Heraldisk lilja

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Lilja som den utformas inom heraldiken
Iris Pseudacorus, svärdlilja

Heraldisk lilja (fr. fleur de lys, 'liljans blomma', avseende blomman hos svärdsliljan), även fransk lilja, är en särskild stiliserad ornamentbild (allmän bild) som har använts i många olika sammanhang inom heraldik, konst och med kristen symbolik. Inom heraldiken är det denna bild som avses om man skriver "lilja". Blomman med samma namn kallas "naturlig lilja".

Heraldiskt bruk[redigera | redigera wikitext]

Heraldiska liljor har använts som prydnader på bland annat kronor och spiror. Det finns flera legender kring dess ursprung; en säger att det ursprungligen är tre paddor som skall ha förts av Pharamond[1], en annan att Klodvig I (481-511) fick en lilja av en ängel. Liljan som fransk kunglig symbol kan i vilket fall spåras tillbaka till Robert II:s styre, och dess första form, ett blått fält bestrött med liljor i guld, dök upp under Ludvig VIII:s regeringstid, medan den moderna skölden med tre liljor i guld på ett blått fält skapades under Karl V, möjligen som ett sätt att skilja den från den vapenbild som användes i de engelska kungarnas vapen (dessa ändrade i sin tur till den moderna skölden några år senare).[1] Detta vapen användes fram till franska revolutionen, och än idag ser många den heraldiska liljan som en specifikt fransk symbol, trots att den minst lika länge har funnits även på annat håll.

Genom äktenskap hamnade den i Medicis vapen och blev därigenom en symbol för Florens. Den florentinska liljan och den bourbonska kan skiljas åt genom att den förra har ståndare. Provinsen Québecs flagga bär fyra vita franska liljor på blå botten. Även den traditionella bosniska flaggan, som användes under medeltiden och under perioden 1992-1997, pryddes av sex gyllene liljor. Utformningen av dessa liljor sägs dock vara härledd från en specifik bosnisk lilja, Lilium bosniacum, snarare än från det franska ursprunget.

Kristen symbolik[redigera | redigera wikitext]

Liljan har sedan tidig medeltid använts inom kristen konst. De tre kronbladen reflekterar en utbredd koppling till Treenigheten. Ursprungligen fanns den i avbildningar av Jesus. Gradvis associerades den med Jungfru Maria och Höga Visan 2:2 ("Som en lilja bland törnen, så är min älskade bland flickor."), som tolkades som en referens till Maria. Den har även använts som attribut till Ärkeängeln Gabriel, särskilt i avbildningar av bebådelsen.

Modernt bruk[redigera | redigera wikitext]

Den heraldiska liljan har traditionellt varit tecknet för nordpilen på geografiska kartor och den är också en internationell symbol för scoutrörelsen WOSM (The World Organization of the Scout Movement). Flickscouterna (WAGGGS World Association of Girl Guides and Girl Scouts) har också en egen symbol men med ett treklöver. Ett vanligt missförstånd är att Världsscoutmärket, alltså liljan, är det manliga märket och treklövern är det kvinnliga. I stället rymmer liljan alla scouter i världen. Däremot har Girl Guides och Girl Scouts fått ett eget märke. Heraldisk lilja användes bland annat i klubbmärket för den 1972-1995 existerande kanadensiska ishockeyklubben Quebec Nordiques. Den används också av den amerikanska fotbollsklubben New Orleans Saints. Bandet Slaktattacks har tre liljor i sin logo. Thomas Sabo, tysk smyckestillverkare samt designer gör också smycken, bl.a halsband i form av en fransk lilja.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Slater, Stephen (2002) (på eng). The complete book of heraldry: an international history of heraldry and its contemporary uses. London: Lorenz. sid. 91. Libris 10152284. ISBN 0-7548-1062-3 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]