Åre kommun

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Åre kommun
Kommun
Åre vapen.svg
Land  Sverige
Län Jämtlands län
Landskap Jämtland
Domsaga Östersunds domsaga[1]
Läge 63°21′0″N 13°28′0″Ö / 63.35000°N 13.46667°Ö / 63.35000; 13.46667Koordinater: 63°21′0″N 13°28′0″Ö / 63.35000°N 13.46667°Ö / 63.35000; 13.46667
Centralort Järpen
Areal 8 236,54 km² (2013-01-01)[2]
8:e största (av 290)
 - land 7 199,45 km²
 - vatten 1 037,09 km²
Folkmängd 10 323 (2014-06-30)[3]
208:e största (av 290)
Befolkningstäthet 1,43 invånare/km²[3][2]
274:e högsta (av 290)
Kommunkod 2321[4]
Are Municipality in Jämtland County.png
Webbplats: www.are.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal
Delar av Åreskutan, Åre och Åresjön.
Åre torg.
Hotellet Copperhill Mountain Lodge i Åre.

Åre kommun (sydsamiska: Ååren tjïelte) är en kommun i Jämtlands län i landskapet Jämtland. Centralort är Järpen.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Hallen, Kall, Marby, Mattmar, Mörsil, Undersåker och Åre. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Järpens municipalsamhälle inrättades 3 november 1905.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna Mörsil (av Mattmar och Mörsil) och Hallen (av Hallen, Marby och Norderö), medan Kall, Undersåker och Åre förblev oförändrade. Järpens municipalsamhälle upplöstes vid utgången av 1958.

Åre kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom ombildning av Åre landskommun. 1974 införlivades Hallens, Kalls, Mörsils och Undersåkers kommuner.[5]

Kommunen ingick från bildandet till 1982 i Jämtbygdens tingsrätts domsaga och kommunen ingår sedan 1982 i Östersunds tingsrätts domsaga.[6]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Åre kommunvapen

Blasonering: I blått fält ett mantelsnitt av silver vari en röd älghornskrona.[7]

I den nya Åre kommun som bildats 1974 fanns hela fyra vapen från 1950- och 1960-talen, därav ett från den namngivande kommunen. I stället för att välja ett av dessa, beslöt man att utarbeta ett helt nytt kommunvapen. Mantelsnittet åskådliggör Åreskutan och älghornet togs från Kalls kommunvapen. Registrering hos Patent- och registreringsverket skedde 1978.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Åre kommun 1970–2010
År Invånare
1970
  
9 582
1975
  
9 178
1980
  
9 469
1985
  
9 659
1990
  
9 975
1995
  
10 134
2000
  
9 745
2005
  
9 966
2010
  
10 274
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.



Kommunens befolkningstillväxt 2010–2035 prognostiseras till +9%.[8]

Orter[redigera | redigera wikitext]

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Det finns sex tätorter i Åre kommun:[9] I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2005. Centralorten är i fet stil.

Nr Tätort Folkmängd
1 Järpen &&&&&&&&&&&01439.&&&&&01 439
2 Åre &&&&&&&&&&&01260.&&&&&01 260
3 Mörsil &&&&&&&&&&&&0674.&&&&&0674
4 Duved &&&&&&&&&&&&0637.&&&&&0637
5 Undersåker &&&&&&&&&&&&0384.&&&&&0384
6 Hallen &&&&&&&&&&&&0223.&&&&&0223

Småorter[redigera | redigera wikitext]

Det finns 14 småorter i Åre kommun:[10]

I tabellen presenteras småorterna i storleksordning per den 31 december 2005.

Nr Småort Folkmängd
1 Ullån 182
2 Björnänge + del av Hårbörsta 167
3 Mattmar 137
4 Svensta 118
5 Storlien 97
6 Kall 95
7 Ocke 80
8 Ottsjö 79
9 Hålland (västra delen) 71
10 Ånn 70
11 Heljesund 63
12 Månsåsen 58
13 Hålland (östra delen) 56
14 Slagsån 52

Övriga orter[redigera | redigera wikitext]

Politik[redigera | redigera wikitext]

Åre kommun har en tradition att byta styre vid varje kommunval. Det finns en stor dynamisk väljargrupp som inte tvekar att byta block. Detta uppskattas givetvis av oppositionen, väl i majoritet gillas inte denna tradition lika mycket. 1991 minskade mandaten i kommunfullmäktige från 49 till 41.

Kommunfullmäktige 2006–10[redigera | redigera wikitext]

Som tidigare nämnts har man en tradition att byta styre vid varje kommunval, och valet 2006 var inget undantag. Den sittande socialistiska majoriteten förlorade och det dåvarande kommunalrådet Elsa Danielsson (S) lämnade alla politiska uppdrag och även Socialdemokraterna efter att hon inte fick förtroende att leda oppositionen. Desto gladare var Eva Hellstrand som blev kommunstyrelsens ordförande en andra gång, hon var tidigare kommunalråd mellan 1998 och 2002. Moderaterna var det parti som ökade mest och som låg bakom Alliansens seger och Moderaternas Jonas Henning aspirerade på posten som kommunstyrelsens ordförande. I egenskap av största parti gick posten som tidigare nämnts till Hellstrand och Centerpartiet. Henning blev förste vice ordförande i kommunstyrelsen och kommunalråd på deltid. I november 2009 avgick Jonas Henning och Lars Mämpel (M) övertog tjänsten som förste vice ordförande i kommunstyrelsen och vice kommunalråd. Jonas Henning sitter kvar i kommunfullmäktige mandatperioden ut. Anna-Caren Sätherberg (S) blev kommunstyrelsens andra vice ordförande och nytt oppositionsråd. Erik A. Egervärn (C) är kommunfullmäktiges ordförande.

