Krokoms kommun är en kommun i Jämtlands län i landskapet Jämtland i Sverige. Centralort är Krokom.
I väster gränsar kommunen mot Åre kommun och i norr mot Strömsunds kommun, i söder och öster mot Östersunds kommun samt i nordväst mot Lierne kommun i Norge. Kommunen har 14 324 invånare[5] och de flesta bor i kommunens södra del i området som benämns Storsjöbygden, där även centralorten Krokom ligger. I kommunens sydöstliga del går gränsen mot Östersunds kommun så nära Östersund att en liten del av Östersunds tätort sträcker sig in i Krokoms kommun. Effekten av det är att cirka 1 procent av invånarna i Östersund bor i Krokoms kommun.
[redigera] Administrativ historik
När 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft inrättades i områdets socknar sju landskommuner:
Ur en av dem, Föllinge, utskiljdes 1889 Laxsjö och 1901 Hotagen.
Vid kommunreformen 1952 återförenades Föllinge och Laxsjö, samtidigt som Rödön lades samman med Aspås, Näskott och Ås. 1969 återgick Hotagen till Föllinge.
1974 bildades Krokoms kommun av Alsen, Föllinge, Offerdal och Rödön. Den tätort, Krokom, som kom att bli centralort i den nya kommunen blev också namngivande.
-
Vapnet skapades av konstnären Gunnar Rudin och registrerades hos Patent- och registreringsverket 1977.
Den tidigare kommunen Offerdal hade ett vapen, vars giltighet upphörde 1974.
[redigera] Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Krokoms kommun 1970–2010 |
| År |
|
|
Invånare |
|
| 1970 |
|
12 921 |
| 1975 |
|
13 112 |
| 1980 |
|
13 418 |
| 1985 |
|
13 979 |
| 1990 |
|
14 373 |
| 1995 |
|
14 716 |
| 2000 |
|
14 154 |
| 2005 |
|
14 130 |
| 2010 |
|
14 535 |
| Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid. |
Krokoms kommun kan erbjuda ett varierande utbud för turismen. Skärvångens bymejeri, Mus-Olles museum, Fiskevägen, skoterns julafton i Åkersjön och skansen Klintaberg är bara några av de sevärdheter och upplevelser som finns. I Glösa finns hällristningar som härstammar från 4 000 f.Kr. och en hel stenåldersvärld har byggts upp där. Hällristningar finns även vid Gärdesån, nära Tångeråsen i Offerdals socken. I Rönnöfors finns en järnbruksruin. Andra utflyktsmål i kommunen är till exempel Hällberget i Kaxås och hembygdsgården i Ede.
Ett stort antal vandrings- och skidleder finns också i kommunen, bland annat i Offerdalsfjällen från Jänsmässholmen och Frankrike. Bland naturreservaten i Krokoms kommun kan nämnas Oldflån-Ansättens naturreservat, Svenskådalens naturreservat och Önets naturreservat.En av norrlands bästa kanotleder går genom kummunen,nämligen den som startar strax nedanför Bergelia Nationalpark på andra sidan gränsen vid Valsjöbyn, sedan är det paddlingsbart från maj - september ner till tex Lits camping/ Little Lake Hill Canoecenter som bedriver uthyrningsverksamhet sedan 1990.Människor från många länder paddlar varje år denna sträcka. De flesta kanotister är tyskar & holländare men även kineser och australiensare har paddlat igenom Hotagen.
|
Det finns elva tätorter i Krokoms kommun:[6]
I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2005. Centralorten är i fet stil.
|
Det finns tolv småorter i Krokoms kommun:[7]
I tabellen presenteras småorterna i storleksordning per den 31 december 2005.
|
|
[redigera] Sjöar och vattendrag
[redigera] Berg och fjäll i urval
Krokoms kommun är Jämtlands läns "grönaste" kommun eftersom både Centerpartiet och Miljöpartiet har sina högsta noteringar i denna kommun. Samtliga partier i kommunfullmäktige motsätter sig uranbrytning inom kommunens gränser.
[redigera] Kommunfullmäktige 1976–2006
Krokoms kommun styrdes inledningsvis av de borgerliga partierna med Centerpartiet i spetsen. 1982 tog Socialdemokraterna över med hjälp av Vänsterpartiet. 1985 hade man också stöd av Miljöpartiet som då hade en vågmästarroll. 1994 gjorde Socialdemokraterna ett rekordval och fick för första gången en egen majoritet i kommunfullmäktige. Fyra år senare gjorde Socialdemokraterna ett katastrofval då kommunens ekonomi var i väldigt dåligt skick och väljarstödet för partiet i kommunen sjönk från 55 till 40 procent. Socialdemokraterna och Centerpartiet inledde då ett stort blocköverskridande samarbete för att sanera ekonomin. Den nya majoriteten förfogade över 29 av kommunens samtliga 45 mandat och oppositionen blev helt utmanövrerad. Samarbetet mellan de båda partierna fortsatte även efter kommunvalet 2002 då deras majoritet blev ännu större efter att Centerpartiet ökade med ett mandat. Efter valet 2002 bildade (V)+(M)+(MP)+(KD)+(FP) en regnbågsallians. Man lade oppositionsbudgetar och blev en samlad front mot majoritetspartierna.
