Laurentius Nicolai Blackstadius

Från Wikipedia

Laurentius Nicolai Blackstadius, född 23 augusti 1590 i Kumla i Örebro län i Närke, död 19 maj 1640 i Falun i Dalarnas län, var en svensk präst, konrektor och magister.[1] Han var kyrkoherde i Stora Kopparbergs församling i Falu kommun i Dalarnas län.

Laurentius Nicolai Blackstadius var född i Blacksta socken i Strängnäs stift i Södermanland och utbildade sig till präst. Han var son till bonden Nils Nilsson och Elin Olofsdotter.[2][3] Fastän han var yngst bland de sökande blev han utnämnd till kyrkoherde i Stora Kopparbergs församling, en församling i Falu-Nedansiljans kontrakt i Västerås stift i Dalarnas län, där han var kyrkoherde 1625–1640.

Kyrkoherde och lärare[redigera | redigera wikitext]

Stora Kopparbergs kyrka i Falun där Blackstadius var kyrkoherde.

I en lista över de präster som tjänstgjort genom tiderna i Stora Kopparbergs församling, en så kallad series pastorum, kan man läsa om magister Laurentius Nicolai Blackstadius, som var kyrkoherde i Stora Kopparbergs församling åren 1625–1640. Listan omfattar kyrkoherdar i Kopparbergs församling under åren 1414–1814.[4][5] Stora Kopparbergs församling utgjorde till 1604 ett eget pastorat. Från senast 1684 var den moderförsamling i pastoratet Kopparberg och Aspeboda. [6]

År 1618 var han konrektor vid Västerås skola, Rudbeckianska gymnasiet. Västerås skola ligger bara ett tiotal meter från Västerås domkyrka och den gamla stadsdelen Kyrkbacken i Västerås. Blackstadius avled den 9 maj 1640 efter ett slaganfall i predikstolen. Enligt herdaminnet 1844 var han "en ordentlig, strängt arbetsam pastor, med mycken sorgfällighet".

Giftermål och barn[redigera | redigera wikitext]

Laurentius Nicolai Blackstadius gifte sig 1619, vid 28 års ålder, med Anna Johannesdotter Plantina (1602–1633). Den 8 juli 1622 föddes dottern Catharina Blackstadia och 1626 dottern Anna Blackstadia. Hustrun Anna Plantina, som var född i Arboga, avled den 25 december 1633 i Stora Kopparberg och Laurentius Nicolai Blackstadius blev änkling. Året därefter, 1634, gifte han om sig med Anna Unosdotter Troilia (1621–1666). Anna Troilia var född 7 juli 1621 på Prästgården i Leksand och var bara 13 år då hon gifte sig med den 44-årige änklingen. Anna Troilia blev så småningom mor till fyra barn. De hann få sonen Uno Blackstadius 1639 innan Laurentius Nicolai Blackstadius själv avled 1640.

Några kända ättlingar till Laurentius Nicolai Blackstadius är bröderna Lars och Johan Blackstadius. De var söner till sjökaptenen Adolf Fredrik Blackstadius och Anna Fredrika Stenbäck. Lars Fredrik Blackstadius (1814–1881) var bryggare och destillator och ägare av Äppelvikens gård i Bromma väster om Stockholm. Den yngre brodern, Johan Zacharias Blackstadius (1816–1898) var konstnär och grafiker samt lärare vid Tekniska skolan (Konstfack) i Stockholm.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Laurentius Nicolai Blackstadius (1590–1640), Genealogy. Laurentius Nicolai Blackstadius var född 23 augusti 1590 i Kumla, död 19 maj 1640 i Falun.
  2. ^ ”Genvägar.”. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924021518/http://www.genvagar.nu/show.asp?PersonId=319281. Läst 16 december 2012. 
  3. ^ Personhistorisk tidskrift 1957-1958. 
  4. ^ Gunnar Ekström, Västerås stifts herdaminne (Västerås 1939–1990)
  5. ^ Johan Fredric Muncktell, Westerås stifts herdaminne (Upsala, 1843-1846)
  6. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 

Källor[redigera | redigera wikitext]