1894

Wikipedia

1894 - MDCCCXCIV
År: 1891 - 1892 - 1893 1894 1895 - 1896 - 1897
Decennium: 1870-talet - 1880-talet 1890-talet 1900-talet - 1910-talet
Sekel: 1700-talet 1800-talet 1900-talet
Millennium: 1000-talet
Födda & avlidna
Födda - Avlidna
Världen
Humaniora och kultur: Film - Konst - Litteratur Musik - Radio - Serier - Teater
Samhällsvetenskap och samhälle: Ekonomi - Krig - Politik Sport - Utbildning
Teknik och naturvetenskap: Astronomi och vetenskap Meteorologi - Teknik
Svenskspråkiga länder
Sverige 1894
Epok: Yngre 1800-tal 1866-1905	Regent: Oscar II kung 1872-1907
Ärkebiskop: A. N. Sundberg 1870-1900	Statsminister: E. G. Boström 1891-1900
Finland 1894
Epok: Storfurstendömet 1809-1917	Regent: Alexander III tsar 1881-1894 Nikolaj II tsar 1894-1917
Ärkebiskop: T. T. Renvall 1884-1898	Generalguvernör: F. L. Heiden 1881-1898
Andra tideräkningar
Bahá'í- kalendern	50 – 51
Buddhistisk kalender	2438
Nengō (Japan)	Meiji 27
Judisk kalender	5654 – 5655
Muslimsk kalender	1311 – 1312
Persisk kalender (Iran och Afganistan)	1272 – 1273
Sakakalendern (Indien)	1816 – 1817
Thailändsk solkalender	2437

[redigera] Händelser

• 11 mars - Göteborgs Atlet- & Idrottssällskap grundas.
• 28 mars - Den första gradualavhandlingen inom en didaktisk avgränsning framläggs i Uppsala.
• 25 juni - Japan ockuperar Söul sedan Kina ställt sig på kung Kojongs sida mot rebellgruppen Tonghak i Sydkorea.
• 30 juni - Tower Bridge i London invigs.
• 16 juli - Storbritannien gör avkall på exterritorialrätten. Övriga stormakter följer omedelbart efter, och Japan erkänns som jämställt med de "vita" nationerna.
• 27 juli - Japanska krigsfarttyg sänker ett brittskt fartyg med kinesiska trupper ombord.
• 1 augusti - Japan och Kina utväxlar formella krigsförklaringar om Korea.
• 16 september - Japanerna besegrar kineserna i slaget vid Pyongyang norr om Söul.
• 17 september - Japanerna besegrar den kinesiska flottan i Koreabukten.
• 21 november - Japan stormar Kinas starkaste fästning Port Arthur, efter att först ha invaderat Manchuriet.
• 18 december - Kvinnor i South Australia blir de första i Australien att få rösträtt och kunna väljas in i parlamentet.
• Medlemsantalet i den svenska riksdagens båda kamrar bestäms till 150 i Första och 230 i Andra kammaren. Endast 80 ledamöter i Andra kammaren utgörs av stadsrepresentanter och kallas därför "Städernas vingklippning".
• Det svenska riksdagshuset och Riksbankens hus börjar byggas, vilket tar omkring tio år.
• Örnsköldsvik får stadsprivilegium.
• Norra stambanan mellan Stockholm och Boden står färdig.
• Ett femtiotal arkitekter protesterar mot planerna på att skära av kontakten mellan Mälaren och Östersjön med ett nytt stort riksdagshus.
• Slottet Tre Kronor uppförs som kuliss på den rivna operans tomt, till 300-årsminnet av Gustav II Adolfs födelse.
• Falstaff, fakirs En hvar sin egen professor utkommer.
• Uppfinnarbröderna Birger och Fredrik Ljungström förevisar sin uppfinning, Svea-velocipeden, för Alfred Nobel, som blir mäkta imponerad.
• Den svenska flaggan är vid denna tid mycket mörkare än dagens flagga. Konsuln Oscar Trapp hissar i Helsingborg en ny version, med mycket ljusare färger. Detta gör att allmän flaggning kommer igång på allvar i Sverige.
• En första aknytning mellan den svenska folkskolan och läroverken skapas i det att folkskolans tre första år motsvarar inträdet till läroverkets första klass.
• Ett särskilt bolag bildas för att infånga Storsjöodjuret i Storsjön i Jämtland.
• Den turkiska sultanens kurdiska ryttarregementen slår med stor grymhet ner ett kristet uppror i Armenien och hela Europa chockas av händelserna. Folkopinionen får Storbritannien, Frankrike och Ryssland att planera ett militärt ingripande, men Tyskland ställer sig på det Osmanska rikets sida och förhindrar därmed ett storkrig.
• Louis Lumière uppfinner spelfilmen.
• Den första internationella biltävlingen arrangeras på sträckan Paris-Rouenne.

