Harbo
- För andra betydelser, se Harbo (olika betydelser).
| Harbo | |
| Tätort | |
 Klockstapeln vid Harbo kyrka.
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Uppland |
| Län | Uppsala |
| Kommun | Heby |
| Koordinater | 60°6′19″N 17°12′1″Ö / 60.10528°N 17.20028°Ö |
| Area | 124 hektar (2015) |
| Folkmängd | 714 (2015)[1] |
| Befolkningstäthet | 5,76 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Postnummer | 74047 |
| Riktnummer | 0292 |
| Tätortskod | T6228 |
| Geonames | 2707828 |
  Harbos läge i Uppsala län.
| |
| Wikimedia Commons: Harbo | |
Harbo är en tätort i Heby kommun och kyrkbyn i Harbo socken. Orten ligger längs länsväg 272 mellan Uppsala och Östervåla.
Historik och i tätorten ingående byar
Harbo tätort består av ett antal tidigare byar i Harbo socken.
Kvarsta
Kvarsta, längst i norr, är en forntida by med anor från vendeltid. I närheten av byn finns ett gravfält[2], där 1931 4 av de 5 kvarvarande gravarna undersöktes 1912-1914 hittades även ett vikingatida svärd och en yxa från samma tid i åkermarken, som visar att gravfältet ursprungligen varit större. I skriftliga källor omtalas byn första gången 1312.
Kvarsta var frälseby under Viby säteri till mitten av 1800-talet då den inkorporerades i säteriet, dock blev handelsboden som funnits i den sydligaste gården sedan 1846 kvar, och var kvar där till slutet av 1960-talet.
En rad egnahem tillkom i början av 1900-talet på byns marker. I gården Hällsta fanns tidigare Harbo telefonväxel.
Byns skogsmarker och mera avlägset belägna torp ligger utanför tätorten.
Staffansbo
Staffansbo eller Diken söder om kvarsta var även den en frälsegård under Viby, äldsta kända omnämnande är från 1528. Torpet Rörbo (första gången omtalat 1792) har tidvis räknats till Kvarsta. Här ligger sedan 1934 Harbo hembygdsgård, och från tidigt 1900-talet har en mängd egnahem tillkommit på ägorna.
Prästgården
Prästgården har förmodligen sina anor i en forntida by, enstaka gravar finns på ägorna, men uppgiften i ett dokument bland de gamla kyrkböckerna att prästgården tidigare skall ha hetat Nybelberga är förmodligen felaktigt.
Skolhus byggdes 1849, nuvarande äldre skola är från 1887. Poststation inrättades 1890 och byggnaden fungerade som postkontor fram till 1980-talet. Huset har även varit Harbo kommunalhus. 1929 byggdes ett ålderdomshem, idag privatbostad, som ersatte ett äldre fattighus.
Ett antal av Prästgårdsägornas torp är 1800-tal (Torpet Lund, kallat Prästgårdslund för att skiljas från torpet Lund vid Harbonäs, är 1800-tal men ingår inte i Harbo tätortsbebyggelse. Omfattande villabebyggelse har skett på ägorna fram till idag.
Prästgårdsägorna ligger endast delvis i Harbo tätort
Smedsbo
Smedsbo har förmodligen inte forntida anor och omtalas första gången 1528, men i samband med byggandet av villan Solbacken 1916 grävdes ett gravfält om minst 6 vikingatida gravar ut, så forntida bebyggelse har funnits på platsen. 2004 i samband med villabebyggelse på Smedsbo ägor påträffades bebyggelse- och smideslämningar från yngre järnåldern på platsen.
Torpet Hårdhällstorp tillkom i början av 1700-talet, och fungerade under stor del av 1700-talet som krog.
