British Library

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 51°31′46″N 0°7′37″V / 51.52944°N 0.12694°V / 51.52944; -0.12694

British Library (2007).

British Library (BL) är Storbritanniens nationalbibliotek och världens största bibliotek i fråga om totala antalet poster. Biblioteket är ett av världens största vetenskapliga bibliotek, och innehåller över 150 miljoner poster på alla kända språk och format: böcker, tidskrifter, tidningar, ljud- och musikupptagningar, patent, databaser, kartor, frimärken, grafik, teckningar och mycket mer. Bibliotekets samlingar omfattar omkring 14 miljoner böcker[1] (endast USA:s kongressbibliotek har en större boksamling), tillsammans med betydande innehav av manuskript och historiska föremål från så långt tillbaka som 300 år före Kristus.

British Library får ett exemplar av alla böcker som producerats i Storbritannien och Irland (pliktleverans), inklusive alla utländska böcker distribueras i landet. Företaget köper också många objekt som endast publiceras utanför Storbritannien och Irland. British Librarys samlingar utökas med omkring tre miljoner poster varje år.

Biblioteket är ett icke-offentligt organ som sponsras av Department for Culture, Media and Sport. Det ligger på norra sidan av Euston Road på St Pancras, London, mellan Euston järnvägsstation och St Pancras järnvägsstation.

Historisk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

British Library skapades den 1 juli 1973 genom British Library Act 1972.[2] Dessförinnan var nationalbiblioteket en del av British Museum, som gav den största delen av innehavet av det nya biblioteket, tillsammans med olika mindre organisationer som ingick (som till exempel National Central Library, National Lending Library for Science and Technology och British National Bibliography).[2] År 1974 övertog British Library funktioner som Office for Scientific and Technical Information tidigare svarat för, och 1982 lades India Office Library and Records och HMSO Binderies under British Librarys ansvar.[3] År 1983 absorberades National Sound Archive, som har många ljud- och videoinspelningar, med över en miljon skivor och tusentals band.[4]

Kärnan i bibliotekets historiska samlingar är baserad på en serie av donationer och förvärv från 1700-talet, kända som "the foundation collections". Dessa inkluderar böcker och manuskript av Sir Robert Bruce Cotton, Sir Hans Sloane, Robert Harley och kung Georg III.[5]

Under många år samlingarna var spridda i olika byggnader runt centrala London, på platser som Bloomsbury (inom British Museum), Chancery Lane och Holborn, med ett fjärrlånecentrum i Boston Spa, Wetherby i West Yorkshire (ligger på Thorp Arch Trading Estate) och tidningsbiblioteket i Colindale i nordvästra London.[2] Sedan 1997 inryms den största delen av samlingen en enda ny byggnad på Euston Road bredvid St Pancras järnvägsstation, men tidningar efter 1800 förvaras fortfarande på Colindale och dokumentleveranscentret ligger fortfarande i Yorkshire. Biblioteket har också en bokdepå i Woolwich i sydöstra London. Det nya biblioteket har utformats speciellt för ändamålet av arkitekten Colin St. John Wilson.[2] Mot Euston Road finns ett stort torg med offentlig konst, till exempel stora skulpturer av Eduardo Paolozzi (en bronsstaty baserad på William Blakes studie av Isaac Newton) och Antony Gormley. Det är den största offentliga biblioteksbyggnad som konstruerats i Storbritannien under 1900-talet.[6]

I mitten av byggnaden finns ett fyra våningar högt torn innehållande The King's Library med 65 000 tryckta volymer tillsammans med andra pamfletter, manuskript och kartor som samlats in av kung Georg III mellan 1763 och 1820. En ny lagerbyggnad på Thorp Arch, West Yorkshire invigdes av Rosie Winterton i december 2009. Den nya anläggningen, som kostade 26 miljoner pund, kommer inrymma sju miljoner poster, som lagras i fler än 140 000 behållare märkta med streckkoder, som hämtas av robotar[7] från det 262 kilometer långa hyllsystemet i temperatur- och luftfuktighetskontrollerad miljö.[8]

Pliktleveranser[redigera | redigera wikitext]

Interiör av British Museum.

