Johannes Haller
| Johannes Haller | |
| Född | 16 oktober 1865[1][2] Käina Parish, Estland |
|---|---|
| Död | 24 december 1947[1][2] (82 år) Tübingen[3], Tyskland |
| Begravd | Stadtfriedhof Tübingen |
| Medborgare i | Tyskland |
| Utbildad vid | Tartu universitet Friedrich-Wilhelms-Universität zu Berlin  |
| Sysselsättning | Medeltidshistoriker, universitetslärare |
| Arbetsgivare | Tübingens universitet Universität Basel Justus-Liebig-Universität Gießen Philipps-Universität Marburg Historische und Antiquarische Gesellschaft zu Basel |
| Utmärkelser | |
| Goethemedaljen för konst och vetenskap (1940) Hedersdoktor vid Justus-Liebig-Universität Gießen Hedersdoktor vid Tübingens universitet | |
| Redigera Wikidata | |
Johannes Haller, född 16 oktober 1865 i Käina på Dagö, död 24 december 1947, var en tysk historiker.
Haller blev professor i Marburg 1902, i Giessen 1904 och i Tübingen 1913. Ursprungligen medeltidishistoriker, övergick Haller 1914 till att främst behandla moderna historiens politisk-historiska frågor. Bland hans arbeten märks Papsttum und Kirchenreform (1903), Quellen zur Geschichte der Entstehung des Kirchenstaates (1907), Der Sturz Heinrich des Löwen (1911), Die Marburger Annalen (1912), Der Ursprung des Weltkrieges (1914), Deutschland und Russland (1915), Bissmarcks Friedensschlüsse (1915), Die Ära Bülow (1921), Die Epochen der deutschen Geschichte (1923, 4:e upplagan 1925), samt Aus dem Leben des Fürsten Philipp zu Eulenburg-Hertefeld (1924).
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 12 s. 350.
- ^ [a b] Brockhaus Enzyklopädie, Johannes Haller, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Munzinger Personen, Johannes Haller, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
|