Johannes Alfvén (läkare)

Från Wikipedia
Johannes Alfvén
Född12 januari 1878[1][2]
Sankt Nikolai församling[1][3], Sverige
Död3 januari 1944[4][5] (65 år)
Norrköpings Hedvigs församling[5], Sverige
BegravdNorra begravningsplatsen[6]
kartor
Medborgare iSverige
SysselsättningPsykiater
MakaAnna-Clara Romanus-Alfvén[7][8]
BarnHannes Alfvén (f. 1908)[8][9]
FöräldrarAnders Alfvén[1]
Lotten Axelsson Puke[1][3]
SläktingarHugo Alfvén (syskon)[3]
Redigera Wikidata

John Anton Alfvén,[10][11] känd som Johannes Alfvén, född 12 januari 1878 i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm, död 3 januari 1944 i Norrköpings Hedvigs församling,[11] var en svensk läkare.

Alfvén var sedan 1907 gift med Anna-Clara Romanus-Alfvén och far till Hannes Alfvén, samt bror till Hugo Alfvén.

Alfvén, som var son till skräddaremästare Anders Alfvén (1832–1881), genomgick Norra latin i Stockholm, blev student där 1895, medicine kandidat 1901 i Stockholm och medicine licentiat 1906 i Lund. Han var praktiserande läkare i Norrköping från 1907, läkare vid centralfängelset där från 1919 och vid Sandbyhofs upptagningsanstalt för sinnessjuka från 1925. Alfvén är begravd på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Några ord om "tic" och dess behandling (Svenska allmänna läkartidningen, 1910)
  • Inducerad psykos (ibid., 1911)
  • Psykopatiska barn (ibid., 1913)
  • Intelligensprövning för utrönande av intelligensdefekter (ibid, 1914)
  • Om ångestnevrosen (ibid., 1916)
  • Om s.k. fobier (ibid., 1919)
  • Nervösa algier och hyperalgesier (Svenska läkartidningen, 1921)
  • Det engelska fångvårdssystemet etc. (ibid., 1922)
  • Trots och egensinne (negativism) hos barn och vuxna (Verdandis småskrifter, 1923)
  • Några ord om den s.k. muskelreumatismen (Svenska läkartidningen, 1924)
  • Trötthetens problem från psykologisk synpunkt (Svenska läkartidningen, 1927)
  • Trötthetens problem. En psykologisk studie (Verdandis småskrifter, 1927)
  • Das Problem der Ermüdung, eine psychologische Studie (Abhandlungen aus dem Gebiete der Psychotherapie und medizinischen Psychologie herausgegeben von Dr Albert Moll, Stuttgart 1927)
  • Ungdomens själsliv (Natur och Kultur, 1930)
  • Hysterien och dess psykologiska struktur (Natur och Kultur, 1933)

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Sveriges läkarehistoria, fjärde följden, band I (1930), sid. 37.
  • Sveriges läkarehistoria, fjärde följden, band V (1935), sid. 340.
  • Alfvén, John AntonSvenskaGravar.se

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Storkyrkoförsamlingens kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, huvudserie, SE/SSA/0016/C I a 1/21 (1872-1880), bildid: 00007236_00286, sida 567, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 3 oktober 2020, ”ett odöpt gossebarn”.[källa från Wikidata]
  2. ^ Bengt Åhlén (red.), Alfven, Johannes Anton F. i Stockholm 12/1 1878, Svenskt författarlexikon: 1. 1900–1940, Rabén & Sjögren, 1942, s. 20, läs onlineläs online, läst: 4 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c] Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1900, Riksarkivet, Johan Anton, f. 1878 i Nikolai Stockholm, Studerande, läs onlineläs online, läst: 3 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  4. ^ Svenskagravar.se, Alfvén, John Anton, läs online, läst: 2 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Sveriges dödbok 1860–2017, sjunde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2018.[källa från Wikidata]
  6. ^ Svenskagravar.se, Alfvén, John Anton, läs online, läst: 24 maj 2023.[källa från Wikidata]
  7. ^ Anna-Clara Romanus-Alfvén 1874-11-24 — 1947-11-09 Läkare, pionjär, rösträttskvinna, läst: 2 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  8. ^ [a b] Alfvén, John Anton, f. 1878 i Storkyrkoförsamlingen Stockholms stad, Läkare Prakt., Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1930, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 3 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  9. ^ Norrköpings S:t Olai kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker. Huvudserien, SE/VALA/00273/C I/17 (1905-1910), bildid: 80001061_00322, sida 297, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 3 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  10. ^ Rotemannen 2 (Version 2.0). Stockholm: Stadsarkivet. 2015. Libris 18750450 
  11. ^ [a b] Sveriges dödbok 1860-2016 Swedish death index 1860-2016 (Version 7.0 förhandsutgåva). Sveriges släktforskarförbund. 2017. Libris 22365549. ISBN 978-91-88341-15-0