Herman Scheel

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Herman Carsten Johannes Scheel, född den 19 januari 1859 i Hamar, död den 29 september 1956, var en norsk jurist, bror till Signe Scheel.

Scheel blev juris kandidat 1881 och universitetsstipendiat 1887, juris doktoravhandlingen Om ægtefællers formuesforhold 1892, var professor i rättsvetenskap 1893-98 och utnämndes 1898 till høyesteretsassessor. Han var februari 1910-februari 1912 justitieminister i Wollert Konows koalitionsministär, där han representerade högern. Scheel blev åter høyesteretsassessor 1912 och justitiarius i Høyesteret 1920. Utom flera betänkanden om nya lagar, stiftade eller förberedda under hans ministertid, i synnerhet angående vattendrags rätt och överlåtelse av fast egendom, författade han Forelæsninger over norsk tingsret (1901–12) samt en del tidskriftsuppsatser i straff- och processrätt.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Small Sketch of Owl.pngDen här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Scheel, 1. Herman Carsten Johannes, 1904–1926.