Kumlinge

	Kumlinge
	Kommun
	Vapen
	Vapen
Land	Finland
Landskap	Åland
Administrativt centrum	Kumlinge
Area	865,88 km²
- land	99,09 km²
Folkmängd	313 (2021-12-31)
Befolkningstäthet	3,16 invånare/km²
Politik
- Kommun-/stadsdirektör	Christian Dreyer
- Kommunfullmäktiges; ordförande	Mats Perämaa
- Kommunstyrelsens; ordförande	Gun-Mari Lindholm
Kommunkod	295
Geonames	650397
Läge; - Latitud:; - Longitud:	; 60° 16’ 00”; 20° 47’ 00”
Språk; - Svenska:; - Finska:; - Övriga:	; 89,9 %; 5,7 %; 4,4 %
Administrativa data	;

Kumlinge är en kommun belägen mitt i den nordoståländska skärgården i det självstyrda landskapet Åland i Finland. Kommunens område omfattar ca 800 öar varav de fyra största, Kumlinge, Enklinge, Seglinge och Björkö, har fast befolkning. Kumlinge har &&&&&&&&&&&&0313.&&&&&0313 invånare och har en landyta på &&&&&&&&&&&&&099.&9000099,09 km².

Geografi

Fjärden Delet skiljer Kumlinge från fasta Åland i väst och Lappofjärden skiljer från Brändö i öster. I kommunen finns byarna Kumlinge, Enklinge, Seglinge och Björkö. Här finns också viken Marskil (uttalas ma:rs-) samt öarna Bärö, Hättorna, Ingersholm, Lanto, Lillappo, Ljugarsholm, Synderstö, Söjskär och Yxskär. På Enklinge finns två naturreservat, Blacksund^[4] (inrättat 1999) och Näset^[5] (inrättat 2001), knutna till Natura 2000.

Historia

Kumlinge fick bosättning under korstågstiden 1025-1150. Under 1300-talet bygges Kumlinge kyrka helgad åt S:ta Anna som fram till 1403 kapell under Sund.^[6]

Kumlingeslaget den 9 maj 1808^[7] utgjorde kulmen av det åländska upproret under finska kriget 1808-1809 som utkämpades mellan Sverige och Ryssland. En åländsk bondehär bestående av cirka 450 bönder besegrade den drygt 450 man^[8] starka ryska hären utanför Kumlinge prästgård.^[9] Tre ålänningar omkom och tre sårades under slaget.^[10] 1920 restes en minnessten på Fälberget bredvid apoteket på Kumlinge.^[11]

Inskriptionen lyder:

TILL MINNE

AV TAPPRA FÄDERS BRAGD

ÅLANDS UNGDOM RESTE VÅRDEN

DEN — 1920

Kumlinge har fått sitt namn av de många kummel som uppsatts bland öar och skär inom kommunen, till ledning för sjöfart och fiske. Detta exemplifieras också i kommunvapnet, som återger ett stenkummel.

Sevärdheter

S:ta Anna kyrka, Kumlinge
Museigården Hermas, Enklinge
Sjölunds gårdsmuseum, Kumlinge
Kumlinge Apotek, Kumlinge
Minnesstenen över Kumlingeslaget på Fälberget, Kumlinge
Jättegrytor, Seglinge
På Kumlinge finns ett växande antal geocacher som är väl värda ett besök (www.geocaching.com)

Vänsterklicka på bilderna för förstoring
Kumlinge kyrka
Museigården Hermas på Enklinge
Bortom den röda byggnaden skymtar en traditionell städserest majstång
Interiör mangårdsbyggnaden Museigården
Kumlinge apotek
Den gula skylten vid hushörnet visar vägen till "Loppis"

Evenemang

Festivalen Visor så in i Norden, som går av stapeln varje sommar på Kumlinge, med både kända och mindre kända artister. Kumlinge-bon Harry Eriksson tog 1997 initiativ till en viskväll på Seglinge där Åke Hillström från Sverige stod för underhållningen. Artistutbudet och publiktillströmningen ökade under kommande år och från och med 2000 har föreningen Visor så in i Norden drivit festivalen.^[12]

Vandringsleder

Seglinge 7 km: Leden börjar vid den gamla bysmedjan vid Seglinge by nedanför väderkvarnen. Efter ca 2,5 km passerar man jättegrytorna.
Kumlinge 3 och 3,4 km: Bägge lederna går mellan Remmarhamn och Kumlinge kyrka.

