Liljesläktet

Från Wikipedia
Uppslagsordet ”liljor” leder hit. För andra betydelser, se Lilja.
Liljesläktet
Praktlilja (L. speciosum)
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionKärlväxter
Tracheophyta
KlassEnhjärtbladiga blomväxter
Liliopsida
OrdningLiljeordningen
Liliales
FamiljLiljeväxter
Liliaceae
UnderfamiljLilioideae
TribusLilieae
SläkteLiljesläktet
Lilium
Vetenskapligt namn
§ Lilium
AuktorLinné, 1753
Synonymer
  • Lirium Scop.
  • Martagon Wolf
  • Martagon (Rchb.) Opiz

Liljesläktet (Lilium) är ett släkte av växter i familjen liljeväxter.[2] Släktet beskrevs först av Carl von Linné, 1753. Totalt förekommer ungefär 100 arter spridda över norra tempererade zonen, söderut till tropikerna i Sydostasien.[1]

I Sverige förekommer inga arter naturligt. Dock kan de tre arterna brandlilja (L. bulbiferum), krollilja (L. martagon) och tigerlilja (L. lancifolium) förekomma förvildade. Även kanadalilja (L. canadense) och madonnalilja (L. candidum) har påträffats förvildade.[3] De flesta liljor i trädgårdsodling är hybrider. Liljor har ett starkt symbolvärde, i synnerhet vita liljor.

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Fleråriga örter med lök. Löken består av flera förtjockade lökblad eller fjäll och saknar lökskal. Stjälkarna är upprätta med blad. Bladen är vanligen strödda, men kan vara kransställda, skaftade eller oskaftade, lansettlika till smalt lansettlika. Ibland bildas bulbiller i bladvecken. Blomställningarna är toppställda och kan bestå av en ensam blomma eller flera blommor i klase, flock eller kvast. Högbladen liknar de vanliga bladen. Blommorna är ofta tratt- eller klocklika, ibland rörformade eller skålformade. Hyllebladen är sex till antalet, fria, ibland starkt tillbakarullade. De kan vara grönaktiga, vita till rosa, purpur, röda, orange eller gula och har nektarier vid basen. Ståndare sex. Stift ett. Frukten är en kapsel med stora, platta frön.

Namnet förekom redan i antikens Grekland; Homeros kallade växtsläktet leiron.[3]

Liljor i kultur och religion[redigera | redigera wikitext]

Liljan finns avbildad redan i det gamla Egypten, Mykene och det minoiska Kreta. Musernas sång kallades metaforiskt för liljelika i den antika dikten, i betydelsen mild. Den mytiskt metamorfosiska förklaringen av liljans födelse var att den skapats av Heras mjölk samtidigt som Vintergatan uppstod. Den har sedan dess uppfattats som en symbol för oskuldsfullhet, och i konsten avbildas ofta jungfru Maria med en lilja som symbol för Immaculata conceptio, den obefläckade avlelsen. Som så ofta med symboler för oskuld är den även en dödssymbol.

Inom heraldiken är liljan konungarnas symbol, vilket beror på att enligt legenden fick Klodvig I (481-511) en lilja av en ängel, och sedan 1179 har fleur-de-lis, en stiliserad lilja, funnits i de franska kungahusens vapen. [4] Genom äktenskap hamnade den i Medicis vapen och blev därigenom en symbol för Florens. Den florentinska liljan och den bourbonska kan skiljas åt genom att den förra har ståndare. Även den traditionella bosniska flaggan pryds av sex gyllene liljor.

Grupper[redigera | redigera wikitext]

Odlade liljor delas in i nio grupper (divisioner) av International Lily Register. På svenska används lite andra namn:

  • 1. Asiatliljor (Lilium Asiatiska Gruppen), motsvarar Asiatic hybrids.
    • 1a. Tidigblommande asiatiska hybrider med upprätta blommor
    • 1b. Tidigblommande asiatiska hybrider med utåtriktade blommor
    • 1c. Tidigblommande asiatiska hybrider med hängande blommor
  • 2. Mandarinliljor (Lilium Martagon-Gruppen), motsvarar Martagon hybrids.
  • 3. Candidumliljor (Lilium Candidum-Gruppen), motsvarar Candidum hybrids.
  • 4. Bellinghamliljor (Lilium Amerikanska Gruppen), motsvarar American hybrids.
  • 5. Longiflorumliljor (Lilium Longiflorum-Gruppen), motsvarar Longiflorum hybrids.
  • 6. Kejsarliljor (Lilium Regale-Gruppen), motsvarar Trumpet hybrids.
    • 6a. Regale- och Aurelian-hybrider med klockformiga blommor
    • 6b. Regale- och Aurelian-hybrider med skålformiga blommor
    • 6c. Regale- och Aurelian-hybrider med fatlika blommor
    • 6d. Regale- och Aurelian-hybrider med tillbakaböjda kalkblad
  • 7. Orientliljor (Lilium Orient-Gruppen), motsvarar Oriental hybrids.
    • 7a. Östasiatiska hybrider med klockformiga blommor
    • 7b. Östasiatiska hybrider med skålformiga blommor
    • 7c. Östasiatiska hybrider med fatlika blommor
    • 7d. Östasiatiska hybrider med tillbakaböjda kalkblad
  • 8 Miscellaneous hybrids - hit räknas sorter som inte kan föras till de övriga grupperna.
  • 9 Arter - hit förs de rena arterna och dess selektioner.

Följande grupper räknas oftast in i någon av de tidigare:

Arter[redigera | redigera wikitext]

Dottertaxa till Liljor, i alfabetisk ordning:[2]

Det finns också åtskilliga hybrider bland liljorna, bland annat Flocklilja (L. ×hollandicum) och Isabell-lilja (L. ×testaceum).

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Lilium Tourn. ex L., Sp. Pl.: 302 (1753).” (på engelska). World Checklist of Selected Plant Families. Kew Royal Botanical Garden. http://apps.kew.org/wcsp/synonomy.do?name_id=280381. Läst 11 februari 2015. 
  2. ^ [a b] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (21 februari 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. språk=engelska. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/browse/tree/id/17103057. Läst 26 maj 2014. 
  3. ^ [a b] Anderberg, A. (red.) (1998). ”Lilium”. Den virtuella floran. Nordiska riksmuseet. http://linnaeus.nrm.se/flora/mono/lilia/liliu/welcome.html. Läst 2009 Juli 23. 
  4. ^ Slater, Stephen (2002) (på engelska). The complete book of heraldry: an international history of heraldry and its contemporary uses. London: Lorenz. sid. 91. Libris 10152284. ISBN 0-7548-1062-3 

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]