Ingenjörsvetenskap

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Vindkraftverk
Ångturbin
Ångmaskin

Ingenjörsvetenskap är den vetenskapliga disciplin som behandlar implementering av vetenskapmaterial, byggnationer, maskiner, system och processer för att förverkliga ett specifikt mål. Det amerikanska ingenjörsrådet för professionell utveckling (ECPD) [1] (senare ABET),[2] definierar ingenjörsvetenskap som den kreativa tillämpningen av vetenskapliga principer för att konstruera eller utveckla byggnader, maskiner, apparater, produktionsprocesser, eller tekniker som utnyttjar en eller flera av dessa; eller för att konstruera eller driva desamma med full kännedomma om deras design; eller att förutsäga deras beteende under särskilda förutsättningar; allt med avseende på tänkt syfte, driftsekonomi och säkerhet för liv och egendom. [3][4][5][6]

Den som arbetar med ingenjörsvetenskap kallas ingenjör.

Olika ingenjörsgrenar[redigera | redigera wikitext]

Ingenjörsvetenskap är en bred disciplin som ofta delas in i flera underdiscipliner.

Dessa har historiskt sett varit:[7][8]

Med en snabb utveckling av teknik har många nya forskningsgrenar utvecklats, såsom datateknik, medicinsk teknik, mekatronik och miljöteknik. Dessa nya grenar är ofta en kombination av de ursprungliga grenarna; till exempel är mekatronik en kombination av elektroteknik och maskinteknik.

De olika grenarna överlappar dessutom varandra och har ofta en nära koppling till andra discipliner såsom fysik, kemi och matematik.

Olika ingenjörstitlar[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Ingenjör

Det förekommer ett antal olika ingenjörstitlar i världen. De kan dels vara yrkesexamina och dels arbetstitlar. Ett exempel på det är att en person som arbetar som miljöingenjör kan vara utbildad till väg och vatten-ingenjör eller kemiingenjör.

Utbildningar[redigera | redigera wikitext]

I Sverige förekommer det ett flertal olika nationella yrkesexamina inom ingenjörsområdet. Exempel på dessa är civilingenjör, högskoleingenjör, brandingenjör och gymnasieingenjör. Ett problem med dessa examina har länge varit att de inte enkelt gått att översätta till andra länders examensbenämningar. Inom ramen för den s.k. Bolognaprocessen inom EU inleddes 2007 ett arbete för att undanröja detta problem.

Högskolans forskarutbildning inom ingenjörsvetenskapen resulterar i samma examina och titlar som i de övriga vetenskapliga disciplinerna men med specifikationen "teknologie". Licentiatexamen benämns alltså teknologie licentiatexamen medan en doktor benämns teknologie doktor.

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ECPD-definition från acronym finder (engelska)
  2. ^ ABET – Historia (engelska)
  3. ^ the creative application of scientific principles to design or develop structures, machines, apparatus, or manufacturing processes, or works utilizing them singly or in combination; or to construct or operate the same with full cognizance of their design; or to forecast their behavior under specific operating conditions; all as respects an intended function, economics of operation and safety to life and property.
  4. ^ Science, Volume 94, Issue 2446, pp. 456: Engineers' Council for Professional Development
  5. ^ Engineers' Council for Professional Development. (1947). Canons of ethics for engineers
  6. ^ Engineers' Council for Professional Development definition on Encyclopaedia Britannica (Includes Britannica article on Engineering)
  7. ^ Imperial College London England: Studying engineering at Imperial: Engineering courses are offered in five main branches of engineering: aeronautical, chemical, civil, electrical and mechanical. There are also courses in computing science, software engineering, information systems engineering, materials science and engineering, mining engineering and petroleum engineering.
  8. ^ U of Edinburgh Welcome to Chemical Engineering, which is celebrating 50 years this academic year, is part of the School of Engineering and Electronics (SEE), which includes the other three main engineering disciplines of electrical and electronic engineering, civil engineering and mechanical engineering.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Se även[redigera | redigera wikitext]