Klipphoppare
| Klipphoppare | |
 Kapklipphoppare (C. frenatus) | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Klipphoppare Chaetopidae |
Klipphoppare[1] (Chaetopidae) är en liten familj av ordningen tättingar.[2] Den består enbart av två arter som förekommer endast förekommer i Sydafrika och Lesotho.
Kännetecken[redigera | redigera wikitext]
Klipphoppare är drygt 22 cm långa trastlika fåglar med korta vingar och lång stjärt. Fjäderdräkten går i svart, vitt och rött. Fåglarna lever i högt belägna klippiga områden där de rör sig snabbt på marken, ofta med sin långa stjärt rest. Födan består av insekter, men kan också ta ödlor, skorpioner, groddjur och spindlar. Den placerar sitt bo av gräs på marken, vari den lägger två till tre ägg. Båda könen ruvar äggen, men får även hjälp av andra individer att mata ungarna, oftast ungar från föregående kull.[3]
Arter i familjen[redigera | redigera wikitext]
Familjen består endast av två arter i släktet Chaetops med utbredning enbart i Sydafrika och Lesotho:[2]
- Kapklipphoppare (C. frenatus)
- Drakensbergklipphoppare (C. aurantius)
Släktskap[redigera | redigera wikitext]
Tidigare placerades de bland trastarna i Turdidae eller timaliorna i Timaliidae, men DNA-studier visar att de tillhör en mycket säregen utvecklingslinje, närmast besläktad med de små familjerna ralltrastar och kråktrastar.[4][5][6] Vissa slår ihop dessa tre till en och samma familj, Eupetidae.[7]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
- ^ [a b] Gill, F & D Donsker (Eds). 2016. IOC World Bird List (v 6.4). doi : 10.14344/IOC.ML.6.4.
- ^ Winkler, D. W., S. M. Billerman, and I.J. Lovette (2020). Rockjumpers (Chaetopidae), version 1.0. In Birds of the World (S. M. Billerman, B. K. Keeney, P. G. Rodewald, and T. S. Schulenberg, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.chaeto2.01
- ^ Barker, F.K., A. Cibois, P. Schikler, J. Feinstein, and J. Cracraft. 2004. Phylogeny and diversification of the largest avian radiation. Proc. Nat. Acad. Sci. 101: 11040-11045.
- ^ Beresford, P., F.K. Barker, P.G. Ryan, and T.M. Crowe. 2005. African endemics span the tree of songbirds (Passeri): molecular systematics of several evolutionary 'enigmas'. Proc. R. Soc. B 272: 849-858.
- ^ Cracraft, J., F.K. Barker, M. Braun, J. Harshman, G.J. Dyke, J. Feinstein, S. Stanley, A. Cibois, P. Schikler, P. Beresford, J. García-Moreno, M.D. Sorenson, T. Yuri and D.P. Mindell. 2004. Phylogenetic relationships among modern birds (Neornithes): toward an avian tree of life. Pp. 468-489 in J. Cracraft & M. J. Donoghue, eds. Assembling the Tree of Life. Oxford University Press, New York.
- ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.