Näringsliv

Huvudnäringarna är fiskodling, grönsaksodling och fiske. ^[13] I Kumlinge finns post, banker, affärer (Kumlinge by, Enklinge by och Seglinge by), värdshus, VVS-företag med mera. Vid Remmarhamn på Kumlinge finns restaurang Kastören och på Bärö finns restaurang Glada Laxen som är inrymd i den nu nerlagda sjöbevakningsstationens gamla lokaler.

Kommunikationer

Kumlinge trafikeras av två av Ålandstrafikens färjelinjer. Den norra linjen som går mellan Hummelvik på Vårdö och Torsholma lägger till både vid Enklinge färjeläge och Kumlinge färjeläge. Den tvärgående linjen som utgår från Långnäs på Lumparland och vänder vid Snäckö färjefäste på Snäckö sommartid. Under resten av året trafikeras endast sträckan Överö-Snäckö.

På Kumlinge finns sedan augusti 1978 Kumlinge flygfält som är den åländska skärgårdens enda flygfält.

Dessutom finns fyra gästhamnar inom kommunen:

Kumlinge gästhamn, Kumlinge
Enklinge besökshamn, Enklinge
Seglinge gästhamn, Seglinge
Glada Laxen, Bärö

Gravstensgrund

Ålands skärgård är svårnavigerad, och kräver sin tribut. En förlisning ägde på 1700-talet rum vid ett litet skär, där en minnessten sedermera restes. Skäret har därefter fått namnet Gravstensgrund.

Texten lyder:

”

                       PÅ.DENNA.STEN.
                 RISTAS.NAMNET.MINNET.
               AF.DEN.SOM.LEFVER.ALTID.
           J.TACKSAMMA.MÄNNISKO BRÖST.
             DESS.HIERTA.STYRDE.DYGD.
       DESS.WANDEL.REDELIGHET.OCH.ARA.
             TROGEN.RÄTTSINT.BESTÄNDIG.
MOT.KONUNG.MOT.VÄNNER.MOT.FÄDERNESLAND.
                  LEUTNANTEN.VÄLBORNE.
      GUSTAF.ADOLPH.TAUBE.PÅ.HERMANSARI.
                   OGIFT.DOCK.FÖRLOFVAD.
                       SKULLE.HAN.RESA.
                         TIL.SIT.HEMVIST.
                          MEN.PÅ.VÄGEN.
                               TIL.GUD.
      HAN.DRUNKNADE.MELLAN.DESSA.KLIPPOR.
                    MED.7 ANDRA.PERSONER.
                    DEN.15 NOVEMBER.1773.
                      HANS 27.ARA.LEFNAD.
                FÖRTJÄNTE.DETTA.ÄREMINNE.
                         HAN.VAR.AF.ALLA.
                    ÄLSKAD.SAKNAD.SÖRGD.

„

Personer med Kumlinge-anknytning

Författaren och dialektforskaren Eva Sundberg är bosatt i Björkö.

