La Chaux-de-Fonds

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 47°6′5″N 6°49′30″Ö / 47.10139°N 6.82500°Ö / 47.10139; 6.82500
La Chaux-de-Fonds
Stad
Vy mot sydväst med Avenue Leopold Robert
Vy mot sydväst med Avenue Leopold Robert
La Chaux-de-Fonds-coat of arms.svg
Stadsvapen
Slogan: métropole horlogère
Land  Schweiz
Region Jurabergen
Kanton Neuchâtel
Distrikt La Chaux-de-Fonds
Koordinater 47°6′5″N 6°49′30″Ö / 47.10139°N 6.82500°Ö / 47.10139; 6.82500
Högsta punkt
 - höjdläge 1 321 m ö.h.
Lägsta punkt
 - höjdläge 605 m ö.h.
Yta 5 566 hektar
Folkmängd 37 504 (2010-12-31)
Befolkningstäthet 7 inv./ha
Grundad 1656
Président Jean-Pierre Veya (POP)
Postnummer 2300
Kommunkod CH LCF
Språk franska
Switzerland location map.svg
Red pog.svg
Stadsdelar och omgivande kommuner
Stadsdelar och omgivande kommuner
Webbplats: http://www.chaux-de-fonds.ch

La Chaux-de-Fonds är stad i kantonen Neuchâtel, Schweiz. Det är den tredje största fransktalande staden i landet. Staden är känd för klockor, då exempelvis klockföretaget Rolex första kontor öppnades här.

La Chaux-de-Fonds ligger 992 m ö.h. i en bred dalgång i Jurabergen, nära gränsen till Frankrike. Klimatet är kallt: Under tiden 1961-1990 var medeltemperaturen i januari -2.2°C, i juli 14.2°C, vilket motsvarar temperaturerna i södra mellansverige. Årsnederbörden var 1422 mm. [1]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Dalen där staden ligger, lydde på medeltiden under Valangin och befolkades under 1300-talet genom inflyttning från Val-de-Ruz. År 1350 omnämns La Chaz de Fonz. Namnet kan ha att göra med betesmarker där kalksten går i dagen.

En första kyrka invigdes 1528 på uppdrag av biskopen i Lausanne, kort därefter blev trakten reformert. Först 1656 fick orten kommunalrättigheter och egen domstol (Mairie). Huvudnäringen var då fortfarande boskapsskötsel.

På 1700-talet tillkom bisysslorna spetsknyppling och urmakeri. 1750 bodde 2363 personer i kommunen. Efter en brand 1794 nybyggdes stadskärnans kyrka och rådhus.

I början av 1800-talet blev urmakerinäringen dominerande. 1850 arbetade 4000 av de 12638 invånarna inom urmakeriet. De som flyttade till staden var under 1800-talet ofta tysktalande schweizare men också judar från Alsace. Senare kom många byggarbetare från Italien.

Place de l'Hotel de Ville och Grand Temple
Stadsplan
Espacité, Stadsförvaltningen

Stadsbild[redigera | redigera wikitext]

Stadens äldsta del ligger runt den ovala kyrkan Grand Temple och rådhuset Hotel de Ville, som båda byggdes runt år 1800.

Åren 1835 till 1841 utvidgades staden enligt en rutnätsplan av arkitekten Charles-Henri Junod. Den breda Avenue Léopold Robert i dalens längdriktning utgör den centrala axeln.

Stadsförvaltningens 60 meter höga kontorshus Espacité från 1992/94 har en offentlig utsiktsterrass på 14:e våningen.

Näringar[redigera | redigera wikitext]

La Chaux-de-Fonds är fortfarande ett urindustriellt centrum. Arbetsplatserna ligger till 44% inom tillverkningssektorn (i hela Schweiz är genomsnittet 25%).[2] Tre leverantörer av mekaniska urverk: Sellina, Technotime och La-Joux Perret, har sina huvudkontor i staden.[3] I högprissegmentet återfinns märken som Cartier, Corum, Chanel, Girard-Perregaux, Breitling och Tag Heuer.
Även företag inom medicinsk teknik har etablerats.[2]

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

  • På grund av sin industriellt orienterade plan står staden, tillsammans med grannen Le Locle, sedan 2009 på UNESCOs världsarvslista.[4]
  • Urmuseet Musée International d'Horlogerie visar tidmätningens och urmakeriets historia, inklusive elektroniska ur. Byggnaden från tidigt 1970-tal är delvis underjordisk.[5]
  • Två byggnader som ritats av Le Corbusier är Maison Blanche (1912) och Villa Turque (1917)

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Den kantonala motorvägen H20 förbinder Neuchâtel, La Chaux-de-Fonds och Le Locle. Andra större vägar går till Biel och Delémont.
Järnvägen har huvudlinjer till Biel, Neuchâtel och Le Locle.
Flygplatsen vid Les Eplatures (ICAO: LSGC) används av affärs- och privatflyg.

Personer[redigera | redigera wikitext]

Några kända personer som fötts i La Chaux-de-Fonds:

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Klimanormwerte La Chaux-de-Fonds”. MeteoSchweiz. http://www.meteoschweiz.admin.ch/files/metweb/klimadiagramme/de/CDF.pdf. Läst 16 september 2012. 
  2. ^ [a b] ”Tissu Économique”. Ville de La Chaux-de-Fonds. http://www.chaux-de-fonds.ch/en/economie-emploi/tissu-economique. Läst 15 september 2012. 
  3. ^ ”Rohwerkhersteller Schweiz”. Uhren_Wiki. http://www.uhren-wiki.net/index.php?title=Kategorie:Rohwerkehersteller_Schweiz. Läst 15 september 2012. 
  4. ^ ”La Chaux-de-Fonds / Le Locle, Watchmaking Town Planning”. UNESCO. http://whc.unesco.org/en/list/1302. Läst 13 september 2012. 
  5. ^ ”MIH”. ville de La Chaux-de-Fonds. http://www.ville-de-la-chaux-de-fonds.ch/en/musees/mih. Läst 15 september 2012.