Hermann Oberth
| Hermann Oberth | |
 | |
| Född | 25 juni 1894[1][2][3] Sibiu |
|---|---|
| Död | 28 december 1989[1][2][3] (95 år) Nürnberg[4] |
| Begravd | Nürnberg |
| Andra namn | Fritz Hann[5] |
| Medborgare i | Österrike-Ungern, Rumänien och Tyskland |
| Utbildad vid | Universitatea Babeș-Bolyai  |
| Sysselsättning | Fysiker, manusförfattare, ingenjör, essäist, uppfinnare, flygingenjör |
| Politiskt parti | |
| Hemlandet | |
| Utmärkelser | |
| Prix international d'astronautique (1927) Rudolf Diesel-medaljen (1954) Wilhelm Exner-medaljen (1969)[6] International Space Hall of Fame (1976)[7][8] Hedersdoktor vid Technische Universität Berlin Hedersdoktor vid Technische Universität Graz Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden - stora kommendörskorset med stjärna Bayerska förtjänstorden | |
| Redigera Wikidata | |
Hermann Oberth, född 25 juni 1894 i Hermannstadt, Siebenbürgen, Österrike-Ungern (idag Rumänien), död 28 december 1989 i Nürnberg, var en tysk fysiker. Han var en av grundarna av den vetenskapliga rakettekniken.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Hermann Oberth räknas tillsammans med Konstantin Tsiolkovskij och Robert Goddard till pionjärerna inom rymdforskningen. Hermann Oberth framlade 1923 principerna för raketdrift i rymdens vakuum i skriften Raketen i den interplanetära rymden. Han beskrev i detalj en raket kallad Modell B som inspirerade många raketentusiaster. Han var med och startade upp den rymdfärdsförening, Verein für Raumschiffahrt, som senare skulle mynna ut i den grupp av raketforskare som verkade i Peenemünde i Tyskland. Oberth var från 1927 medlem i Verein für Raumschiffahrt.
Oberths arbete bildade stommen för den första generationen av tyska raketforskare och rymdpionjärer där bland andra Wernher von Braun och Helmut Gröttrup ingick. Dessa arbetade i sin tur med det tyska V2-programmet under andra världskriget som gav betydelsefull kunskap till både det amerikanska och sovjetiska rymdprogrammet efter andra världskriget. 1941-1943 arbetade Oberth vid Heeresversuchsanstalt i Peenemünde och framtagandet av raketen V-2 men hans deltagande inskränktes av att han sågs som en utlandstysk (Auslandsdeutscher). Från 1954 verkade Oberth i USA.
Hans mest kända verk är Die Rakete zu den Planetenräumen (1923) och Wege zur Raumschiffahrt (1929).
Asteroiden 9253 Oberth är uppkallad efter honom.[9]
-
Hermann Oberth. -
Herman Oberth som ung pojke (1901).
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Denna artikel är, helt eller delvis, en översättning från tyskspråkiga Wikipedia
- ^ [a b] SNAC, Hermann Oberth, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Internet Speculative Fiction Database, Hermann Oberth, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] filmportal.de, Prof. Hermann Oberth, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.dw.com.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.wilhelmexner.org.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.nmspacemuseum.org, läst: 17 juli 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Space Pioneers Enshrined, Las Vegas Optic (på engelska), 6 oktober 1976, s. 6, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ ”Minor Planet Center 9253 Oberth” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=9253. Läst 14 juni 2023.
Se även[redigera | redigera wikitext]
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Hermann Oberth.- Hermann Oberth Raumfahrt Museum
