Jungfru Maria
Från Wikipedia
| Denna artikel är en del i serien Kristendom |
|
 |
|
|
Skrifter |
|
|
Personer |
|
|
Tro |
|
|
Sakrament |
|
|
Dagligt liv |
|
|
Böner |
|
|
Helgdagar |
|
|
Reformationen |
|
|
Riktningar |
|
|
Övriga |
|
 Kristendom |
|
Jungfru Maria (arameiska מרים, Maryām, från hebreiska Miriam, grekiska Μαριαμ eller Μαρια), även Jungfrun, Heliga Guds Moder, och sedan medeltiden även kallad Madonna (Min dam), känd i Nya Testamentet som en galileisk invånare och mor till Jesus från Nasaret, och det främsta helgonet inom den romersk-katolska och den ortodoxa kyrkan.
Enligt Nya Testamentet får Maria, medan hon är trolovad, i ett möte med ängeln Gabriel veta att hon skall föda en son, som skall uppfylla Gamla Testamentets profetior trots att hon är jungfru (bebådelsen). Vid ett besök hos en släkting, Elisabet, Johannes döparens mor, brister Maria ut i lovsång (Magnificat). Hon föder Jesus i Betlehem, men tvingas efter födseln att fly till Egypten på grund av kung Herodes den stores hot.
Det kristna studiet av Maria kallas mariologi. I allmänhet vidhåller kristna samfund att hon var jungfru vid tiden för bebådelsen och åtminstone fram till Jesu födelse. De romersk-katolska kyrkorna, den östortodoxa kyrkan och de orientaliskt ortodoxa kyrkorna, liksom ett fåtal protestantiska sekter, vidhåller även att Maria förblev jungfru resten av livet.
Nya Testamentet berättar att hon närvarade vid flera betydelsefulla händelser i sin sons vuxna liv (bland annat vid bröllopet i Kana och vid korsfästelsen på Golgata). Likaså deltog hon i de gemensamma bönerna omedelbart efter Jesu himmelsfärd.
Berättelser om Marias liv finns vidare utarbetade i senare kristna apokryfer, vilka bland annat uppger att hennes föräldrars namn var Joakim och Anna och att Maria var en släkting till Elisabet (fru till prästen Sakarias) och av Arons släktlinje, och därmed också av Levi stam.
Innehåll |
[redigera] Mariakulten
I katolsk och ortodox teologi har Maria en viktig roll. Vid konciliet i Efesos 431 fastställdes som kyrkolära att Maria var Theotokos (Gudaföderska) "Guds moder". I katolsk och ortodox teologi finns dessutom följande lärosatser:
- Semper virgo - Ständig jungfru, d.v.s. att Maria aldrig fick några barn med Josef. Frågan diskuterades flitigt av kyrkofäderna, av vilka nästan alla kom fram till att Maria just var jungfru hela livet, men att tro motsatsen inte utgjorde något brott mot tron. Trots att läran aldrig dogmatiskt fastställts (inget koncilium har någonsin tagit upp frågan) är det den vanligaste uppfattningen i öst som väst. Protestanter accepterar i regel inte denna syn på Maria, och hävdar att hon hade andra barn tillsammans med Josef, då Bibeln flera gånger nämner Jesu syskon.
- Assumptio Mariae - Marias upptagande till himmelen. Läran i både öst och väst om att Maria efter sin död fördes upp till himmelen (liknas ofta vid det sätt Henok fördes bort av Gud i Första Mosebok). I öst lär man att Maria innan sin himmelsfärd somnade in på ett mystikt sätt, vilket kallas "Dormitio Mariae" och firas den 15 augusti. I väst är läran i princip likadan, bara att man bortser från dormitionen, och räknar med att Maria upptogs till himmelen med både kropp och själ (vilket dogmförklarades 1950 av påve Pius XII), vilket även är den vanligaste synen i öst. Läran har inget stöd i Bibeln och följaktligen inte heller bland protestanter, även om det är okontroversiellt att Marias själ är i himmelen.
- Immaculata Conceptio - (västkyrklig lära) - Obefläckad avlelse, d.v.s. att Maria var syndfri från konceptionen. Proklamerad dogm av påven Pius IX 1854. Läran förutsätter Augustinus arvsyndslära vilken de ortodoxa kyrkorna inte omfattar. De menar dock att Maria var syndfri. Läran har inget stöd i Bibeln och avvisas därför helt i protestantisk teologi, även om Martin Luther lärde att Maria renades från all synd när Jesus blev till i henne.
