Krokoms kommun

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Krokoms kommun
Kommun
Krokom vapen.svg
Land  Sverige
Län Jämtlands län
Landskap Jämtland
Domsaga Östersunds domsaga[1]
Läge 63°19′0″N 14°30′0″Ö / 63.31667°N 14.50000°Ö / 63.31667; 14.50000Koordinater: 63°19′0″N 14°30′0″Ö / 63.31667°N 14.50000°Ö / 63.31667; 14.50000
Centralort Krokom
Areal 6 812,75 km² (2013-01-01)[2]
14:e största (av 290)
 - land 6 155,18 km²
 - vatten 657,57 km²
Folkmängd 14 677 (2014-06-30)[3]
157:e största (av 290)
Befolkningstäthet 2,38 invånare/km²[3][2]
266:e högsta (av 290)
Kommunkod 2309[4]
Krokom Municipality in Jämtland County.png
Webbplats: www.krokom.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal

Krokoms kommun (sydsamiska: Krokomen tjïelte[5]) är en kommun i Jämtlands län i landskapet Jämtland i Sverige. Centralort är Krokom.

I väster gränsar kommunen mot Åre kommun och i norr mot Strömsunds kommun, i söder och öster mot Östersunds kommun samt i nordväst mot Lierne kommun i Norge. Kommunen har 14 677 invånare[3] och de flesta bor i kommunens södra del i området som benämns Storsjöbygden, där även centralorten Krokom ligger. I kommunens sydöstliga del går gränsen mot Östersunds kommun så nära Östersund att en liten del av Östersunds tätort sträcker sig in i Krokoms kommun. Effekten av det är att cirka 1 procent av invånarna i Östersund bor i Krokoms kommun.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Alsen, Aspås, Föllinge, Hotagen (från 1901), Laxsjö (från 1889), Näskott, Offerdal, Rödön och Ås. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn, dock genom utbrytningar ur Föllinge landskommun för Laxsjö landskommun (1889) och Hotagens landskommun (1901).

Vid kommunreformen 1952 uppgick Laxsjö landskommun i Föllinge landskommun samtidigt som de tre landskommunerna Aspås, Näskott och Ås uppgick i Rödöns landskommun medan Alsen, Hotagen och Offerdal förblev oförändrade. 1969 uppgick dock Hotagens landskommun i Föllinge landskommun.

Vid kommunreformen 1971 bildades kommuner av de tidigare landskommunerna Alsen, Föllinge, Offerdal och Rödön vilka 1974 sammanlades och bildade Krokoms kommun. [6]

Kommunen ingick från bildandet till 1982 i Jämtbygdens tingsrätts domsaga och den ingår från 1982 i Östersunds tingsrätts domsaga.[7]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Krokoms kommunvapen

Vapnet skapades av konstnären Gunnar Rudin och registrerades hos Patent- och registreringsverket 1977.

Den tidigare kommunen Offerdal hade ett vapen, vars giltighet upphörde 1974.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Krokoms kommun 1970–2010
År Invånare
1970
  
12 921
1975
  
13 112
1980
  
13 418
1985
  
13 979
1990
  
14 373
1995
  
14 716
2000
  
14 154
2005
  
14 130
2010
  
14 535
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.



Kommunens befolkningstillväxt 2010–2035 prognostiseras till +7%.[8]

Turism[redigera | redigera wikitext]

En hällristning föreställande en älg vid Gärdesån i Offerdals socken.

Krokoms kommun kan erbjuda ett varierande utbud för turismen. Skärvångens bymejeri, Mus-Olles museum, Fiskevägen, skoterns julafton i Åkersjön och skansen Klintaberg är bara några av de sevärdheter och upplevelser som finns. I Glösa finns hällristningar som härstammar från 4 000 f.Kr. och en hel stenåldersvärld har byggts upp där. Hällristningar finns även vid Gärdesån, nära Tångeråsen i Offerdals socken. I Rönnöfors finns en järnbruksruin. Andra utflyktsmål i kommunen är till exempel Hällberget i Kaxås och hembygdsgården i Ede.