Se även

Wikimedia Commons har media som rör Kumlinge.
Bilder & media

Ålandsportalen

Källor

^ ”Finlands areal kommunvis 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat16_su_nimet_0.xlsx. Läst 2 april 2016.
^ ”Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralen. 31 mars 2022. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px. Läst 22 mars 2023.
^ [a b c] Statistikcentralen: Befolkningen efter ålder (1 år), kön, civilstånd och språk enligt område 1990 - 2015 Läst 4 april 2016
^ ”ÅLANDS LANDSKAPSSTYRELSES BESLUT om inrättande av Blacksund naturreservat i Kumlinge kommun”. Ålands landskapsregering. http://www.regeringen.ax/.composer/upload/socialomiljo/Blacksund__AFS_60-1999.pdf. Läst 19 augusti 2012. ^{[död länk]}
^ ”ÅLANDS LANDSKAPSSTYRELSES BESLUT om inrättande av Näset naturreservat i Kumlinge kommun”. Ålands landskapsregering. http://www.regeringen.ax/.composer/upload//socialomiljo/Naset_Kumlinge_Afs2001_nr16.pdf. Läst 19 augusti 2012. ^{[död länk]}
^ ”Kumlinge”. Uppslagsverket Finland. Arkiverad från originalet den 14 april 2017. https://web.archive.org/web/20170414162054/http://uppslag.kaapeli.fi/bin/view/Uppslagsverket/Kumlinge. Läst 24 augusti 2012.
^ van Suchtelen, Paul (1835). Kriget emellan Sverige och Ryssland åren 1808 och 1809. http://runeberg.org/spsvery/0291.html
^ Schulman, Hugo (1909). Striden om Finland 1808-1809. sid. 117. http://runeberg.org/stridfin/0133.html
^ Nordisk familjebok Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski. 1922. sid. 991-992. http://runeberg.org/nfcm/0537.html
^ ”1808-1809 dokument om Finland i krig”. Arkistolaitos. Arkivverket. http://www.narc.fi/1809opetusaineisto/svenska/2.html. Läst 28 mars 2015.
^ ”Äntligen ett jubileum som är nyttigt”. Ålandstidningen. 2007. http://www.alandstidningen.ax/ledare/antligen-ett-jubileum-ar. Läst 28 mars 2015.
^ ”Historia”. Visor så in i Norden. http://www.visorsaininorden.ax/index.php?page=home. Läst 9 augusti 2013.
^ ”Kumlinge”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kumlinge. Läst 1 maj 2015.

Externa länkar

[Statmallen_Areal_land_i_Finlands_Kommuner-1] ”Finlands areal kommunvis 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat16_su_nimet_0.xlsx. Läst 2 april 2016.

[Statmallen_Befolkning_i_Finlands_kommuner-2] ”Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralen. 31 mars 2022. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px. Läst 22 mars 2023.

[StatcenSpråk-3] [a b c] Statistikcentralen: Befolkningen efter ålder (1 år), kön, civilstånd och språk enligt område 1990 - 2015 Läst 4 april 2016

[blacksund-4] ”ÅLANDS LANDSKAPSSTYRELSES BESLUT om inrättande av Blacksund naturreservat i Kumlinge kommun”. Ålands landskapsregering. http://www.regeringen.ax/.composer/upload/socialomiljo/Blacksund__AFS_60-1999.pdf. Läst 19 augusti 2012. ^{[död länk]}

[näset-5] ”ÅLANDS LANDSKAPSSTYRELSES BESLUT om inrättande av Näset naturreservat i Kumlinge kommun”. Ålands landskapsregering. http://www.regeringen.ax/.composer/upload//socialomiljo/Naset_Kumlinge_Afs2001_nr16.pdf. Läst 19 augusti 2012. ^{[död länk]}

[uppslagsverket-6] ”Kumlinge”. Uppslagsverket Finland. Arkiverad från originalet den 14 april 2017. https://web.archive.org/web/20170414162054/http://uppslag.kaapeli.fi/bin/view/Uppslagsverket/Kumlinge. Läst 24 augusti 2012.

[7] van Suchtelen, Paul (1835). Kriget emellan Sverige och Ryssland åren 1808 och 1809. http://runeberg.org/spsvery/0291.html

[8] Schulman, Hugo (1909). Striden om Finland 1808-1809. sid. 117. http://runeberg.org/stridfin/0133.html

[9] Nordisk familjebok Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski. 1922. sid. 991-992. http://runeberg.org/nfcm/0537.html

[10] ”1808-1809 dokument om Finland i krig”. Arkistolaitos. Arkivverket. http://www.narc.fi/1809opetusaineisto/svenska/2.html. Läst 28 mars 2015.

[11] ”Äntligen ett jubileum som är nyttigt”. Ålandstidningen. 2007. http://www.alandstidningen.ax/ledare/antligen-ett-jubileum-ar. Läst 28 mars 2015.

[visor-12] ”Historia”. Visor så in i Norden. http://www.visorsaininorden.ax/index.php?page=home. Läst 9 augusti 2013.

[13] ”Kumlinge”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kumlinge. Läst 1 maj 2015.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]