Jean-François Oeben

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Cylinderskrivbord av Jean-François Oeben

Jean-François Oeben (ty. Johann Franz Oeben), född 9 oktober 1721 i Aachen i Tyskland, död 21 januari 1763 i Paris, var en tysk-fransk möbelsnickare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Oeben var son till en katolsk postmästare och emigrerade till Frankrike på 1740-talet. Bland annat tack vare ett giftermål med en annan möbelsnickares syster lyckades Oeben sin utländska härkomst till trots 1754 bli utnämnd till franske kungens officielle ebenist, vilket gav honom tillträde till Gobelinverkstäderna. Platsen vid Gobelin var avgörande för Oebens karriär, bland annat eftersom snickare vid verkstäderna hade möjlighet att få mästarbrev kostnadsfritt efter sex år, och franskt medborgarskap efter tio år.[1]

Verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Oeben verkade i rokokotraditionen och ansågs allmänt som sin tids störste möbelkonstnär. I kundkretsen ingick de främsta företrädarna för den franska aristokratin, och Madame de Pompadour var en av hans beskyddare.[1] Han intresserade sig mycket för möbler med mekaniska finesser, och utvecklade bland annat principen bakom cylinderskrivbordet.[2] Tillsammans med eleven och efterträdaren Jean-Henri Riesener tillverkade han Ludvig XV:s sekretär i Versailles, ett av världens mest berömda möbelsnickeriarbeten. Skrivbordet påbörjades 1760 och slutfördes nio år senare, sex år efter Oebens död, av Riesener som vid det laget hade gift sig med Oebens änka.[1]

Den svenske möbelsnickaren Carl Petter Dahlström gick i lära hos Oeben.[2]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] www.getty.edu, läst 2009-11-21
  2. ^ [a b] NE