[redigera] Kritik av Mariakulten
[redigera] Tillbedjan av Maria
Det är inte en ovanlig sed att som katolik falla på knä inför en Mariastaty för att be Maria om hennes förböner. Jungfru Maria tillbes dock inte i sig, utan ägnas vördnad.
[redigera] Guds Moder
Maria kallas ofta Guds moder, Theotokos. Kritiker frågar sig hur hon kan vara Guds moder när det i Johannesevangeliet 1:1-3 står ”I begynnelsen var Ordet, och Ordet var hos Gud, och Ordet var Gud. Detta var i begynnelsen hos Gud. Genom det har allt blivit till, och utan det har intet blivit till, som är till.” Jesus, Ordet, fanns alltså hos Fadern redan vid tidens början och varken skapades eller föddes av Maria. Guds mänskliga gestalt däremot, var vad som föddes av Maria.
[redigera] Maria som förmedlare
Maria kallas också förebedjerska, eller medlare mellan människor och Gud. Detta kritiseras av vissa som menar att det synsättet bryter mot Första Timotheosbrevet 2:5, där det står att ”en enda är Gud, och en enda är medlare emellan Gud och människor: en människa, Kristus Jesus”. Andra Vatikankonciliets dogmatiska konstitution Lumen Gentium har dock tydligt förklarat det hela: ”Därför åkallas den saliga Jungfrun i kyrkan som förespråkerska, beskyddarinna, hjälparinna och förmedlarinna. Detta måste dock förstås så att ingenting dras från eller läggs till Kristi, den enda förmedlarens, värdighet och kraft”.[1]
[redigera] Mariafester
- 1 januari – Maria, Guds moder
- 11 februari – Vår Fru av Lourdes
- 25 mars – Jungfru Marie bebådelse
- 1 maj – Maria, himmelens drottning
- 13 maj – Vår Fru av Fátima
- 24 maj – Maria, de kristna hjälp
- 31 maj – Jungfru Marie besökelses fest
- 16 juli – Vår Fru av berget Karmel
- 15 augusti – Jungfru Marie upptagning i himmelen
- 22 augusti – Jungfru Maria Drottningen
- 8 september – Jungfru Marie födelse
- 12 september – Jungfru Marie heliga namn
- 15 september – Jungfru Marie smärtor
- 7 oktober – Vår Fru av Rosenkransen
- 21 november – Jungfru Marie tempelgång
- 8 december – Jungfru Marie utkorelse och fullkomliga renhet
- 12 december – Vår Fru av Guadalupe
[redigera] Islam
.jpg)
Koranens nittonde sura heter Maria (Maryam) och handlar bland annat om Jesu (Isa) födelse enligt islamisk trosuppfattning. Koranens Maria har ingen man och har lämnat sin familj. Ängeln Gabriel kommer i gestalt av en vacker man, med bud från Gud om att Maria ska bli havande. Under havandeskapet lever hon avskilt och dold av slöjor för att undgå människors blickar. Hon kallas "Arons syster"; en möjlig muslimsk tolkning är att Arons syster allmänt åsyftar en kvinna av judisk härstamning.
Koranens Jesus (Isa) talar när han redan är späd: "Jag är Allahs tjänare, han gav mig Skriften och utnämnde mig till profet."
I Koranen omtalas kristendomens och särskilt den bysantinska kyrkans gudsföreställning, Treenighetstanken, från vilken tas avstånd.
[redigera] Källor
- Katolska kyrkans katekes. Vejbystrand: Catholica 1996. ISBN 99-86428-64-0
[redigera] Fotnoter
- ^ Lumen Gentium VIII, III, 62. ”Propterea B. Virgo in Ecclesia titulis Advocatae, Auxiliatricis, Adiutricis, Mediatricis invocatur. Quod tamen ita intelligitur, ut dignitati et efficacitati Christi unius Mediatoris nihil deroget, nihil superaddat.”
[redigera] Fördjupningslitteratur
- Thurian, Max, Maria, Herrens moder: urbild för Kyrkan. Uppsala: Bokförlaget Pro Veritate 1986.
[redigera] Se även
[redigera] Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Jungfru Maria.
