Banjo

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
En fiktiv figur med detta namn hittas på Banjo (TV-spelsfigur)
Banjospelare

Banjo är ett stränginstrument med ett trumskinn spänt över resonanskroppen. Antalet strängar på en banjo brukar variera mellan fyra och sex.

Ursprungligen hade banjon fyra strängar tills Joel Sweeney satte till en femte sträng på 1830-talet. Den fem-strängade banjon användes i USA från början inom så kallad clawhammer (där man knäpper med två fingrar, vanligtvis tumme och långfinger) och den närbesläktade stilen frailing. Senare i början av 1900-talet användes den fem-strängade banjon inom jazzmusiken med storheter som Harry Reser och Vess Ossman som dess främsta företrädare. Senare blev det allt vanligare med fyra-strängad banjo inom jazzen.

I England uppstod det en liknande utveckling inom den klassiska banjostilen där den fyra-strängade banjon var ledande men som med tiden ersattes av den fem-strängade.

Den fem-strängade banjon fick ett uppsving 1946 när Earl Scruggs trädde fram som medlem i Bill Monroes Bluegrass Boys med en egen banjostil, populärt kallad Scruggs-style. Detta gjorde att den fem-strängade banjon blev synonym med bluegrassmusik.

Innehåll

[redigera] Banjons stämningar

Den fyrsträngade banjon (tenorbanjo), stäms vanligen CGDA (GDAE i irländsk folkmusik).

Den femsträngade banjon stäms vanligen GDGBD, (där den femte strängen (G) är en oktav högre än den tredje).

Den sexsträngade banjon stäms precis som en gitarr och kallas även gitarrbanjo.

[redigera] Kända banjospelare (i urval)

[redigera] Clawhammer/Frailing

[redigera] Bluegrass

[redigera] Jazz

[redigera] Klassisk banjo

  • William J. Ball
  • Paul Eno
  • Emile Grimshaw
  • Alfred Kirby
  • Frank Lawes
  • Joe Morley

[redigera] Irländsk folkmusik

[redigera] Se även

[redigera] Externa länkar

Personliga verktyg
Namnrymder
Varianter
Åtgärder
Navigering
Skriv ut/exportera
Verktygslåda
På andra språk