[redigera] Födda

• 14 januari - Erik Bergman, svensk skådespelare.
• 26 februari - Wilhelm Bittrich, tysk general, SS-Obergruppenführer.
• 27 februari
  • Friedrich Wilhelm Krüger, tysk SS-officer.
  • Carl-Gunnar Wingård, svensk skådespelare och sångare.
• 28 februari - Ben Hecht, dramatiker.
• 17 mars - Nils Larsson i Östersund, svensk folskollärare och politiker (socialdemokrat).
• 3 april - Ragnar Bergh, svensk folkskoleinspektör och politiker.
• 10 april
  • G.D. Birla, indisk affärsman och politiker.
  • Ben Nicholson, brittisk konstnär.
• 17 april - Nikita Chrusjtjov, sovjetisk politiker.
• 26 april - Rudolf Hess, tysk nazistledare.
• 1 maj - Syster Maria Restituta, österrikisk nunna och sjuksköterska; saligförklarad 1998.
• 5 maj - Artur Rolén, svensk skådespelare, sångare och revyartist.
• 6 maj - Eric Laurent, svensk skådespelare och sångare.
• 13 maj - Ásgeir Ásgeirsson, isländsk politiker (president).
• 26 maj - Ivar Jansson, svensk folkskollärare och socialdemokratisk riksdagspolitiker.
• 2 juni - Hugo Runewall, svensk konstnär.
• 7 juni - Alexander de Seversky, ryskfödd amerikansk flygpionjär.
• 14 juni
  • Marie-Adélaïde, storhertiginna av Luxemburg.
  • Torsten Lundqvist, svensk manusförfattare och regissör.
• 23 juni
  • Edvard VIII, kung av Storbritannien och Irland 1936.
  • Alfred Kinsley, amerikansk biolog och sexolog.
• 9 juli - Percy Spencer, amerikansk uppfinnare, konstruerade mikrovågsugnen.
• 10 juli - Elov Persson, svensk författare och serietecknare, skapare av Kronblom.
• 18 juli - István Csáky, ungersk greve, diplomat och politiker; utrikesminister 1938-1941.
• 19 juli - Siegfried Fischer, svensk skådespelare, teaterledare, manusförfattare och författare.
• 25 juli
  • Gösta Lycke, svensk skådespelare.
  • Gavrilo Princip, serbisk frihetskämpe alternativt terrorist.
• 26 juli - Aldous Huxley, brittisk författare.
• 31 juli - Jenny Hasselquist, svensk skådespelerska och ballerina.
• 6 augusti - Rolf Christensen, norsk skådespelare.
• 12 augusti - Albert Leo Schlageter, tysk Freikorps-medlem som avrättades för sabotageverksamhet.
• 13 augusti - Paul Blobel, tysk SS-officer och dömd krigsförbrytare.
• 23 augusti - Robert Ryberg, svensk skådespelare och teaterdirektör.
• 29 augusti - John Andersson, svensk svarvare och socialdemokratisk riksdagspolitiker.
• 9 september - Arthur Freed, amerikansk textförfattare och filmproducent.
• 15 september
  • Oskar Klein, svensk teoretisk fysiker.
  • Jean Renoir, fransk filmregissör.
• 25 september - Lars Egge, svensk operettsångare, skådespelare och teaterchef.
• 4 oktober - Frans G. Bengtsson, svensk författare.
• 9 oktober - Ernest McFarland, amerikansk demokratisk politiker.
• 14 oktober - Heinrich Lübke, tysk politiker, jordbruks-, närings- och skogsminister 1953-1959 och förbundspresident 1959-1969.
• 15 oktober - Moshe Sharett, israelisk premiärminister.
• 20 oktober - Olive Thomas, amerikansk skådespelare.
• 22 oktober - Nils Quensel, svensk jurist, statsråd.
• 27 oktober
  • Fritz Sauckel, tysk nazistisk politiker.
  • Agda Helin, svensk skådespelare och sångerska.
• 13 november - Arthur Nebe, tysk nazistisk politiker.
• 16 november - Mabel Normand, amerikansk skådespelare.
• 17 november - Richard Nikolaus Coudenhove-Kalergi, österrikisk greve, politiker, filosof och geopolitiker.
• 26 november - Norbert Wiener, amerikansk professor i tillämpad och teoretisk matematik.
• 8 december
  • Eva Alw, svensk skådespelare.
  • James Thurber, amerikansk författare.
• 17 december - Arthur Fiedler, dirigent.
• 17 december - Hans Henny Jahnn, dramatiker, berättare och essäförfattare.
• 20 december - Sir Robert Menzies, australiensisk politiker.
• 28 december - Gustaf Lövås, svensk skådespelare.
• 29 december - Georg Schallermair, tysk SS-officer, dömd krigsförbrytare.
• 31 december - Pola Negri, amerikansk skådespelerska.
• Wäinö Aaltonen, finländsk skulptör.
• Erik Blomberg, författare, konsthistoriker.
• Georges-Henri Lemaitre, belgiska astronom.
• Vaclav Hlavaty, tjeckisk matematiker.
• Norbert Wiener, amerikansk matematiker.
• Aino Aalto, finländsk arkitekt och formgivare.

