Ryttmästare

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Ryttmästare är en officersgrad i kavalleriet, motsvarande kapten i andra truppslag. Idag finns graden kvar i Norge.

Sverige[redigera | redigera wikitext]

Ryttmästarens ursprungliga rang är inte direkt jämförbar med kaptenens rang av idag. Trupporganisationen innan Gustav II Adolfs reform, som slutgiltigt genomfördes först ca år 1626 var annorlunda. Kavalleriet hade innan reformen varit indelat i fanor vars chef kallades ryttmästare (infanterienheten kallades fänika). En fana bestod i fredstid av ca 150 ryttare medan antalet vid strid normalt uppgick till ca 500, men kunde var ännu fler. Löjtnanten hade näst högsta rangen, åtföljd av fänriken som var den som red med standaret. Löjtnanten och fänriken åtnjöt dock samma sold. Ryttmästarens rang kan i krigstid anses ha legat närmare överstens rang än kaptenens även om överstens rang även existerade öfferste öfver allt krigzfolket. Överstens rang var dock mer jämförbar med den senare tiders general.

Det förekommer än idag att en officer av tradition tituleras "ryttmästaren" (bestämd form singularis). Chefen för Livgardets livskvadron är för närvarande ryttmästaren Johan Jönsson. Rm Johan Jönsson har majors grad.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Dräkt och uniform. Författare E. Bellander. Norstedts förlag, Stockholm 1973.
  • Hästen i det karolinska rytteriet. Författare Henry Waxberg. LT:s förlag i Stockholm 1973.
  • Jämtlands ryttare och Hästjägare 1658 - 1892. Författare Överstelöjtnant N. Reichenberg.
  • På fiällen ihiählfrusne och omkombe. Några aktstycken rörande de jämtska karolinernas förluster under C.G. Armfelts fälttåg i Norge av Lars O. Berg.Karolinska förbundets årsbok 1966.
  • Kungl. Bohusläns Regemente och dess hembygd av Major H. E. Uddgren.
  • Bönder, krigsfolk och borgläger. Författare Rainer Fagerlund, Åbo 2003.