Hyponymi

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Hyponymi är det semantiska förhållandet mellan hyperonymer (överordnade begrepp) och hyponymer (underordnade begrepp). Hyperonymer täcker in fler saker medan hyponymen innehåller mer specifik information.

Exempel på hyponymi[redigera | redigera wikitext]

Relationen mellan orden människa och barn är hyponymt. Människa är ett överordnat begrepp (en hyperonym), eftersom alla barn är människor men inte alla människor är barn. På motsvarande vis är barn ett underordnat begrepp (en hyponym), eftersom alla barn är människor men inte alla människor är barn. På samma sätt är regn en hyponym till hyperonymen nederbörd, eftersom regn är en sorts nederbörd.

Exempel på skillnader i betydelse och vidd[redigera | redigera wikitext]

Om du blir ombedd att ange egenskaper som hyperonymen "apa" har gemensamt och sedan egenskaper som hyponymen "schimpans" har gemensamt, kan du komma på fler saker som schimpanser har gemensamt, eftersom de liknar varandra mer än alla apor liknar varandra. Ordet schimpans är alltså mer betydelsetungt.

Om du vill hitta ett ord för så många djur som möjligt fungerar hyperonymen apa bättre. Ordet har alltså en större vidd.

Problem med hyponymibegreppet[redigera | redigera wikitext]

Hyponymi är enklast att tillämpa på substantiv som i exemplen ovan, men det är inte alltid helt enkelt (vad är en hyperonym till "smuts"?). Än svårare kan det vara med andra ordklasser. Ändå återfinns i grammatiken termer som verba dicendi (sägeverb), verba sentiendi (förnimmelseverb), verba cogitandi (tankeverb), etc.

Hyponymi i lexikografin[redigera | redigera wikitext]

I enspråkiga lexika innehåller ofta ordboksdefinitionen en hyperonym till uppslagsordet. Detta fungerar väl så länge hyperonymen är mer känd än hyponymen, vilket är fallet i ordförrådets mindre frekventa skikt. Definitioner av välkända begrepp, däremot, blir lätt meningslösa från informationssynpunkt. Det finns dock forskare som menar att det är möjligt att finna ett litet antal ord vilka kan fungera som ultimata deskriptorer, så kallade semantiska primitiver. Den mest kända företrädaren för denna idé (som går tillbaka på filosofen Leibniz) är lingvisten Anna Wierzbicka.

Se även[redigera | redigera wikitext]