1925 byggdes mejeri på Smedsbo ägor. Samma byggnad blev senare en bensinmack (Caltex/Texacomack), men idag är pumparna borta och byggnaden är idag en pizzeria. 1934 byggdes även en modern handelsbod på Smedsbo ägor. Byggnaden fungerade som livsmedelsaffär fram till slutet av 1990-talet, då den flyttade till nya lokaler på Forsbo ägor. Ytterligare en bensinmack byggdes 1946 (Esso/Statoil), och finns ännu kvar.
Här ligger även byn Vad, som lades under Viby säteri redan i början av 1600-talet. Byns förmodade läge upptas nu av idrottsplatsen Marmorvallen, och även övriga delar av byns marker utgörs av villabebyggelse.
Hammarbron, som utgör gränsen mot Forsbo ägor är troligen i sin äldsta form byggd omkring 1660. Passerade landsvägen förbi Viby säteri. Den första bron var en träbro med tak. Den ersattes på 1700-talet av en stenbro, som i sin tur ersattes av en betongbro i början av 1960-talet.
Täppan
Täppan omtalas första gången 1528, och var då frälsetorp under Viby, 1561 räkas Täppan som en gård om 1/2 mantal med tillhörande kvarn.
Forsbo
Forsbo omtalas första gången 1528, och här fanns även en kvarn redan i början av 1500-talet. Rika smideslämningar från primitiv järnhantering finns i närheten av gården, och myrmalmsslagg finns på flera ställen på ägorna. Dessutom finns lämningar efter dammkonstruktioner intill gården, större delen av bruksanläggningarna vid Viby låg troligen här under den första fasen i början av 1600-talet.
Torpen Funkbo och Björksta är båda 1600-talstorp. Högte tillkom i slutet av 1800-talet. Villabebyggelsen tog fart i början av 1900-talet.
Persborgs såg och kvarn byggdes på 1920-talet, och kvarnbygnaden fanns kvar fram till början av 2000-talet. Här fanns även Harbo Marmorfabrik från 1930- till 1950-talet. Forsbergs bageri låg även här från 1913 fram till 1980-talet. Idag finns även en livsmedelsaffär, ett bussgarage, och ytterligare en affärsfastighet på ägorna.
Norrbo
Norrbo är en medeltida by, den saknas i markgäldsförteckningen 1312 och fanns då troligen inte. Äldsta kända omnämnande är från 1346. Harbo missionshus, uppfört 1875 men kraftigt ombyggt på 1960-talet ligger på Norrbo ägor. I Tavlan på Norrbo ägor fanns i slutet av 1800- och början av 1900-talet en handelsbod.
Norrbo ligger endast delvis inom Harbo tätort.
Guttorp
Gården Guttorp ingår också delvis i Harbo tätort. Gården omtalas första gången 1528 och var då ett frälsetorp. Här ligger affärsfastigheten Graneberg, som byggdes på 1930-talet.
Ekelunda
Ekelunda är en forntida by nu i Harbo tätort. Ett outgrävt gravfält finns i anslutning till byn. Harbo gästgivargård låg i Ekelunda, redan på 1600-talet var Ekelundaborna ansvariga för skjutsningen (i samarbete med angränsande byar), men något egentligt gästgiveri fanns inte förrän 1730.
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Harbo 1960–2015[1] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 408 | |||
| 1965 | 385 | |||
| 1970 | 438 | |||
| 1975 | 519 | |||
| 1980 | 518 | |||
| 1990 | 640 | 103 | ||
| 1995 | 642 | 105 | ||
| 2000 | 675 | 105 | ||
| 2005 | 702 | 105 | ||
| 2010 | 721 | 105 | ||
| 2015 | 714 | 124 | ||
Se även
Källor
- Det medeltida Sverige, volym 1:3 och 1:4, Tiundaland.
- Byar och Gådar i Harbo Socken, Fakta och Årtal, Magnhild Umaerus & Sune Eriksson 1985
- Harbo socken, K. GG. Söderhielm, Östervåla 1971
- ^ [a b] ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ RAÄ 40, Harbo socken
| ||||||||||||||||
