Knut Bohnstedt

Från Wikipedia
Knut Bohnstedt
Född15 oktober 1841[1][2][3]
Skinnskattebergs församling[1][2][3], Sverige
Död3 juli 1916[1][3][4] (74 år)
Stora Mellösa församling[1][3][4], Sverige
BegravdNorra begravningsplatsen[5]
kartor
Medborgare iSverige
SysselsättningPolitiker[3], ryttmästare[6], godsägare[3]
Befattning
Förstakammarledamot, Örebro läns valkrets (1888–1911)[3]
Politiskt parti
Första kammarens protektionistiska parti ()[3]
Det förenade högerpartiet ()[3]
MakaSelma Magdalena Bohnstedt
(g. 1875–)[6][3]
BarnHilda Bohnstedt (f. 1878)[7][6][3]
Selma Elisabeth Marianne von Horn (f. 1884)[8]
FöräldrarTheodor Ludvig Bohnstedt[2][6][3]
SläktingarEdvard Bohnstedt (syskon)[6][3]
Redigera Wikidata

Knut Eugène Bohnstedt (i riksdagen kallad Bohnstedt i Hjälmarsnäs), född 15 oktober 1841Riddarhyttan i Skinnskattebergs socken[9], Västmanlands län, död 3 juli 1916 i Hedvig Eleonora församling i Stockholm,[10] var en svensk godsägare, ryttmästare och riksdagsman. Han ägde Hjälmarsnäs i Stora Mellösa socken

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Knut Bohnstedt var son till Theodor Ludvig Bohnstedt, adlad Bohnstedt, och Hilda Vivika Cassel (syster till godsägaren och riksdagsmannen Knut Cassel). Han var bror till Edvard Bohnstedt. Han var inskriven i Uppsala universitet 1861, fanjunkare vid Livregementets husarkår samma år, officersexamen 1862, underlöjtnant 1863 och löjtnant 1874. Avsked 1877 med ryttmästares namn, heder och värdighet.

1890 till 1916 var han ledamot i styrelsen för Hjälmarens och Kvismarens sjösänkningsbolag (vice ordförande från 1894). Han var dessutom ordförande i Stora Mellösa kommunalnämnd och landstingsman för Örebro läns landsting.

Riksdagsman[redigera | redigera wikitext]

Han var ledamot av riksdagens första kammare 1888-1911, invald i Örebro läns valkrets. Han var ledamot i statsutskottet 1889-92, 1893-1905, 1906-1907 samt ledamot av bankoutskottet 1908 till 1911. Partipolitiskt tillhörde Bohnstedt 1888 till 1909 Första kammarens protektionistiska parti och 1910 till 1911 det förenade högerpartiet. Han skrev sju egna motioner i riksdagen övervägande om näringslivsfrågor, t ex banklagen, skogsaccisen och inmutningsrätten.

Familj[redigera | redigera wikitext]

Bohnstedt gifte sig 1875 med Selma Magdalena Cassel (född 1852 i Bodarne församling, död 1922 i Hedvig Eleonora församling i Stockholm), dotter till brukspatronen Viktor Cassel. Tillsammans fick paret 4 barn:

  • Selma Vivika Louise, född 1877
  • Helène, född 1878
  • Fritz, född 1882
  • Elisabeth, född 1884. Gift 1904 med godsägaren och framtida riksdagsmannen Robert von Horn.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Sveriges dödbok, 18411015 Bohmstedt, Knut Eugen, läst: 8 augusti 2019.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c] Skinnskattebergs kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/ULA/11336/C/8 (1813-1847), bildid: A0004683_00205, sida 201, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 16 februari 2021.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d e f g h i j k l m] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 4, 1985, s. 475, Bohnstedt i Hjälmarsnäs, Knut E, läst: 23 januari 2022.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Stora Mellösa kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/ULA/11458/F/5 (1895-1935), bildid: 00170454_00139, sida 136, död- och begravningsbok, läs onlineläs online, läst: 15 september 2023, ”23,Juli,3,,Knut Eugén Bohnstedt, hodsögare, K.V,I, f, Riksdagsman i 1 Kammaren h.f. 53 Hjälmarsnäs, (18)41,15/10... Arteriosclerosis”.[källa från Wikidata]
  5. ^ Svenskagravar.se, Bohnstedt, Knut E., läs online, läst: 8 augusti 2019.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b c d e] Gabriel Anrep & Adam Lewenhaupt, 2. Knut Eugene, f. 1841; Ryttmästare, Sveriges Ridderskaps och Adels Kalender, 1882, s. 81, läs online, läst: 16 februari 2021.[källa från Wikidata]
  7. ^ Stora Mellösa kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/ULA/11458/C/10 (1862-1880), bildid: F0001937_00159, sida 142, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 16 februari 2021.[källa från Wikidata]
  8. ^ Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 4, 1985, s. 491, von Horn i Hjälmarsnäs, L Robert, läst: 15 september 2023.[källa från Wikidata]
  9. ^ [1]
  10. ^ Bohnstedt, Knut i Vem var det? (1944)