Inälvsmat

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Disk med inälvsmat i en saluhall i Barcelona.

Inälvsmat är de ätliga inre organen av slaktdjur, vilt och fågel.

Definition[redigera | redigera wikitext]

Vad som räknas som inälvsmat är kulturellt betingat, men omfattar i norra Europa huvudsakligen hjärta, lever, njure, tunga, mage, bräss, hjärna, juver och lunga. I vidsträckt bemärkelse kan till inälvsmat även räknas benmärg och blod.

Näringsvärde[redigera | redigera wikitext]

Inälvsmat är rika på vitaminer och näringsämnen, men är ömtåliga råa.

Användning[redigera | redigera wikitext]

Inälvsmat ingår i många klassiska rätter och i olika korvar, t ex leverkorv och blodkorv. Bland svenska maträtter gjorda på inälvsmat kan nämnas blodpudding och annan blodmat, pölsa, kalvbräss, kalvtunga, oxtunga, svintunga, lammlever, levergryta, kalvlever och korvkaka.[1] En internationellt känd rätt gjord på inälvsmat är haggis.Leverpastej, paté och foie gras är också gjorda på inälvsmat.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Inälvsmat2013-05-04.