Ett stort antal vandrings- och skidleder finns också i kommunen, bland annat i Offerdalsfjällen från Jänsmässholmen och Frankrike. Bland naturreservaten i Krokoms kommun kan nämnas Oldflån-Ansättens naturreservat, Svenskådalens naturreservat och Önets naturreservat.En av norrlands bästa kanotleder går genom kummunen,nämligen den som startar strax nedanför Bergelia Nationalpark på andra sidan gränsen vid Valsjöbyn, sedan är det paddlingsbart från maj - september ner till tex Lits camping/ Little Lake Hill Canoecenter som bedriver uthyrningsverksamhet sedan 1990.Människor från många länder paddlar varje år denna sträcka. De flesta kanotister är tyskar & holländare men även kineser och australiensare har paddlat igenom Hotagen.

Orter[redigera | redigera wikitext]

Krokoms centrum.
Ede sett från Hällberget.

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Det finns elva tätorter i Krokoms kommun:[9]

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2010. Centralorten är i fet stil.

Nr Tätort Folkmängd
1 Krokom 2 277
2 Ås 1 218
3 Nälden 873
4 Föllinge 485
5 Dvärsätt 461
6 Östersund (del av) 437
7 Aspås 375
8 Änge 314
9 Trångsviken 288
10 Vaplan 263
11 Ytterån 204

Småorter[redigera | redigera wikitext]

Det finns tolv småorter i Krokoms kommun:[10]

I tabellen presenteras småorterna i storleksordning per den 31 december 2005.

Nr Småort Folkmängd
1 Hägra 199
2 Kaxås 124
3 Alsen 109
4 Täng 106
5 Tulleråsen 98
6 Laxsjö 97
7 Aspåsnäset 96
8 Rötviken 73
9 Kännåsen 66
10 Ede 61
11 Kluk 57
12 Ösa 50

Övriga orter[redigera | redigera wikitext]

Sjöar och vattendrag[redigera | redigera wikitext]

Vy över Laxsjön.

Sjöar

Vattendrag

Berg och fjäll i urval[redigera | redigera wikitext]

Hällberget sett från Kaxås.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Krokoms kommun är Jämtlands läns "grönaste" kommun eftersom både Centerpartiet och Miljöpartiet har sina högsta noteringar i denna kommun. Samtliga partier i kommunfullmäktige motsätter sig uranbrytning inom kommunens gränser.

Kommunfullmäktige 1976–2006[redigera | redigera wikitext]

Krokoms kommun styrdes inledningsvis av de borgerliga partierna med Centerpartiet i spetsen. 1982 tog Socialdemokraterna över med hjälp av Vänsterpartiet. 1985 hade man också stöd av Miljöpartiet som då hade en vågmästarroll. 1994 gjorde Socialdemokraterna ett rekordval och fick för första gången en egen majoritet i kommunfullmäktige. Fyra år senare gjorde Socialdemokraterna ett katastrofval då kommunens ekonomi var i väldigt dåligt skick och väljarstödet för partiet i kommunen sjönk från 55 till 40 procent. Socialdemokraterna och Centerpartiet inledde då ett stort blocköverskridande samarbete för att sanera ekonomin. Den nya majoriteten förfogade över 29 av kommunens samtliga 45 mandat och oppositionen blev helt utmanövrerad. Samarbetet mellan de båda partierna fortsatte även efter kommunvalet 2002 då deras majoritet blev ännu större efter att Centerpartiet ökade med ett mandat. Efter valet 2002 bildade (V)+(M)+(MP)+(KD)+(FP) en regnbågsallians. Man lade oppositionsbudgetar och blev en samlad front mot majoritetspartierna.

Kommunfullmäktige 2006–10[redigera | redigera wikitext]

Efter kommunvalet 2006 minskade samtliga partiers väljarstöd bortsett från Moderaterna som ökade rejält. De båda styrande partierna inledde diskussioner med oppositionspartierna. Trots det såg det länge ut som om den sittande majoriteten bestående av Socialdemokraterna och Centerpartiet skulle få fortsätta regera. Men Centerpartiet valde att bryta koalitionen med Socialdemokraterna och i stället samregera med Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet, som bröt den regnbågsallians man hade tillsammans med Vänsterpartiet under oppositionstiden. Socialdemokraterna blev mycket besvikna eftersom man hade trott att koalitionen med Centerpartiet skulle fortsätta. Särskilt besviken blev man över att få reda på att det åtta år långa samarbetet avbröts genom media. Maria Söderberg (C) gick från kommunalråd på deltid till heltid då hon utsågs till kommunstyrelsens ordförande. Göte Swén (M) blev kommunstyrelsens första vice ordförande och kommunalråd på deltid. Tidigare ordföranden och kommunalrådet Rolf Lilja (S) utsågs till kommunstyrelsens andra vice ordförande och oppositionsråd. I och med detta hamnade Socialdemokraterna, för första gången på 24 år, i opposition.

