Jämtkraft
| Jämtkraft AB | |
| Typ | Aktiebolag |
|---|---|
| Huvudkontor | Östersund, Sverige |
| Nyckelpersoner | Anders Ericsson, VD Ulf Lindqvist, koncernstab |
| Antal anställda | 280 |
| Historik | |
| Grundat | 1889 |
| Ekonomi | |
| Omsättning | 975 985 000 SEK |
| Övrigt | |
| Webbplats | jamtkraft.se |
Jämtkraft AB är ett energibolag placerat i Östersund i Jämtlands län.
Ägande
Jämtkraft AB ägs av Östersunds kommun med 98 procent, Krokoms kommun 1 procent och Åre kommun 1 procent.
Syftet med företaget är att "...leverera energi med hög kvalitet och god service till långsiktigt låga priser". Detta är ägarnas direktiv till företaget. Direktiven till företaget säger också att vinsten ska komma kommunernas invånare till nytta. Därför har Jämtkraft AB:s kunder i Östersund-, Krokom och Åre kommun bland de lägsta elpriserna i Sverige.
Historik
Jämtkraft AB har gamla anor, dess föregångare då Östersunds Elektriska Belysningsaktiebolag, ÖEBAB påbörjade sin eltillverkning i Östersund år 1889, i liten skala liksom ett flertal andra kraftbolag och elföreningar i landet.
Kraftstationerna var ofta små, och försörjde en by eller bara några gårdar. Många levererade likström. Exempelvis Östersunds första kraftstation, som var ångdriven, vedeldad och låg vid hamnen.
Utvecklingen
Tack vare de många vattendragen i länet så gick elektrifieringen betydligt snabbare här än i södra Sverige. Redan 1924 fanns 87 kraftstationer i länet, varav 72 små bygdekraftverk. Små elföreningar fanns även i Östersunds utkanter, exempelvis i Lugnvik, Lillänge, Odenskog och på Frösön. Dessa slogs efterhand samman med Östersunds Elektriska AB (ÖEAB) som företaget nu hette.
Bildandet av Jämtlandskraft AB
1963 blev Hissmofors AB till salu och företaget styckades upp mellan Norrlands Skogsägares Cellulosa AB, Östersunds stad och ÖEAB.
Samtidigt uppmuntrade staten framväxten av större enheter bland elbolagen för att säkerställa elproduktionen i landet då förbrukningen ökade. En utredning som gjordes ledde till ett beslut om att ÖEAB skulle ta hand om eldistributionen i en stor del av Jämtland. Mellan åren 1964 och 1974 fusionerades ett 30-tal företag och föreningar in i bolaget.
1979 bytte därför ÖEAB namn till Jämtlandskraft AB (JKAB). Samtidigt krävde Krokoms- och Åre kommuner ökat inflytande i bolaget vilket ledde till en nyemission som gav dessa två kommuner ägande.
Nytt affärsområde, nytt namn och ny aktieägare
1974 bildades Östersunds Fjärrvärme AB, ÖFAB, med kommunen som huvudägare och JKAB som minoritetsägare. ÖFAB fusionerades med Jämtlandskraft 1989, genom att Östersunds kommun överförde sitt aktieinnehav på 9,2 miljoner kronor. I samband med fusionen bytte företaget namn till Jämtkraft AB.
1993 ägde ytterligare en förändring rum, då Jämtkraft köpte Vattenfalls del i AB Kattstrupeforsen. Vattenfall AB fick aktier som dellikvid genom en riktad fondemission. Aktievärdet var då ca 13 miljoner kronor.
2009 köpte Östersunds kommun Vattenfalls aktieandel, 20,6 procent, för 550 miljoner kronor och utökade därmed sitt ägande i Jämtkraft till 98,4 procent.
2016 sålde Jämtkraft sitt bredbandsnät.
Företagsområden
Jämtkraft är verksam inom tre områden, elproduktion, elleverans och fjärrvärme.
Elproduktion
Största delen av den el som säljes produceras i egna anläggningar. 17 vattenkraftstationer producerar ett normalår cirka 940 GWh och vindkraftverk cirka 550 GWh. Kraftvärmeverket i Lugnvik har en årsproduktion av el på cirka 200 GWh och av värme på ca 600 GWh . Jämtkraft AB har också en biogasmotor som ger 4 GWh el per år.
Elleverans
Jämtkrafts elnät är 790 mil långt. Geografiskt täcker elnätsområdet större delen av Jämtland. Cirka 60 000 kunder är anslutna till elnätet.
Tillgänglighet i elnätet ligger på 99,98 procent.
Fjärrvärme
Ett antal mindre produktionsanläggningar finns inom Östersunds kommun och i tätorterna i Krokoms- och Åre kommun. Sammanlagt har Jämtkraft AB cirka 250 km fjärrvärmenät och ett normalår produceras 680 GWh värme. Av de 680 GWh värme som produceras kommer ca 600 GWh från Kraftvärmeverket i Lugnvik. Kraftvärmeverket kompletteras med en ackumulatortank på skidstadion i Östersund. Toppvåningen, 55 meter upp, har gjort Arctura, som den heter, till ett landmärke och en attraktiv mötesplats.