[redigera] Avlidna

• 1 januari - Heinrich Hertz, tysk fysiker.
• 28 januari - Elise Hwasser, svensk skådespelerska.
• 6 februari
  • Theodor Billroth, kirurg.
  • Maria Deraismes, fransk författare.
• 21 februari - Gustave Caillebotte, fransk målare inom impressionismen.
• 24 februari - Hans Jörgen Kristian Aall, dansk amtman.
• 17 mars - Meredith Frampton, brittisk målare.
• 8 april - Bankim Chandra Chatterjee, indisk författare, skrev en av de första romanerna på bengali.
• 27 april - Charles Laval, fransk konstnär, målare.
• 7 juni - William Dwight Whitney, amerikansk språkvetenskapsman, universitetslärare och indolog.
• 24 juni - Marie François Sadi Carnot, fransk statsman, president 1887-1994.
• 13 juli - Juventino Rosas, mexikansk-kubansk kompositör.
• 17 juli - Gisle Johnson, norsk teolog av isländsk härkomst.
• 21 juli - Frederick Low, amerikansk politiker och diplomat.
• 8 september - Ludvig Filip, fransk tronarvinge, greve av Paris.
• 20 september - Giovanni Battista de Rossi, italiensk fornforskare och arkeolog.
• 22 oktober - Gillis Bildt, svensk politiker, friherre, militär och riksmarskalk, statsminister 1888-1889.
• 1 november - Alexander III av Ryssland, rysk tsar.
• 13 november - Agostina Pietrantoni, italiensk nunna och sjuksköterska, helgonförklarad 1994.
• 20 november - Anton Rubinstein, pianist, dirigent och kompositör.
• 3 december - Robert Louis Stevenson, skotsk författare av bl.a. Skattkammarön.
• 7 december - Ferdinand Marie, fransk diplomat och ingenjör.
• 8 december - Pafnuty Lvovich Chebyshev, rysk matematiker.
• 12 december - Sir John Thompson, fjärde premiärministern i Kanada.
• 29 december - Christina Rossetti, brittisk poet.
• Auguste Nicolas Cain, fransk bildhuggare.
• Thomas Joannes Stieltjes, nederländsk matematiker.
• Karl von Werther, preussisk diplomat, friherre.