En lag från 1911 etablerade principen om pliktleverans i Storbritannien, genom vilken British Library och fem andra bibliotek i Storbritannien och Irland har rätt att erhålla ett kostnadsfritt exemplar varje tryckt post som publiceras i Storbritannien. De övriga fem biblioteken är Bodleianska biblioteket vid Oxfords universitet, universitetsbiblioteket i Cambridge, Trinity College Library i Dublin samt nationalbiblioteken i Skottland och Wales. British Library är det enda bibliotek som automatiskt får ett exemplar varje tryckt post som publiceras, de andra har rätt till detta men måste uttryckligen begära dem från förlaget efter information om att de har eller håller på att publiceras, en uppgift som sköts centralt av Agency for the Legal Deposit Libraries.

Vidare, enligt bestämmelserna i irländsk upphovsrättslagstiftning (mest nyligen Copyright and Related Rights Act 2000), har British Library rätt att automatiskt få ett kostnadsfritt exemplar av varje bok som publiceras i Republiken Irland, vid sidan av National Library of Ireland, Trinity College Library i Dublin, Limericks universitetsbibliotek, biblioteket vid Dublin City University och biblioteken vid de fyra konstituerande universiteten inom National University of Ireland. Bodledianska biblioteket, universitetsbiblioteket i Cambridge och nationalbiblioteken i Skottland och Wales har också rätt till pliktexemplar, men måste göra en formell ansökan om detta.

Använda bibliotekets läsesalar[redigera | redigera wikitext]

Biblioteket är i princip öppet för alla som har ett verkligt behov av att använda dess samlingar. Alla som har en fast adress och som vill bedriva forskning kan ansöka om ett Reader Pass. De är skyldiga att kunna styrka namnteckning och adress av säkerhetsskäl.[9]

Historiskt sett kunde bara de som ville använda särskilt material som inte fanns tillgängligt i andra offentliga och vetenskapliga bibliotek få ett Reader Pass. Nyligen har biblioteket fått kritik för att ta emot fler studenter, som har tillgång till sina egna universitetsbibliotek, till läsesalarna. Biblioteket svarade att de alltid har erkänt studenter så länge de har ett berättigat personligt, arbetsrelaterat eller forskningssyfte.[10]

Katalogposter kan hittas i British Library Integrated Catalogue, som bygger på Aleph, ett kommersiellt integrerat bibliotekssystem. De stora läsesalarna erbjuder hundratals platser som ofta är fyllda med forskare, särskilt under påsk- och sommarloven.

Material tillgängligt online[redigera | redigera wikitext]

British Library har gjort ett antal bilder av objekt i sina samlingar tillgängliga online. Dess Online Galleri ger tillgång till 30 000 bilder från olika medeltida böcker, tillsammans med en handfull objekt i skyddat format, som till exempel Lindisfarneevangelierna. Detta inkluderar möjligheten att "vända de virtuella sidorna" i några handlingar, såsom Leonardo da Vincis anteckningsböcker.[11]

British Librarys kommersiella säkra elektroniska leveransservice startades 2003 till en kostnad på 6 miljoner pund. Detta gör mer än 100 miljoner objekt (däribland 280 000 tidskriftstitlar, 50 miljoner patent, 5 miljoner rapporter, 476 000 amerikanska avhandlingar och 433 000 konferensrapporter) tillgängliga för forskare och biblioteksmecenater över hela världen, som tidigare inte fanns tillgängliga utanför biblioteket på grund av upphovsrättsliga restriktioner. I linje med ett regeringsdirektiv om att British Library skall täcka en del av sina driftskostnader, föreligger en avgift för användaren. Dock är denna tjänst inte längre lönsam och har lett till ett rad omstruktureringar för att försöka förhindra ytterligare förluster.[12] När Google Books startade tecknade British Library ett avtal med Microsoft för att digitalisera ett antal böcker från British Library för den konkurrerande tjänsten Live Search Books.[13] Detta material var endast tillgängligt för mottagare i USA, och tjänsten stängdes i maj 2008.[14]

