Ida McKinley

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ida McKinley.

Ida McKinley (Mrs William McKinley), född som Ida Saxton 8 juni 1847 i Canton, Ohio, död 26 maj 1907 i Canton, Ohio, var en amerikansk presidenthustru, First Lady från 1897; gift med president William McKinley.

Ida Saxton var dotter till en av stadens mest framgångsrika bankirer. Hon led av en nervsjukdom och arbetade som kassör vid sin fars bank när hon träffade den till staden nyligen inflyttade major William McKinley. De gifte sig den 25 januari 1871. Året därpå födde Ida McKinley en dotter och blev snart gravid igen. Strax innan hon skulle föda parets andra barn avled hennes mor, och McKinley drabbades av en svår depression. Bägge barnen avled i späd ålder och McKinley blev då svårt nervsjuk och kom att drabbas av återkommande epileptiska anfall.

Trots sin sjukdom tvekade hon aldrig att stå vid sin makes sida när han började nå framgång inom politiken, och han blev snart en mästare på att finna på ursäkter för hennes frånvaro de gånger hon drabbades av anfall.

När hon blev USA:s First Lady 1897 avslöjades inte hennes sjukdom - vice-presidenten Garret Hobarts hustru Jennie kom till hennes hjälp ett flertal gånger vid officiella mottagningar. Ida McKinley överlevde sin mördade make med fem år - hon avled 26 maj 1907 i Canton, Ohio, där hon ligger begravd bredvid sin make.