Kungariket Haiti

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kungariket Haiti
Haitisk kreol: Leta an Ayiti
Franska: État d'Haïti

18111820
Flag of Haiti 1806.svg

Flagga

Huvudstad Cap-Haïtien
Språk Franska
Haitisk kreol
Religion Romersk-katolsk kristendom
Statsskick Monarki
Bildades 28 mars 1811


Upphörde 28 oktober 1820


Kungariket Haiti (franska: Royaume d'Haïti, haitisk kreol: Ini an Ayiti) var en statsbildning skapad av Henri Christophe den 28 mars 1811, då han utropades som kung, med namnet Henri I, efter att tidigare ha varit president.

Detta var Haitis andra försök med monarki, då Jean-Jacques Dessalines, som tidigare varit Haitis kejsare under det första kejsardömet (bildat vid självständighets-förklaringen1804), mördades den 17 oktober 1806.

Kung Henry styrde aldrig hela Haiti, då mordet på kejsar Jean-Jacques splittrade Haiti i två delar, en nordlig och en sydlig del. Henry styrde de norra delarna, Staten Haiti, emedan Alexandre Pétion var president för Republiken Haiti i syd. Således var bara den norra delen av Haiti Kungariket Haiti.

Under Henry I styre byggdes sex slott och åtta palats (inklusive Sans-Souci-paltset och Citadelle Laferrière-fästningen) för att skydda staten från möjliga franska invasioner. Kungen skapade också en adelsklass med fyra prinsar, åtta hertigar, 22 grevar, 37 baroner och 14 riddare.

Efter ett slaganfall och minskat stöd, begick Henry självmord den 8 oktober 1820 och begravdes vid Citadelle Laferrière. Hans son och arvtagare, Jacques-Victor Henry, kronprinsen av kungariket Haiti, dödades 10 dagar senare vid Sans-Souci-palatset av revolutionärer. Efter Henrys I's död och mordet på hans son, återförenades kungariket med södra Republiken Haiti med Jean Pierre Boyer som president, och blev således dagens Republique d'Haiti/Repiblik d'Ayiti[1] eller det officiella namnet Republiken Haiti.

Förhistoria[redigera | redigera wikitext]

Ursprungsinnevånarna, arawak eller Taino[2] - som bebodde ön Hispaniola när den upptäcktes och namngavs av Christopher Columbus år 1492 - nästan förintades av spanska bosättare inom 25 år. Ön tillhörde då Spanien, under namnet La Española, fram till 1697. Åren kring 1630 började franska och engelska pirater att ta västkusten och ön La Tortue i nordväst i besittning. Fransmännen etablerade så en närvaro på öns västra tredjedel. År 1697 avträdde Spanien denna franska del av ön, som senare blev Haiti. Spanjorerna utvecklade sen den östra större delen till dagens Dominikanska republiken. Den franska kolonin, baserad på skogs- och sockerrelaterade industrier, blev en av de rikaste i Västindien, till priset av den tunga importen av afrikanska slavar, (som spanjorerna började med), och en betydande miljöförstöring. I slutet av 1700-talet, revolterade Haitis nästan en halv miljon slavar under ledning av François Toussaint L'Ouverture. Efter en långvarig kamp, blev Haiti den första postkoloniala nationen i världen, ledd av f.d. afrikanska slavarbetare, och dessa förklarade sin självständighet år 1804.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 16 mars 2012.
  1. ^ ”CIA Factbook, Haiti, namn lokal långform”. https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/ha.html. Läst 2014-12-27. 
  2. ^ ”Taino, ursprungsfolk”. http://www.healing-arts.org/spider/tainoindians.htm. Läst 2014-12-27.