Solothurn

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Den här artikeln handlar om staden. För kantonen, se Solothurn (kanton).
Koordinater: 47°12′30″N 7°32′15″Ö / 47.20833°N 7.53750°Ö / 47.20833; 7.53750
Solothurn
Inhemskt namn,
tyska: Solothurn,

franska: Soleure,

italienska: Soletta,

rätoromanska: Soloturn
Ort
Baseltor, en port i ringmuren.
Baseltor, en port i ringmuren.
Wappen Solothurn matt.svg
Heraldiskt vapen
Slogan: Schönste Barockstadt der Schweiz
Smeknamn: Ambassadorenstadt
Land  Schweiz
Region Schweiziska mittlandet
Kanton Solothurn
Distrikt Solothurn
Kommun Solothurn[1]
Koordinater 47°12′30″N 7°32′15″Ö / 47.20833°N 7.53750°Ö / 47.20833; 7.53750
Folkmängd 16 163 (december 2010)
Grundad ca 20 e.Kr.
Stadtpräsident Kurt Fluri (FDP)
Postnummer 4500
Kommunkod CH SOO
Språk Tyska
Solothurns läge i Schweiz
Red pog.svg
Solothurns läge i Schweiz
Webbplats: http://www.stadt-solothurn.ch/de/

Solothurn är huvudstad i kantonen Solothurn i Schweiz.

Förvaltning[redigera | redigera wikitext]

Kommunen Solothurn utgör ett eget kantonsdistrikt (Bezirk)[2] i amtet Solothurn-Lebern.

I staden finns den centrala kantonsförvaltningen. Dessutom domstolar och olika förvaltningskontor för amten Solothurn-Lebern och Bucheggberg-Wasseramt

Historia[redigera | redigera wikitext]

Roter Turm, del av en tidig stadsmur

Salodurum anlades under första århundradet av romarna där Aaredalen mellan Bucheggberg och Jura är som smalast. På platsen för nuvarande Wengibrücke byggdes en bro och nedströms en hamn. Efter ett allemanniskt krigståg år 259 befästes staden och blev ett castrum. På 400-talet drog sig romarna tillbaka och staden intogs 480 av Burgunder och 534 av Franker[3] medan Allemanner bosatte sig i omgivningarna.

Efter frankerrikets delning ingick staden i Övre Burgund. Solothurn var nu den enda befästa staden i Mittlandet mellan Lausanne och Zürich. De äldsta kända mynten präglades under den östfrankiske kejsaren Ludvig (IV) barnet (900-911).[4] 1032 övergick staden definitivt i det tysk-romerska riket. Från 1100-talet omfördelades handeln till de nygrundade Burgdorf, Bern och Fribourg.

År 1218 blev Solothurn riksstad[5]. Senare förvärvade staden beskattnings- och domstolsrättigheter i omgivningen, varur det nuvarande kantonsområdet uppstod. Det expanderande Solothurn upptogs 1471 i schweiziska edsförbundet.

Vid reformationen förblev staden katolsk. För att värva schweiziska soldater inrättade Frankrike 1530 en ambassad i staden, som bestod till franska revolutionen. Officersfamiljer som Besenval och Aregger bildade en aristokrati som, med undantag av Helvetiska republiken och Napoleontiden, behöll makten fram till 1831.[3]

Efter 1860 blev Solothurn centralort i en region med textil-, pappers-, stål-, ur-, verkstads- och elektronikindustri. De senaste åren har vikten förskjutits mot medicinsk teknik.

Kyrkligt[redigera | redigera wikitext]

Stadens två skyddshelgon, Urs och Victor var enligt legenden romerska soldater ur den tebaiska legionen som flytt och dödats vid Solothurn. Det kan ha skett runt år 300.[6] Samtidigt skall den heliga Verena ha verkat i trakten.

Solothurn är biskopssäte för Basels stift inom romersk-katolska kyrkan. Sankt Ursuskatedralen i Solothurn är stiftets domkyrka.

Utbildningsväsen[redigera | redigera wikitext]

Förutom folkskola och lärlingsutbildningar finns gymnasiet, Kantonsschule eller Kanti, som är ett av de största i Schweiz med 1700 elever.[7] Lärarhögskolan ingår i fackhögskolan Nordwestschweiz.

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Solothurn är ett regionalt och kantonalt kulturcentrum med ett större bibliotek och flera biografer. Stadsteatern byggdes på 1770-talet och ger både tal- och musikteater. Ensemblen delas med teatern i Biel. I konstmuseet visas schweizisk, fransk och tysk konst från senmedeltid till nutid, dessutom aktuella utställningar.

