Högskoleingenjör

Ingenjörsutbildningar

Program

Teknolog | Teknisk högskola | Sveriges Ingenjörer

Högskoleingenjör är i Sverige någon som har examen från någon av ett antal tekniska utbildningar på minst tre år, det vill säga minst 180 "nya" högskolepoäng. Olika högskolor och universitet har formulerat olika examenskrav för högskoleingenjörsexamen, men utbildningen omfattar ungefär 90 högskolepoäng inom ett tekniskt huvudämne, inklusive ett examensarbete om 15 högskolepoäng, samt ungefär 15 till 30 högskolepoäng inom biämnet matematik.

Innehåll

1 Jämförelse med teknologie kandidatexamen
2 Jämförelse med civilingenjörsexamen
3 Jämförelse med kortare ingenjörsutbildningar och tekniska utbildningar
4 Högskoleingenjörsinriktningar
- 4.1 Utbildningsprogram
5 Fotnoter
6 Se även

Jämförelse med teknologie kandidatexamen [redigera]

Högskoleingenjörsutbildningar liknar och ger ibland möjlighet till teknologie kandidatexamen. Både högskoleingenjörsexamen och teknologie kandidatexamen ger möjlighet till påbyggnad mot magisterexamen eller teknologie masterexamen. Utbildningarna ger liknande möjlighet till arbete.

En viktig skillnad mot teknologie kandidatutbildningar är att högskoleingenjör är en yrkesutbildning, varför examenskraven i högre grad är reglerade i högskoleförordningen 2006:1053 ^[1]. Denna kräver att utbildningen omfattar studier inom icke-tekniska yrkesrollsförberedande så kallade ingenjörsstödjande ämnen eller kursmoment. Detta skall innefatta muntlig och skriftlig kommunikation, arbetsmiljö, hållbar utveckling, ekonomi samt etiska, sociala och samhälleliga aspekter av tekniken. Ofta ingår tekniska breddningskurser inom fysik, datoranvändning, med mera.

Båda utbildningarna avslutas med en specialisering inom något område, och med ett examensarbete. Utbildningarna omfattar ungefär lika mycket matematik, ibland något mer för teknologie kandidatexamen.

Högskoleingenjörsutbildningar kräver Matematik D från gymnasiet, medan det vanligen räcker med Matematik C för behörighet till teknologie kandidatutbildningar.

Jämförelse med civilingenjörsexamen [redigera]

I jämförelse med femåriga civilingenjörsutbildningar är högskoleingenjörsutbildningar generellt mer praktiskt orienterade, är inte forskningsförberedande i lika hög grad, innehåller inte lika mycket matematik och fysik. Idag är kraven på förkunskaper vanligen desamma, men förkunskapskraven ändrades 2010 så att Matematik E krävs på samtliga civilingenjörsutbildningar i landet^{[källa behövs]}.

På många, men inte alla, civilingenjörsutbildningar kan man avbryta studierna och ta ut en teknologie kandidatexamen eller högskoleingenjörsexamen efter tre år, men vanligen resulterar det en bredare och mer teoretisk utbildning utan specialisering än om man följer ett högskoleingenjörsprogram.

Jämförelse med kortare ingenjörsutbildningar och tekniska utbildningar [redigera]

Tidigare förekom högskoleutbildningar för ingenjörer på två år (120 högskolepoäng), som påbyggnad på tekniskt gymnasium. Dessa ingenjörer kallades mellaningenjörer.

Idag ges inte ingenjörsexamen till kortare utbildningar än tre år, men tvååriga utbildningar kan ge högskoleexamen. Tvååriga tekniska högskoleutbildningar saknar idag vanligen matematikkurser, har lägre förkunskapskrav än ingenjörs- och teknologie kandidatutbildningar, och har karaktären av teknikerutbildning snarare än ingenjörsutbildning. Tvååriga tekniska högskoleutbidlningar ger vanligen inte samma påbyggnadsmöjligheter.