Konstfack
Koordinater: 59°17′59.2″N 17°59′39.58″Ö / 59.299778°N 17.9943278°V
Konstfack (historiskt: Slöjdskolan och Tekniska skolan), är en svensk statlig högskola, sedan 2004 belägen vid Telefonplan i Stockholmsförorten Midsommarkransen. Konstfack är Sveriges största konst- och designhögskola. Skolan, som grundades 1844, har idag cirka 900 studenter och 200 anställda. De numera K-märkta funkislokalerna har omvandlats från fabrik till 20 300 kvadratmeter konst- och designskola.[1]
Konstfacks rektor sedan 2012 är Maria Lantz.
Innehåll |
Historia [redigera]
-
Se även: Kvarteret Beridarebanan.
De tidiga åren [redigera]
1844 grundade Nils Månsson Mandelgren, konstnär och folklivsforskare, "Söndags-Rit-skola för Handtverkare" i Kungliga Akademien för de fria konsternas hus.[2] På sin lediga dag skulle hantverksgesäller och lärlingar få möjlighet att lära sig bland annat ornaments- och frihandsritning och få mer konstnärlig bildning. Nio olika hantverksyrken fanns representerade i första kullen, bland annat kakelugnsmakare och sidenvävare. Året därpå överlämnades skolan till nybildade Svenska Slöjdföreningen. Nytt namn blev Svenska Slöjdföreningens skola.
1857 på hösten började de två första kvinnliga eleverna: Mamsellerna Sofi Granberg och Matilda Andersson. Året därpå hälsades kvinnliga elever officiellt välkomna.
1859 blev skolan statlig. Ett par år senare döptes den om. Istället för den av Svenska slöjdföreningen inrättade Tekniska söndags- och aftonskolan i Stockholm hette den nu Slöjdskolan i Stockholm. 1864-65 hade Slöjdskolan 635 manliga och 426 kvinnliga elever.
1868 restes en ny skolbyggnad på Mäster Samuelsgatan 44, ritad av Carl Stål under tillsyn av Johan Adolf Hawerman, där skolan kommer att husera i 90 år. Staten tillsatte härför 300.000 Riksdaler och Stockholms stad 160.000 Riksdaler. [3]
1879 omorganiserades Slöjdskolan. I samma veva blev det nya namnet Tekniska skolan. Den mest genomgripande förändringen innebar inrättandet av fyra avdelningar, bland dem Högre konstindustriella skolan med Teckningslärarseminarium. Tekniska skolan kom i all väsentlighet att bestå i 66 år.
Konstfackskolan [redigera]
1945 blev Konstfackskolan till. De olika ämnena textil, dekorativ målning, skulptur, keramik, möbler och inredning, metallarbete samt reklam och bokhantverk hade länge kallats för "fack" därav namnet. Nu fick dessa officiell status och vid varje fack inrättades en huvudlärartjänst. Skolan bestod av en tvåårig konstindustriell dagskola och en treårig konstindustriell aftonskola. Dessa kompletterades med en tvåårig högre konstindustriell skola. Teckningslärarseminariet ersattes av ett treårigt teckningslärarinstitut.
1958 revs Konstfacks gamla byggnad i Kvarteret Beridarebanan på Norrmalm.[4]
1959 invigdes den nya skolbyggnaden på Valhallavägen 191-199 på Gärdet och flytt skedde från de gamla lokalerna. Arkitekt var Gösta Åbergh och skolan fick ett så kallat New Modern-utseende. Det var en aktuell stilepok i slutet av 50-talet. Fasaden är idag K-märkt. Tidigare hade skolan legat mellan Klara Kyrka och Hötorget i centrala Stockholm. Med den nya byggnaden fick studenterna för första gången tillgång till välutrustade verkstäder.
1978 blev Konstfackskolan en regelrätt högskola, då den skildes från Kungliga Akademien för de fria konsterna, som den tidigare hade sorterat under.
Konstfack [redigera]
1993 bytte skolan namn till Konstfack.
2004 flyttade Konstfack till L M Ericssons gamla telefonfabrik vid Telefonplan, Hägersten.
2004 grundades Transit i samband med Konstfacks flytt till Telefonplan. Initiativ togs av Konstfacks rektor Ivar Björkman tillsammans med fastighetsägaren Vasakronan och SSES (Stockholms School of Entrepreneurship). Syftet var att stödja nystartade kreatörs- och kulturverksamheter. I början av 2010 gick Transit in i en ny fas, då verksamheten omskapades till en ideell förening under namnet Transit Kulturinkubator.
2007 startade Konstfack ett nytt masterprogram på avancerad nivå. Programmet leder till en konstnärlig masterexamen i design, konst eller konsthantverk på 120 högskolepoäng (hp). Konstfacks masterprogram är både forsknings- och yrkesförberedande.
2007 startade KonstfackAlumni, ett professionellt nätverk som är öppet för alla med examen från Konstfack. KonstfackAlumni har idag över 1000 konstnärer, designer, formgivare, curatorer och bildpedagoger som medlemmar.
2008 införde Konstfack etiska riktlinjer efter att studenten Magnus Gustafsson examinerats från konstinstitutionen utifrån sitt verk Territorial Pissing som baseras på skadegörelse av en tunnelbanevagn .
2009 fick Konstfack kritik från Högskoleverket för att ha använt ett antagningsförfarande som inte följer gällande författningar för högskolan.[5] Skolan fick också omfattande medieuppmärksamhet för misstänkta brott begångna i samband med den dåvarande studenten Anna Odells konstprojekt Okänd, kvinna 2009-349701.