Staden har flera, i Schweiz välkända, årliga kulturevenemang:

  • Filmfestivalen Solothurner Filmtage (fr: Journées cinématographiques de Soleure, it: Giornate di Soletta) i januari
  • Litteraturfestivalen Solothurner Literaturtage (fr: Journées Littérarires de Soleure, it: Giornate Letterarie di Soletta) vid Kristi Himmelfärdshelgen
  • Operafestivalen Solothurn Classics, tidigare Classic Open Air, på sommaren.

Det hålls regelbundet marknad. Mycket besökt är grönsaksmarknaden i stadskärnan på lördagförmiddagarna.
Två kulinariska specialiteter är marängtårtan Solothurner Torte och vinsoppan Wysüppli.

Karneval[redigera | redigera wikitext]

Karnevalen (de: Fasnacht) är känd sedan 1400-talet, mest genom dåtida klagomål om bråk och slöseri.[8] Numera är den välorganiserad och inleds på torsdagen Schmutziger Dunschtig med Chesslete: Ett tåg av människor klädda i vit nattskjorta, röd halsduk och toppluva gör oljud och väcker staden klockan fem på morgonen. På askonsdagen avslutas karnevalen med Böög-Verbrennen: En stor figur med smällare i, ställs upp på Märetplatz, antänds och får brinna upp. Under karnevalsdagarna kallas staden för Honolulu.

Stadsbild[redigera | redigera wikitext]

Stadskärnans plan är medeltida och påminner om Visby. Man kan fortfarande se rester av Castrums-muren. Av de medeltida stadsmurarna återstår två portar och några torn. Byggnadsminnena från ambassadtiden, som Katedralen, Rådhuset (Rathaus) och Jesuitkyrkan gör att staden kallar sig "Schweiz vackraste barockstad".

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Kommunikationerna är mycket goda: Nära staden möts motorvägarna N5 och N1. Solothurn är en järnvägsknut varifrån Bern, Zürich, Burgdorf, Lausanne och Genève, liksom Zürichs och Genèves flygplatser, nås med direkta tåg. BSU bedriver lokal busstrafik. Under sommarmånaderna trafikeras Aare på sträckan Solothurn-Biel.

Stadens vapen[redigera | redigera wikitext]

Solothurns vapen förekommer på sigill sedan 1394. Tinkturerna är kända sedan 1443. [9]

Omgivning[redigera | redigera wikitext]

Grannkommunernas, i väster Bellach, i norr Langendorf och Rüttenen, i öster Feldbrunnen-St. Niklaus och Zuchwil, i söder Biberist, bebyggelse har delvis vuxit ihop med Solothurns. Här finns flera småslott till exempel Waldegg i St. Niklaus och Vorder-Bleichenberg i Biberist, dessutom ravinen Verenaschlucht med kapell och eremitboställe.

Ett omtyckt utflyktsmål är utsiktspunkten Weissenstein i Jurabergen, ca 1 000 meter över staden.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Die Kantonsschule Solothurn”. http://www.ksso.ch/. Läst 6 januari 2014. 
  2. ^ ”Bezirk Solothurn”. Kantonen Solothurn. http://www.so.ch/departemente/finanzen/amt-fuer-finanzen/statistik/eckdaten/bezirke/solothurn.html. Läst 1 juni 2013. 
  3. ^ [a b] Wallner, Thomas (1981). Solothurn - eine schöne Geschichte. Staatskanzlei des Kantons Solothurn 
  4. ^ Michael Matzke (2011). Matzke, Michael: Die Frühzeit der Solothurner Münzprägung. Schweizer Münzblätter (241): sid. 3-13. 
  5. ^ Amiet, Bruno (1952). Solothurnische Geschichte 
  6. ^ Urs och Victortyska, franska och italienska i webbaserade Schweiz historielexikon.
  7. ^ ”Kantonsschule Solothurn”. http://www.ksso.ch/. Läst 6 januari 2014. 
  8. ^ Wagmann (1998). ”Wolfgang”. Mitteilungen der Töpferges. Solothurn, ISSN 1423-3401 "Nr.2 Solothurner Fasnacht im Wandel der Zeit". 
  9. ^ ”Heraldry of the world”. http://www.ngw.nl/int/zwi/kanton/solothur.htm. Läst 7 september 2012.