Örebro läns landsting

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Örebro läns landsting
Huvudort Örebro
Inrättat 1863
Landskap Närke, delar av Västmanland, Västergötland och Värmland
Län Örebro län
Region Uppsala-Örebro sjukvårdsregion
Antal kommuner 12
Fullmäktigeledamöter 71
Antal valkretsar 4 www.orebroll.se

Örebro läns landsting är landsting för de 286 616 invånarna i Örebro län. Örebro läns landsting ansvarar, som alla landsting, främst för hälso- och sjukvård. Förutom hälso-, tand- och sjukvård har landstinget även ett ansvar för den regionala utvecklingen i länet och regionen. Landstinget står också för allmänna kommunikationer mellan länets kommuner och bedriver även kulturell verksamhet. Landstinget är en av Örebro läns största arbetsgivare med omkring 8 700 anställda.

Vårdcentraler[redigera | redigera wikitext]

Vårdcentralerna tillhör primärvården och tar hand om 90 % av alla sjukdomar och skador. På vårdcentralerna finns distriktsläkare, distriktssjuksköterskor, barnhälsovård, barnmorskemottagning, ungdomsmottagning och sjukgymnaster. Det finns också möjlighet att få en tid hos en kurator eller psykolog. I Örebro län finns 29 vårdcentraler, fyra av dem drivs på entreprenad. Varje dag görs omkring 1 900 läkarbesök på vårdcentralerna.

Sjukhus[redigera | redigera wikitext]

Sjukhusen svarar för den specialistvård som behövs vid exempelvis en operation eller en behandling. I Örebro län finns tre sjukhus. Det största är Universitetssjukhuset Örebro (USÖ) med 37 kliniker, 590 vårdplatser och 3 500 anställda. Karlskoga lasarett i västra länsdelen har sex kliniker, 150 vårdplatser och 900 anställda. Lindesbergs lasarett i norra länsdelen har fem klinker, 100 vårdplatser och 700 anställda. Lasaretten i Karlskoga och Lindesberg ger framför allt länssjukvård till invånarna i sina närområden, men samverkar också med USÖ. Karlskoga lasarett samverkar också med landstinget i Värmland. Alla tre sjukhusen har akutmottagningar som är öppna dygnet runt. Varje dag vårdas ca 1 000 patienter på något av sjukhusen, 70 patienter opereras och 64 ambulansuppdrag utförs.

Tandvård[redigera | redigera wikitext]

Folktandvården är samlingsnamnet för landstingets tandvårdskliniker. Länets invånare kan själva välja om de vill gå till landstingets Folktandvård eller privata tandläkare. Omkring 95 % av barnen och 40 % av de vuxna väljer Folktandvården. Den största delen av verksamheten är allmäntandvård men det finns också specialisttandvård. Det finns totalt 23 kliniker i Örebro län. Tandvården är avgiftsfri för alla barn och ungdomar under 20 år.

Forskning[redigera | redigera wikitext]

Örebro läns landsting bedriver forskning inom det medicinska vetenskapsområdet tillsammans med Örebro universitet. Huvudinriktningen är klinisk patientnära forskning som olika former av ohälsa; utbrändhet och stress, modern genetik och folksjukdomar som diabetes och cancer. Örebro läns landsting lägger varje år omkring 100 miljoner kronor på forskning, delar finansieras genom olika fonder.

Länstrafik[redigera | redigera wikitext]

Länstrafiken Örebro är Örebros länstrafikbolag och ägs gemensamt av landstinget och kommunerna.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Örebro läns landsting driver två egna folkhögskolor Fellingsbro folkhögskola för människor med funktionsnedsättning, och Kävesta folkhögskola med kulturinriktning. Landstinget samarbetar också med Örebro universitet. Vårterminen 2011 startar den första läkarutbildningen i länet.

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Landstinget ansvarar för Örebro läns museum och Länsteatern i Örebro och till viss del Länsmusiken i Örebro. Landstinget ger också stöd till länets kultur- och föreningsliv och delar varje år ut ett kulturpris och flera kulturstipendier.[1]

Kulturpriset är på 50 000 kronor och har tilldelats:

Organisation[redigera | redigera wikitext]

Örebro läns landstings valkretsar vid val till Landstingsfullmäktige.

Örebro läns landsting är, som alla landsting, en politiskt styrd organisation med landstingsfullmäktige som högsta beslutande organ. Vart fjärde år, i samband med riksdagsvalet, väljer länets invånare de ledamöter från hela länet som ska företräda dem. Landstingsfullmäktige beslutar om hur mycket landstingsskatt som länsinvånarna ska betala. De anger också de ekonomiska ramarna och riktlinjerna för verksamheten och fastställer budget. Fullmäktige har möten sex gånger om året. Mötena är öppna för allmänheten och direktsänds också via landstingets webbsida.

Landstingsstyrelsen har det verkställande politiska ansvaret och bereder ärenden som behandlas i landstingsfullmäktige. Styrelsen består av 15 ledamöter som är valda av fullmäktige. Arbetet leds av ordförande Marie-Louise Forsberg-Fransson (S).

Basen i den politiska organisationen är åtta nämnder. Nämnderna har olika ansvarsområden och arbetar mot olika verksamheter, exempelvis primärvård eller tandvård.

