Kertjsundet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kertjsundet år 2003
Satellitbild över Kertjsundet

Kertjsundet (ryska: Керченский пролив; ukrainska: Керченська протока; krimtatariska: Keriç boğazı), historiskt även Kimmeriska Bosporen, är det sund som förbinder Azovska sjön i norr med Svarta havet i söder och skiljer KertjhalvönKrim i väst från Tamanhalvön i öst. Gränsen mellan Ukraina och Ryssland går längs sundet. Sundet är 4,5 till 15 kilometer brett, 40 kilometer långt och upp till 18 meter djupt.

Den viktigaste hamnen är Kertj. Fiskesäsongen börjar under senhösten och pågår i 2-3 månader, under vilka fiske sker främst med not. Flera fiskeanläggningar finns på den krimeiska sidan av sundet.

Färjeförbindelse över sundet etablerades 1952, vilket förband Krim med Krasnodar kraj. Ursprungligen fanns fyra tågfärjor; senare tillkom tre bilfärjor. Tågtransporten pågick under nästan 40 år; de föråldrade tågfärjorna blev obsoleta under den sena 1980-talet och togs ur bruk. På hösten 2004 togs nya farkoster i bruk och tågtransporterna har återupptagits. Moskvas borgmästare, Jurij Luzjkov, propagerade för att en bro skulle byggas över sundet, men dessa planer lades på is efter konflikten mellan Ryssland och Ukraina om ön Tuzla; därutöver skulle områdets geologiska egenskaper göra ett sådant bygge för dyrt. Ryssland tog under 2014 kontroll över Krim, och den enda förbindelsen som inte är flyg mellan Krim och Ryssland är färjeförbindelsen.

Det äldre namnet, Kimmeriska Bosporen, kommer av det antika folkslaget kimmerierna, och har gett namn åt det bosporanska riket, den antika stat med centrum i Pantikapaion (nuvarande Kertj) som arkonten av jonerna år 438 f.Kr. utropade sig till kung över. Staten hade handelspolitisk betydelse och behöll förbindelser med Aten och försåg denna stad med vete och andra varor.