Irissläktet

Irissläktet
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Växter Plantae
Division	Fröväxter Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter Angiospermae
Klass	Enhjärtbladiga växter Monocotyledonae
Ordning	Sparrisordningen Asparagales
Familj	Irisväxter Iridaceae
Släkte	Irissläktet Iris
Vetenskapligt namn
§ Iris
Auktor	L.
Arter
Babylonisk junoiris (Iris aucheri) Bläckiris (Iris ×kochii) Brokig junoiris (Iris 'Warlsind') Brokiris (Iris versicolor) Bäckiris (Iris wilsonii) Citroniris (Iris forrestii) Dansk iris (Iris spuria) Doftande junoiris (Iris cycloglossa) Doftiris (Iris unguicularis) Douglasiris (Iris douglasiana) Dvärgiris (Iris pumila) Engelsk iris (Iris latifolia) Fläderiris (Iris ×sambucina) Fransiris (Iris japonica) Glansiris (Iris laevigata) Gräsiris (Iris graminea) Gul junoiris (Iris bucharica) Gul våriris (Iris winogradowii) Guldiris (Iris ×monnieri) Gullbandsiris (Iris orientalis) Himalajairis (Iris clarkei) Holländsk iris (Iris ×hollandica) Hundiris (Iris lutescens) Indianiris (Iris missouriensis) Japansk iris (Iris ensata) Kinesisk iris (Iris bulleyana) Koppariris (Iris fulva) Koralliris (Iris foetidissima) Krypiris (Iris cristata) Kustiris (Iris tenax) Kyrkogårdsiris (Iris albicans) Lavendelblå junoiris (Iris graeberiana) Leopardblomma (I. domestica) Louisiana-iris (Iris Louisiana-Gruppen) Majiris (Iris lactea) Orjeniris (Iris orjenii) Pamiriris (Iris stolonifera) Perseriris (Iris persica) Pingstiris (Iris Intermedia-Gruppen) Rabattiris (Iris Sibirica-Gruppen) Regnbågsiris (Iris Reticulata-Gruppen) Rumänsk iris (Iris reichenbachii) Saltiris (Iris spuria subsp. guldenstaedtiana) Samarkandiris (Iris magnifica) Sammetsiris (Iris chrysographes) Sideniris (Iris hoogiana) Silveriris (Iris pallida) Skomakariris (Iris aphylla) Skäggiris (Iris variegata) Småiris (Iris Pumila-Gruppen) Snöiris (Iris histrioides) Sorgiris (Iris susiana) Spansk iris (Iris xiphium) Stor strandiris (Iris delavayi) Strandiris (Iris sibirica) Strimiris (Iris ×monspur) Stäppiris (Iris korolkowii) Svärdslilja (Iris pseudacorus) Takiris (Iris tectorum) Trädgårdsiris (Iris Germanica-Gruppen) Tuviris (Iris setosa) Tyskiris (Iris germanica) Ungersk iris (Iris ruthenica) Vintergäcksiris (Iris danfordiae) Violiris (Iris sanguinea) Violrotsiris (Iris germanica 'Florentina') Våriris (Iris reticulata)
Synonymer
Leopardblomssläktet (Belamcanda Adans.) Cryptobasis Nevski Gemmingia Heist. ex Fabr. Iridodictyum Rodion. Juno Tratt. Junopsis Wern. Schulze Pardanthopsis (Hance) L. W. Lenz Siphonostylis Wern. Schulze Xiphion Mill.
Hitta fler artiklar om växter med Växtportalen Växtindex

Irisar (Iris) är ett släkte blommande växter i familjen irisväxter (Iridaceae). Namnet kommer från grekiskans ord för regnbåge vilket anspelar på den rikedom i färgvarianter som olika sorter uppvisar.

En grupp irisar har rhizomer i stället för rötter, vilka kan ansamla stora mängder vatten. Andra har i stället rotknöl. Samtliga arter har svärdsliknande blad. Släktet består av åtminstone 300 kända arter. Leopardblomssläktet (Belamcanda) räknas numera till irissläktet.

De vanligaste odlade sorterna är tyskiris (Iris germanica), som ofta bara kallas iris, strandiris (Iris sibirica), japansk iris (Iris ensata), glansiris (Iris laevigata) och svärdslilja (Iris pseudacorus). Irisar med rhizomer vill stå torrt, men de med rotknölar används ofta som dammväxter.

Irisar har odlats mycket länge. Kyrkogårdsiris (Iris albicans) har odlats sedan 1400-talet f.Kr. i Thutmosis III:s botaniska trädgård i Karnak. Odling av trädgårdsiris-hybrider är känd från europeiska kloster under medeltiden då den var en medicinalväxt. Växtsaften hos irisarterna innehåller giftiga ämnen som smakar illa och ger irritation på slemhinnorna.

Se även

• Svensk Kulturväxtdatabas

• Wikimedia Commons har media som rör Irissläktet
  Bilder & media