Jura bernois
| Jura bernois | |
| tyska: Verwaltungsregion Berner Jura franska: Région administratif du Jura Bernois | |
| Distrikt | |
| Land |  Schweiz
|
|---|---|
| Kanton | Bern |
| Största ort | Moutier, 7608 inv. |
| Huvudort | Courtelary |
| Högsta punkt | |
| - läge | Chasseral |
| - höjdläge | 1 607 m ö.h. |
| Lägsta punkt | |
| - läge | Bielsjön |
| - höjdläge | 429 m ö.h. |
| Yta | 541,75 km² |
| Folkmängd | 52 251 |
| Befolkningstäthet | 96,4 invånare/km² |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Geonames | 2660206 |
| Officiellt språk | Franska, Tyska |
 | |
Jura Bernois, eller på tyska Berner Jura har flera betydelser:
- en förvaltningskrets (Arrondissement administratif) i kantonen Bern i Schweiz, omfattande delar av Jurabergen
- en förvaltningsregion (Region administratif) i kantonen Bern i Schweiz med samma gränser som förvaltningskretsen
- en historisk region som bildades 1815 när ett stort område som tidigare styrts av Basels biskop tillföll kantonen Bern, uppdelad under senare delen av 1900-talet. Regionen omfattade den nuvarande förvaltningskretsen Jura Bernois, delar av förvaltningskretsen Biel i kantonen Bern, kantonen Jura (inrättad år 1978) och distriktet Laufen i Basel-Landschaft (avdelat år 1997).
- den del av nuvarande kantonen Bern som ligger i Jurabergen, alltså förvaltningskretsen Jura Bernois och delar av kretsen Biel.
Förvaltning
Jura Bernois är en förvaltningskrets och samtidigt enda kretsen i förvaltningsregionen med samma namn. Jura Bernois omfattar 46 kommuner, de flesta med franskspråkig majoritet. De folkrikaste är Moutier, Saint-Imier och Tramelan. Ståthållaren (kallad Préfet) har kontor i Courtelary.
Geografi
Kretsen Jura Bernois omfattar sydsidan av högplatån Franches-Montagnes, dalarna runt flodernas Suze och Birs övre lopp med bifloder, liksom sydsluttningen mot Bielsjön vid La Neuveville. Det högsta berget, Chasseral, finns i den sydligaste jurakedjan mellan Saint-Imier och Nods.
Kommunikationer
- CFF bedriver järnvägarna Biel - La Chaux-de-Fonds i Suzedalen och Biel - Moutier - Delémont i Birsdalen. Järnvägarna Moutier - Solothurn och Tavannes - Tramelan - Le Noirmont har regional persontrafik.
- Motorvägen A16, Biel - Moutier - Delémont är ännu (2015) inte komplett, men de färdiga delarna utgör redan en viktig kommunikationsled.
Produkter
Den mekaniska industrin har gått tillbaka på senare år men är fortfarande en viktig arbetsgivare, exempelvis i Moutier (verktygsmaskiner) och Saint-Imier (urtillverkning). På livsmedelsområdet märks ysterier, vinodling och en chokladfabrik.
Historik
- Jura Bernois liksom andra områden i Jurabergen hörde i världsligt hänseende länge till Basels furstbiskop, även om Bern hade visst inflytande och många invånare var reformerta.
- År 1815 tillföll biskopens områden kantonen Bern
- Under andra hälften av 1900-talet delades dessa områden:
- den nordliga, romersk-katolskt präglade, franskspråkiga delen blev 1978 kantonen Jura
- det nordliga tysktalande området i floden Birs mellersta dalgång (Laufental) tillföll år 1994 Basel-Landschaft
- den sydliga, övervägande reformerta delen förblev i kantonen Bern, numera i förvaltningsområdena Jura Bernois och Biel.
- Kantonen Berns författning från 1993 gav förvaltningsdistriktet Jura Bernois speciella rättigheter. En minoritet förespråkar dock att Jura Bernois separeras från Bern och överförs till kantonen Jura.
- År 2006 inrättades ett regionalparlament (CJB, Conseil du Jura bernois) med sits i La Neuveville.
Källor
Externa länkar
- Ståthållarämbetet för förvaltningskretsen Jura Bernois
- Jura bernois på tyska, franska och italienska i webbaserade Schweiz historielexikon.