Inälvsmat

Från Wikipedia
Disk med inälvsmat i en saluhall i Barcelona.

Inälvsmat är de ätliga inre organen av slaktdjur, vilt och fågel.

Definition[redigera | redigera wikitext]

Vad som räknas som inälvsmat är kulturellt betingat, men omfattar i norra Europa huvudsakligen hjärta, lever, njure, tunga, mage, bräss, hjärna, juver och lunga. I vidsträckt bemärkelse kan till inälvsmat även räknas benmärg och blod.

Näringsvärde[redigera | redigera wikitext]

Inälvsmat är rik på vitaminer och näringsämnen, men är ömtålig rå.

Användning[redigera | redigera wikitext]

Inälvsmat ingår i många klassiska rätter och i olika korvar, t.ex. leverkorv och blodkorv. Bland svenska maträtter gjorda på inälvsmat kan nämnas blodpudding och annan blodmat, pölsa, kalvbräss, kalvtunga, oxtunga, svintunga, lammlever, levergryta, kalvlever och korvkaka.[1] En internationellt känd rätt gjord på inälvsmat är haggis. Leverpastej, paté och foie gras är också gjorda på inälvsmat.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Inälvsmat Arkiverad 11 september 2013 hämtat från the Wayback Machine.2013-05-04.