Utställningar[redigera | redigera wikitext]

Ett antal böcker och manuskript finns utställda för allmänheten i Sir John Ritblat Gallery som är öppet sju dagar i veckan utan kostnad. Exempel på objekt i utställningen är Beowulf, en Gutenbergbibel, Geoffrey Chaucers Canterbury Tales, Thomas Malorys Morte D'Arthur, James Cooks loggbok, Jane Austens The History of England, Charlotte Brontës Jane Eyre, Lewis Carrolls Alice i underlandet, Rudyard Kiplings Just så-historier, Charles Dickens' Nicholas Nickleby, Virginia Woolfs Mrs Dalloway samt ett särskilt rum tillägnat Magna Carta.[15]

Ljudarkiv[redigera | redigera wikitext]

British Librarys ljudarkiv (British Library Sound Archive) innehåller mer än en miljon skivor och 200 000 band. Samlingarna kommer från hela världen och täcker hela bredden av inspelat ljud, från musik, teater och litteratur till muntlig historia och ljud från djurlivet, och sträcker sig tillbaka i tiden mer än 100 år. Ljudarkivets online-katalog uppdateras dagligen.

Det är också möjligt att lyssna på inspelningar från samlingarna i utvalda läsesalar i biblioteket, genom dess SoundServer och lyssnar- och tittarservice, som är baserad i läsesalen för sällsynta böcker och musik.

År 2006 lanserade British Library en ny online-resurs, Archival Sound Recordings, som gör över 4 200 timmar av ljudarkivets inspelningar tillgängliga online för högre utbildning i Storbritannien.

Tidningar[redigera | redigera wikitext]

British Library Newspapers i Colindale.

British Librarys tidningsavdelning (British Library Newspapers) är baserad i Colindale i norra London. Biblioteket har en nästan komplett samling av brittiska och irländska tidningar sedan 1840. Detta beror delvis på lagstiftning om pliktexemplar fån 1869, som förpliktigade tidningarna att tillhandahålla ett exemplar av varje utgåva av tidningen till biblioteket. Londonutgåvor av rikstäckande dagliga och söndagstidningar är kompletta tillbaka till 1801. Totalt består samlingen av 660 000 inbundna volymer och 370 000 rullar mikrofilm innehåller tiotals miljoner tidningar med 52 000 titlar på 45 kilometer hyllor.

Bland samlingarna finns Thomason Tracts, som innehåller 7 200 1600-talstidningar och Burney Collection, med tidningar från slutet av 1700-talet och början av 1800-talet. Thomason Tracts och Burney Collections förvaras på St Pancras, och finns tillgängliga i faksimil.

Tidningsavdelningen har också ett omfattande register över icke-brittiska tidningar på språk som använder latinska och kyrilliska alfabet. Bibliotekets betydande innehav av tidningar på språk från Asien och Mellanöstern kan nås vid bibliotekets läsesalar vid St Pancras.

Frimärken[redigera | redigera wikitext]

British Museums utställda frimärkssamlingar.

The National Philatelic Collections ("nationella frimärkssamlingen") förvaras på British Library. Samlingarna etablerades år 1891 genom en donation av Taplings samling. De har ständigt utökats och utgörs nu av över 25 större samlingar och ett antal mindre, som omfattar ett brett spektrum av områden. I samlingarna ingår fri- och stämpelmärken, helsaker, förslag till frimärken som inte tryckts, korrektur, kuvert och inlägg, så kallad bältesspännarfilateli, provexemplar, flygpost, viss posthistoria, offentliga och privata posttjänster, etcetera, för nästan alla länder och perioder.

En omfattande del av samlingarna ställs ut, och kan vara den bästa permanenta utställning av olika klassiska frimärken och filatelistiska objekt i världen. Cirka 80 000 objekt på 6 000 ark kan ses i 1 000 ramar, 2 400 ark kommer från Taplings samling. Alla andra objekt, som omfattar hela världen, är tillgängliga för studenter och forskare enligt överenskommelse.

