Kontemplation
Från Wikipedia
Kontemplation är en inre, utdragen och ordlös bön, varvid man tömmer medvetandet för att stilla betrakta det gudomliga, detta till skillnad från den mera aktiva meditationen (denna distinktion gäller i synnerhet i västlig kristen tradition).
[redigera] Adjektivet kontemplativ
1. Som har del i kontemplation sådan saken beskrivits ovan.
2. Om romerska-katolska religiösa ordnar, sådana ordnar som inte är apostoliska, det vill säga inte ägnar sig åt utåtriktad verksamhet, utan i stället främst vigt sig åt bön, antingen sådan bön är framför allt liturgisk (benediktinerna) eller mera renodlat kontemplativ (karmeliterna). I östkyrkorna , såväl de med Rom unierade östkyrkorna som de ortodoxa kyrkorna finns endast kontemplativa ordnar; dessa följer ofta Basiliusregeln.