2011 - i juni - fick Konstfack tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7–9 i ämnet slöjd.
Utbildningar [redigera]
Konstfacks tidigare 5-åriga utbildningar (med undantag av Lärarutbildningen) är fr o m 2004 uppdelade på tre år (kandidatprogram) respektive två år (masterprogram).
På grundnivå finns följande kandidatprogram (3 år)
- Grafisk design & Illustration
- Industridesign
- Inredningsarkitektur & Möbeldesign
- Keramik & Glas
- Konst
- Textil
- Ädellab/Metallformgivning
På grundnivå finns även Lärarutbildning (4,5-5 år)
På avancerad nivå ges ett masterprogram med åtta sk mastergrupper (2 år):
- Storytelling (Grafisk design & Illustration)
- Fomgiving Intelligence (Industridesign)
- Experience Design
- InSpace (Inredningsarkitektur & Möbeldesign)
- Keramik & Glas
- Konst i offentligheten
- Textil i det utvidgade fältet
- Jewellery and Corpus
Till yrkesverksamma erbjuds kortare kurser samt den ettåriga utbildningen "CuratorLab"
Många av Konstfacks utbildningar har ett mycket högt söktryck. Vid antagningen inför läsåret 2010/11 fanns 1 252 sökande till 117 platser på kandidat- och lärarprogram, och 462 sökande till 90 platser på masternivå. Det högsta söktrycket fanns på kandidatprogrammet i konst, med 412 sökande och 15 antagna följt av kandidatprogrammet i grafisk design & illustration, med 352 sökande och 14 antagna.
Ekonomi [redigera]
År 2007 hade Konstfack intäkter om 143,8 miljoner kronor, varav 137,1 miljoner (95,3%) avsåg grundutbildning och 6,7 miljoner (4,7%) avsåg forskning och forskarutbildning.[6] På grund av utnyttjandet av verkstäder, ateljer och liknande i utbildningarna, och inslaget av individuell handledning, ligger kostnadsläget för Konstfacks utbildningar högt i jämförelse med många andra svenska högskoleutbildningar. 2009 är anslaget för en årsstudieplats inom konst 275 580 kronor, inom design 218 555 kronor, och 69 755 kronor för praktisk-estetiska kurser inom lärarutbildning.[7] Det totala anslaget för en 5-årig utbildning till magisternivå uppgår således till 1,38 miljoner kronor per studerande inom konst och 1,09 miljoner kronor per studerande inom design. Det totala budgeterande anslaget för grundutbildning under 2009 är 126,1 miljoner kronor.
31 december 2009 uppgick antalet anställda (inklusive tjänstlediga) till 214, varav 121 lärare (23 professorer, 38 lektorer, 55 adjunkter och 5 amanuenser), 77 teknisk och administrativ personal och 13 chefer. Därutöver tillkommer 2 doktorander och en postdoktor. Bland lärarpersonalen är majoriteten deltidsanställda.
Rektorer [redigera]
- 1 juni 2012- Maria Lantz (född 1962)
- 1 juni 2003-maj 2012 Ivar Björkman (född 1960)
- 1999-2003 Lars Lallerstedt (född 1938)
- 1996-1999 Johan Bengt-Påhlsson (född 1946)
- 1990-1996 Inez Svensson (1932-2005)
- 1978-1990 Gunilla Lagerbielke (född 1926)
- 1974-1978 Åke Huldt (1907-1995)
- 1910-1936 Thor Thorén (1863-1937), arkitekt
- 1886-1910 Bror Viktor Adler (1848-1910), arkitekt
- 1859-1886 Alf Björkman (1819-1900), militär och pedagog, dåvarande fortfikationskapten. Han var i 27 år föreståndare för Svenska Slöjdföreningens söndags- och aftonskola, som 1860 ombildades till Slöjdskolan i Stockholm och 1879 till Tekniska skolan (nuvarande Konstfack)
- 1845-1859 Baltzar Cronstrand (1794-1876), ingenjörskapten, Konstfackskolans grundläggare, förste föreståndare för den nybildade Svenska Slöjdföreningens söndags- och aftonskola i Stockholm (nuvarande Konstfack)
Före detta elever [redigera]
- Bildpedagogik
- Grafisk design och illustration
- Keramik och Glas
- Industridesign
- Inredningsarkitektur & Möbeldesign
- Konst
- Metallformgivning/Ädellab
Se även [redigera]
Referenser [redigera]
Noter [redigera]
- ^ Konstfack. ”Om Konstfack”. http://www.konstfack.se/konstfack/road/Classic/article/1/jsp/Render.jsp?a=214. Läst 31 januari 200.
- ^ Tekniska skolan i Nordisk familjebok (2:a upplagan, 1919)
- ^ Ny Illustrerad tidning nr 23, den 9 juni 1866
- ^ http://www.sfv.se/cms/showdocument/documents/sfv/kulturvarden/2003_02/hogen_vid_haga.pdf
- ^ Högskoleverket 2009-01-13: Oklar antagning till Konstfack
- ^ Konstfack: Årsredovisning 2007
- ^ Proposition 2008/09:1 Förslag till statsbudget för 2009 - utgiftsområde 16: Utbildning och universitetsforskning, s. 89
Källor [redigera]
- Konstfacks webbplats
- Konstfack 2006-07, ISBN 91-85549-00-2
- Konstfacks årsredovisning 2009
Externa länkar [redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Konstfack.
- Konstfacks webbplats
- Konstfacks examenswebplats
|
|||||||||||
|
||||||||
|
|||||||||||