Parti Röstfördelning Mandatfördelning
# % +/− % # +/−
  Socialdemokraterna 1 992 34,05 −7,26 14 −3
  Centerpartiet 1 474 25,20 +1,23 10
  Moderaterna 1 166 19,93 +9,26 8 +4
  Folkpartiet 287 4,91 −1,62 2 −1
  Kristdemokraterna 262 4,48 +−0 2
  Vänsterpartiet 230 3,93 −1,79 2
  Miljöpartiet 211 3,61 −0,81 2
  Fria Norrland 189 3,23 +0,57 1
  Övriga partier 39 0,67 +0,42 0
 
  Borgerliga blocket (C, M, FP, KD) 3 189 54,52 +8,87 22 +3
  Röd-gröna blocket (S, V, MP) 2 433 41,59 −9,86 18 −3
  Blocklöst (FNO) 189 3,23 +0,57 1
 
  Giltiga röster totalt 5 850 97,21
  Ogiltiga röster 168 2,79
  Totalt 6 018 77,37 41

De partier som är i fet stil är de som styr, det parti som är kursiverat leder oppositionen

Kommunfullmäktige ordförande 1974–[11][redigera | redigera wikitext]

  • 1974–1976 Anders Danielsson (c)
  • 1977–1985 Frithiof Fredriksson (c)
  • 1985–1988 Erik Arthur Egervärn (c)
  • 1989–1991 Ingmar Fredriksson (s)
  • 1992–1994 Erik Arthur Egervärn (c)
  • 1995–1998 Thomas Hägg (s)
  • 1999–2002 Erik Arthur Egervärn (c)
  • 2003–2006 Thomas Hägg (s)
  • 2007–2010 Erik Arthur Egervärn (c)
  • 2010–2014 Bernt Söderman (c)

Kommunstyrelseordförande 1974–[11][redigera | redigera wikitext]

  • 1974–1976 (c)
  • 1977-1985 (c)
  • 1985-1988 (c)
  • 1989-1991 (s)
  • 1992-1994 (c)
  • 1995-1998 Elsa Danielsson (s)
  • 1999-2002 Eva Hellstrand (c)
  • 2003-2006 Elsa Danielsson (s)
  • 2007-2010 Eva Hellstrand (c)
  • 2011-2012 Eva Hellstrand (c)
  • 2013-2014 Leif Nord (M)

Mandatfördelning i valen 1970–2010[redigera | redigera wikitext]


Valår V S MP FNO VV C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M/K)
1970 13 6 7 1 3
13 6 7 3
30 87,0
26
1973 1 20 17 6 1 4
20 17 6 4
49 90,3
45
1976 1 21 16 5 2 4
21 16 5 2 4
49 90,5
40 9
1979 1 22 15 4 2 5
22 15 4 2 5
49 88,5
37 12
1982 1 23 14 3 1 7
23 14 3 7
49 88,4
42 7
1985 2 21 2 12 5 1 6
2 21 2 12 5 6
49 86,9
36 13
1988 2 20 3 14 5 1 4
2 20 3 14 5 4
49 83,4
36 13
1991 15 1 1 15 3 1 5
15 15 3 5
41 84,4
29 12
1994 1 18 2 1 12 2 5
18 2 12 2 5
41 84,6
23 18
1998 3 14 2 1 12 2 7
3 14 2 12 2 7
41 79,75
24 17
2002 2 17 2 1 10 3 2 4
2 17 2 10 3 2 4
41 78,20
22 19
2006 2 14 2 1 10 2 2 8
2 14 2 10 2 2 8
41 77,37
22 19
2010 1 14 2 1 5 7 3 1 7
14 2 5 7 3 7
41 81,19
20 21
  • Mandatfördelningen 1985 är inte den slutgiltiga eftersom valet fick göras om. Vid omvalet ökade de borgerliga partierna med 5 mandat jämfört med vad som anges ovan.
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Församlingar[redigera | redigera wikitext]

Den gamla kyrkan i Åre.

Det finns fyra församlingar i Åre kommun:[12]

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Åre kommun har två vänorter:

Ort och land

Sedan

  • 1994
  • 2002

Sydsamiskt förvaltningsområde[redigera | redigera wikitext]

Åre kommun är sedan 1 januari 2010 en sydsamisk förvaltningskommun. Se vidare Minoritetsspråk i Sverige.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Portal Jämtlandsportalen

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Förordning (1982:996) om rikets indelning i domsagor
  2. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2013” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 15 december 2013. 
  3. ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2014”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/244145/. Läst 13 augusti 2014. 
  4. ^ Statistiska centralbyrån den 1 januari 2009
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Östersunds tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas
  8. ^ Kommunernas befolkningstillväxt 2010-2035 — prognos av SCB på uppdrag av Svenskt Näringsliv, september 2011.
  9. ^ Statistiska centralbyrån den 31 december 2005
  10. ^ Statistiska centralbyrån den 31 december 2005
  11. ^ [a b] Kommunfullmäktige protokoll i Åre kommun (Arkivkod: SE/Z021/Å74-KF/A1)
  12. ^ Statistiska centralbyrån den 1 januari 2009

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]