De åtta nämnderna

  • Nämnden för primärvård och folktandvård
  • Nämnden för psykiatri, habilitering och hjälpmedel
  • Nämnden för somatisk (kroppslig) specialistsjukvård
  • Nämnden för forskning
  • Nämnden för trafik, miljö och service
  • Nämnden för tillväxt, kultur och bildning
  • Nämnden för folkhälsa
  • Gemensamma nämnden för företagshälsovård samt tolk- och översättarservice (gemensamt med Örebro kommun och Kumla kommun)

Landstingsstyrelsens ordförande / Landstingsråd[redigera | redigera wikitext]

Namn Från Till Politisk tillhörighet Födelse och församling
  Marie-Louise Forsberg-Fransson Socialdemokraterna 1962-07-26 i Nora stadsförsamling, Örebro län


Mandatfördelning i valen 1916-1966[redigera | redigera wikitext]

Valår V S SP C FR FP M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M/K)
1916 14 17 22
14 17 22
53 58,6
1918 1 16 1 16 21
16 16 21
55 54,0
1919 1 17 4 15 9
17 4 15 9
46 62,1
44
1922-23 2 21 3 10 13
2 21 3 10 13
49 33,5
48
1926-27 26 3 11 9
26 3 11 9
49 45,6
48
1930-31 22 4 11 11
22 4 11 11
48 51,6
46
1934-35 26 1 5 8 8
26 5 8 8
48 60,5
46
1938 34 4 7 4
34 4 7 4
49 61,9
46
1942 1 32 3 10 3
32 3 10 3
49 63,4
45
1946 3 28 7 11 2
3 28 7 11
51 70,3
47
1950 31 6 14 1
31 6 14
52 78,9
47
1954 1 32 4 14 6
32 4 14 6
57 76,9
50
1958 33 6 11 9
33 6 11 9
59 79,1
51 8
1962 36 8 11 6
36 8 11 6
61 81,3
50 11
1966 3 32 10 10 6
3 32 10 10 6
61 82,8
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Mandatfördelning i valen 1970–2010[redigera | redigera wikitext]

Valår V S MP SD C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M/K)
1970 2 32 13 9 5
32 13 9 5
61 88,4
52 9
1973 3 32 14 6 6
3 32 14 6 6
61 90,7
50 11
1976 3 36 17 7 8
3 36 17 7 8
71 90,9
50 21
1979 4 37 13 7 10
4 37 13 7 10
71 89,4
45 26
1982 4 38 10 4 3 12
4 38 10 4 3 12
71 90,2
45 26
1985 4 36 8 9 2 12
4 36 8 9 12
71 88,6
46 25
1988 4 35 3 8 9 3 9
4 35 3 8 9 3 9
71 85,0
42 29
1991 4 32 7 9 6 13
4 32 7 9 6 13
71 84,6
44 27
1994 5 37 3 6 6 3 11
5 37 3 6 6 3 11
71 85,2
35 36
1998 10 30 3 4 4 8 12
10 30 3 4 4 8 12
71 79,18
33 38
2002 7 32 3 5 8 7 9
7 32 3 5 8 7 9
71 79,28
38 33
2006 5 31 3 3 5 5 6 13
5 31 3 3 5 5 6 13
71 80,02
35 36
2010 4 31 4 4 4 5 4 15
4 31 4 4 4 5 4 15
71 82,49
38 33
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Valkretsar[redigera | redigera wikitext]

Landstingsområdet är indelat i fyra valkretsar vid landstingsvalen. De omfattar Lindesbergs, Nora, Hällefors och Ljusnarsbergs kommuner, Örebro och Lekebergs kommuner, Karlskoga och Degerfors kommuner, respektive Kumla, Hallsbergs, Askersunds och Laxå kommuner.

Finansiering[redigera | redigera wikitext]

Örebro läns landstings verksamhet kostar omkring sex miljarder kronor varje år. Verksamheten finansieras genom skatteintäkter. En genomsnittlig löntagare betalar drygt 2 000 kronor i månaden i skatt till landstinget. Hälso- och sjukvården är den största av landstingets verksamheter och svarar för drygt 86 % av kostnaderna. Mer än hälften av kostnaderna går till löner.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Tidigare stipendiater, landstingets webbplats.
  2. ^ 2007 års mottagare av landstingets kulturpris och kulturstipendium, pressmeddelande, 24 oktober 2007.
  3. ^ 2008 års mottagare av landstingets kulturpris och kulturstipendium, pressmeddelande, 5 november 2008.
  4. ^ Musiklärare får årets kulturpris, Nerikes Allehanda, 3 november 2009.
  5. ^ 2009 års mottagare av landstingets kulturpris och kulturstipendium, pressmeddelande, 3 november 2009.
  6. ^ Kulturpris och kulturstipendier 2010: Landstingets kulturpris tilldelas Arne Johnsson, pressmeddelande, 27 oktober 2010.
  7. ^ Landstingets kulturpris 2011 tilldelas Anders Damberg, pressmeddelande, 26 oktober 2011.
  8. ^ Martin Mutter prisas, Nerikes Allehanda, 24 oktober 2012.
  9. ^ Landstingets kulturpris 2012 tilldelas Teater Martin Mutter!, pressmeddelande, 24 oktober 2012.
  10. ^ De får landstingets kulturpris, Nerikes Allehanda, 9 oktober 2013.
  11. ^ Landstingets kulturpris 2013 tilldelas Anders Jacobsson och Sören Olsson, pressmeddelande, 9 oktober 2013.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]