Isomorfi

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Isomorfi betyder "samma form", och är ett uttryck som används inom bland annat matematiken för att beteckna ett visst slags likhet mellan olika strukturer. Två sfäriska föremål av helt olika ursprung kan exempelvis kallas isomorfa ur ett visuellt perspektiv.

I hjärnan finns särskilda delar, så kallade spegelcentrum, som är specialiserade på att leta efter isomorfi. Förmågan att känna igen ansikten är ett sådant fenomen.

Definition[redigera | redigera wikitext]

En isomorfi eller isomorfism är inom matematiken en sorts intressant avbildning mellan objekt. Douglas Hofstadter ger en informell definition:

Ordet "isomorfism" kan användas då två komplexa strukturer kan avbildas på varandra på ett sådant sätt att för varje del av den ena strukturen finns det en motsvarande del i den andra, där "motsvarande" betyder att de två delarna spelar liknande roller i sina respektive strukturer. (Gödel, Escher, Bach, s. 49)

Formellt är en isomorfi en bijektiv avbildning f så att både f och dess invers f -1 är homomorfismer.

Om det existerar en isomorfi mellan två strukturer kallas de två strukturerna isomorfa. Isomorfa strukturer är "samma" på en viss nivå av abstraktion. Om man ignorerar de specifika identiteterna hos elementen i de underliggande mängderna och namnen i de underliggande relationerna är de två strukturerna identiska.

Inom den universella algebran ges en generell definition på isomorfi som täcker dessa och många andra fall. Inom kategoriteori kallas en morfi f:A \to B för en isomorfi om det finns en invers f-1 sådan att f-1 f = idA och f f-1 = idB.

Praktiskt exempel[redigera | redigera wikitext]

Logaritmen (med någon fix bas b) är en funktion som avbildar de positiva reella talen R+ på alla reella tal R.

\log_b : \bold{R}^+ \to \bold{R}.

Denna avbildning är en bijektion. Utöver att vara isomorfi av mängder så bevarar den även vissa operationer. Speciellt kan man titta på gruppen (R+,×) av positiva reella tal under vanlig multiplikation. En av logaritmlagarna är:

\log_b(xy) = \log_b(x) + \log_b(y). \!

Men de reella talen under addition bildar också en grupp. Så logaritmen är faktiskt en gruppisomorfi från gruppen (R+,×) till (R,+), alltså från de positiva reella talen under multiplikation till de reella talen under addition. Detta betyder att grupperna är strukturellt identiska (isomorfa).

Således kan logaritmen användas för att förenkla multiplikation av positiva reella tal till addition av deras logaritmer. Det är på grund av detta som man kan multiplicera två tal med hjälp av en räknesticka med logaritmisk skala, eller med linjal och logaritmtabeller.

Exempel[redigera | redigera wikitext]

Ordningar[redigera | redigera wikitext]

Om till exempel ett objekt består av en mängd X med en ordning <X och ett annat objekt består av en mängd Y med en ordningsrelation <Y, så är en isomorfi från X till Y en bijektiv funktion f : XY så att

 f(u) <_Y f(v) ~~ \mathrm{omm} ~~ u <_X v

En sådan isomorfi kallas en ordningsisomorfi.

Grupper[redigera | redigera wikitext]

Eller, om på mängderna X och Y, de binära operatorerna * och · är definierade på respektive mängd, då är en isomorfi från X till Y en bijektiv funktion f: XY så att

f(u * v) = f(u) \cdot f(v)

för alla u och v i X. När objekten i fråga är grupper, kallas isomorfin gruppisomorfi.

Se även[redigera | redigera wikitext]