USA från början inom så kallad clawhammer (där man knäpper med två fingrar, vanligtvis tumme och långfinger) och den närbesläktade stilen frailing. Senare i början av 1900-talet användes den femsträngade banjon inom jazzmusiken med storheter som Harry Reser och Vess Ossman som dess främsta företrädare. Senare blev det allt vanligare med fyrsträngad banjo inom jazzen.

I England uppstod det en liknande utveckling inom den klassiska banjostilen där den fyrsträngade banjon var ledande men som med tiden ersattes av den femsträngade.

Den fem-strängade banjon fick ett uppsving 1946 när Earl Scruggs trädde fram som medlem i Bill Monroes Bluegrass Boys med en egen banjostil, populärt kallad Scruggs-style. Detta gjorde att den femsträngade banjon blev synonym med bluegrassmusik.

Kända banjospelare (i urval)[redigera | redigera wikitext]

Clawhammer/Frailing[redigera | redigera wikitext]

Bluegrass[redigera | redigera wikitext]

Jazz[redigera | redigera wikitext]

Klassisk banjo[redigera | redigera wikitext]

  • William J. Ball
  • Paul Eno
  • Emile Grimshaw
  • Alfred Kirby
  • Frank Lawes
  • Joe Morley

Irländsk folkmusik[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]