Förutom dessa samlingar, förvärvar biblioteket aktivt litteratur i ämnet. Detta gör British Library ett av världens främsta filatelistiska forskningscentra. Kurator för filatelistiska samlingen är David Beech.

Framträdande objekt i samlingarna[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelska Wikipedia
  1. ^ ”The British Library - The world's knowledge”. British Library. http://www.bl.uk/. Läst 12 april 2010. 
  2. ^ [a b c d] ”History of the British Library”. British Library. Arkiverad från originalet den 7 februari 2010. http://www.webcitation.org/5nMvVlrFD. Läst 7 februari 2010. 
  3. ^ Whitaker's Almanack; 1988, p. 409
  4. ^ ”About the British Library Sound Archive”. British Library. Arkiverad från originalet den 7 februari 2010. http://www.webcitation.org/5nMvMvV7b. Läst 7 februari 2010. 
  5. ^ ”Similar Projects - The British Library”. Stavros Niarchos Foundation Cultural Center. Arkiverad från originalet den 7 februari 2010. http://www.webcitation.org/5nMvFvVto. Läst 7 februari 2010. 
  6. ^ ”British Library - About Us”. British Library. Arkiverad från originalet den 7 februari 2010. http://www.webcitation.org/5nMvdOGz0. Läst 7 februari 2010. 
  7. ^ ”Robots used at £26m British Library store”. BBC. 2009-12-03. Arkiverad från originalet den 7 februari 2010. http://www.webcitation.org/5nMv4OvYh. Läst 7 februari 2010. 
  8. ^ ”Minister opens British Library's new £26 million storage facility in Yorkshire – the most advanced in the world.”. British Library. 2009-12-03. Arkiverad från originalet den 7 februari 2010. http://www.webcitation.org/5nMv4vDDB. Läst 7 februari 2010. 
  9. ^ ”How to register for a Reader Pass”. British Library. http://www.bl.uk/reshelp/inrrooms/stp/register/howreg/howtoregister.html. Läst 8 februari 2010. 
  10. ^ Brierley, Danny (2008-04-21). ”British Library like a branch of Starbooks say the literati”. Evening Standard. http://www.thisislondon.co.uk/standard/article-23479468-british-library-like-a-branch-of-starbooks-say-the-literati.do. Läst 8 februari 2010. 
  11. ^ ”Explore the British Library”. British Library. http://www.bl.uk/onlinegallery/index.html. Läst 25 februari 2010. 
  12. ^ PCS strike: your reports”. Socialist Worker. 31 January 2007. http://www.socialistworker.co.uk/art.php?id=10620#lonbl. Läst 12 april 2010. 
  13. ^ Tran, Mark (4 November 2005). ”Microsoft teams up with British Library to digitise books”. The Guardian (London: Guardian News and Media). http://www.guardian.co.uk/technology/2005/nov/04/microsoft.books. Läst 12 april 2010. 
  14. ^ Helft, Miguel (2008-05-24). ”Microsoft Will Shut Down Book Search Program”. New York Times. http://www.nytimes.com/2008/05/24/technology/24soft.html?_r=1&ref=technology&oref=slogin. Läst 26 februari 2010. 
  15. ^ ”Sir John Ritblat Gallery: Treasures of the British Library”. British Library. http://www.bl.uk/whatson/permgall/treasures/. Läst 8 februari 2010. 
  16. ^ ”BL, Facts & figures”. British Library. http://www.bl.uk/aboutus/quickinfo/facts/index.html. Läst 12 april 2010. 
  17. ^ ”Beowulf: sole surviving manuscript”. The British Library. http://www.bl.uk/onlinegallery/onlineex/englit/beowulf/. Läst 22 oktober 2008. 
  18. ^ ”Let There Be Light”. Library of Congress Information Bulletin. Library of Congress. July 1997. http://www.loc.gov/loc/lcib/9707/tyndale.html. Läst 12 april 2010. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]