[redigera] Kommunfullmäktige 2006–10
Efter kommunvalet 2006 minskade samtliga partiers väljarstöd bortsett från Moderaterna som ökade rejält. De båda styrande partierna inledde diskussioner med oppositionspartierna. Trots det såg det länge ut som om den sittande majoriteten bestående av Socialdemokraterna och Centerpartiet skulle få fortsätta regera. Men Centerpartiet valde att bryta koalitionen med Socialdemokraterna och i stället samregera med Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet, som bröt den regnbågsallians man hade tillsammans med Vänsterpartiet under oppositionstiden. Socialdemokraterna blev mycket besvikna eftersom man hade trott att koalitionen med Centerpartiet skulle fortsätta. Särskilt besviken blev man över att få reda på att det åtta år långa samarbetet avbröts genom media. Maria Söderberg (C) gick från kommunalråd på deltid till heltid då hon utsågs till kommunstyrelsens ordförande. Göte Swén (M) blev kommunstyrelsens första vice ordförande och kommunalråd på deltid. Tidigare ordföranden och kommunalrådet Rolf Lilja (S) utsågs till kommunstyrelsens andra vice ordförande och oppositionsråd. I och med detta hamnade Socialdemokraterna, för första gången på 24 år, i opposition.
| Parti |
Röstfördelning |
Mandatfördelning |
| # |
% |
+/− % |
# |
+/− |
| |
Socialdemokraterna |
3 042 |
37,26 |
−1,93 |
17 |
−1 |
| |
Centerpartiet |
2 115 |
25,90 |
−0,94 |
12 |
— |
| |
Moderaterna |
1 158 |
14,18 |
+6,13 |
6 |
+2 |
| |
Vänsterpartiet |
628 |
7,69 |
−1,99 |
4 |
— |
| |
Miljöpartiet |
462 |
5,66 |
−1,36 |
3 |
— |
| |
Kristdemokraterna |
393 |
4,81 |
−0,36 |
2 |
— |
| |
Folkpartiet |
264 |
3,23 |
−0,32 |
1 |
−1 |
| |
Övriga partier |
103 |
1,26 |
+0,86 |
0 |
— |
| |
| |
Giltiga röster totalt |
8 165 |
97,28 |
— |
— |
— |
| |
Ogiltiga röster |
228 |
2,72 |
— |
— |
— |
| |
Totalt |
8 393 |
77,55 |
— |
45 |
— |
De partier som är i fet stil är de som styr, det parti som är kursiverat leder oppositionen
[redigera] Mandatfördelning i valen 1973–2010
| Valår |
V |
S |
MP |
SD |
ÖVR |
C |
FP |
KD |
M |
Grafisk presentation, mandat och valdeltagande |
TOT |
% |
Könsfördelning (M/K) |
| 1973 |
1 |
22 |
|
|
2 |
16 |
3 |
2 |
3 |
|
49 |
88,7 |
|
| 1976 |
1 |
22 |
|
|
2 |
16 |
4 |
1 |
3 |
|
49 |
89,8 |
|
| 1979 |
2 |
22 |
|
|
2 |
14 |
3 |
2 |
4 |
|
49 |
89,0 |
|
| 1982 |
2 |
23 |
|
|
|
16 |
2 |
1 |
5 |
|
49 |
89,4 |
|
| 1985 |
2 |
22 |
2 |
|
|
14 |
3 |
1 |
5 |
|
49 |
88,0 |
|
| 1988 |
2 |
24 |
2 |
|
|
13 |
3 |
1 |
4 |
|
49 |
83,9 |
|
| 1991 |
2 |
23 |
2 |
|
|
12 |
2 |
2 |
6 |
|
49 |
83,8 |
|
| 1994 |
2 |
27 |
3 |
|
|
11 |
1 |
1 |
4 |
|
49 |
85,5 |
|
| 1998 |
5 |
18 |
3 |
|
|
11 |
1 |
2 |
5 |
|
45 |
79,56 |
|
| 2002 |
4 |
18 |
3 |
|
|
12 |
2 |
2 |
4 |
|
45 |
77,35 |
|
| 2006 |
4 |
17 |
3 |
|
|
12 |
1 |
2 |
6 |
|
45 |
77,55 |
|
| 2010 |
3 |
17 |
3 |
1 |
|
11 |
1 |
1 |
8 |
|
45 |
80,80 |
|
- Övriga 1973-1979 var Kommunens väl.
|
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
Det finns sju församlingar i Krokoms kommun:[8]
Krokoms kommun har två vänorter:
- ^ Förordning (1982:996) om rikets indelning i domsagor
- ^ [a b] ”Kommunarealer den 1 januari 2011” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0802/2011A01/mi0802tab3_2011.xls. Läst 13 mars 2011.
- ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2011”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____167885.aspx. Läst 8 november 2011.
- ^ Statistiska centralbyrån den 1 januari 2009
- ^ Referensfel: Ogiltig
<ref>-tag; ingen text har angivits för referensen med namnet inv
- ^ Statistiska centralbyrån den 31 december 2010
- ^ Statistiska centralbyrån den 31 december 2005
- ^ Statistiska centralbyrån den 1 januari 2009
[redigera] Vidare läsning
- Waplan, Marianne; Trostemo Per (2006). Ännu ekar hammarslagen: berättelsen om Vaplan - Sveriges mesta industrisamhälle. Östersund: Jengel. Libris 10290067. ISBN 91-88672-34-4 (inb.)
[redigera] Externa länkar
Sverige