Parti Röstfördelning Mandatfördelning
# % +/− % # +/−
  Socialdemokraterna 3 042 37,26 −1,93 17 −1
  Centerpartiet 2 115 25,90 −0,94 12
  Moderaterna 1 158 14,18 +6,13 6 +2
  Vänsterpartiet 628 7,69 −1,99 4
  Miljöpartiet 462 5,66 −1,36 3
  Kristdemokraterna 393 4,81 −0,36 2
  Folkpartiet 264 3,23 −0,32 1 −1
  Övriga partier 103 1,26 +0,86 0
 
  Giltiga röster totalt 8 165 97,28
  Ogiltiga röster 228 2,72
  Totalt 8 393 77,55 45

De partier som är i fet stil är de som styr, det parti som är kursiverat leder oppositionen

Mandatfördelning i valen 1973–2010[redigera | redigera wikitext]

Valår V S MP SD ÖVR C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M/K)
1973 1 22 2 16 3 2 3
22 2 16 3 2 3
49 88,7
42 7
1976 1 22 2 16 4 1 3
22 2 16 4 3
49 89,8
39 10
1979 2 22 2 14 3 2 4
2 22 2 14 3 2 4
49 89,0
33 16
1982 2 23 16 2 1 5
2 23 16 2 5
49 89,4
34 15
1985 2 22 2 14 3 1 5
2 22 2 14 3 5
49 88,0
38 11
1988 2 24 2 13 3 1 4
2 24 2 13 3 4
49 83,9
30 19
1991 2 23 2 12 2 2 6
2 23 2 12 2 2 6
49 83,8
30 19
1994 2 27 3 11 1 1 4
2 27 3 11 4
49 85,5
26 23
1998 5 18 3 11 1 2 5
5 18 3 11 2 5
45 79,56
24 21
2002 4 18 3 12 2 2 4
4 18 3 12 2 2 4
45 77,35
23 22
2006 4 17 3 12 1 2 6
4 17 3 12 2 6
45 77,55
23 22
2010 3 17 3 1 11 1 1 8
3 17 3 11 8
45 80,80
24 21
  • Övriga 1973–1979 var Kommunens väl.
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Församlingar[redigera | redigera wikitext]

Det finns sju församlingar i Krokoms kommun:[11]

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Krokoms kommun har två vänorter:

Ort och land Sedan
Kina Jilin, Kina 2005
Sverige Haninge, Sverige 1999

Se även[redigera | redigera wikitext]

Portal Jämtlandsportalen


Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Förordning (1982:996) om rikets indelning i domsagor
  2. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2013” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 15 december 2013. 
  3. ^ [a b c] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2014”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/244145/. Läst 13 augusti 2014. 
  4. ^ Statistiska centralbyrån den 1 januari 2009
  5. ^ http://www.krokom.se/kommunochpolitik/nyhetsarkiv/arkiv2012/tvasprakigavagskyltarforstnastaar.5298.html
  6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  7. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Östersunds tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  8. ^ Kommunernas befolkningstillväxt 2010-2035 — prognos av SCB på uppdrag av Svenskt Näringsliv, september 2011.
  9. ^ Statistiska centralbyrån den 31 december 2010
  10. ^ Statistiska centralbyrån den 31 december 2005
  11. ^ Statistiska centralbyrån den 1 januari 2009

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Waplan, Marianne; Trostemo Per (2006). Ännu ekar hammarslagen: berättelsen om Vaplan - Sveriges mesta industrisamhälle. Östersund: Jengel. Libris 10290067. ISBN 91-88672-34-4 (inb.) 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]