Azovska sjön

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Satellitfotografi över Azovska sjön.

Azovska sjön, även Azovska havet, (ryska: Azovskoe more) är ett bihav till Svarta havet öster om halvön Krim som har sitt namn efter staden Azov som ligger invid Taganrogviken i dess nordöstra hörn.

Sjön har en total yta på 37 605 km²; dess öar har en total yta på 108 km². Den hänger samman med Svarta havet genom sundet vid Kertj och betraktas ofta som en av dess vikar. Till skillnad från Svarta havet är dess vatten i allmänhet sött och drickbart samt rikt på färskvattenfisk. Därför fryser sjön lätt och är vanligen isbelagd från december till mitten av april.

Djupet avtar hastigt mot kusterna och är ingenstans över 16 meter. Bottnen består mest av sand, lera och musselkalk. Bland floder som mynnar i Azovska sjön märks Don och Kuban. På sydöstra sidan märks Temrjukskij Zaliv (Temrjukbukten) och på den västra, det så kallade Gniloje more, "den ruttna sjön", som genom en lång, smal och sandig landtunga skiljes från den större sjön och har en helt annan karaktär. Den är endast ett moras med stillastående, saltaktigt och stinkande vatten, vars pestartade utdunstningar gör trakten i närheten nästan obeboelig.

Referenser[redigera | redigera wikitext]