Konstfack

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 59°17′59″N 17°59′39″Ö / 59.29972°N 17.99417°Ö / 59.29972; 17.99417

Konstfack
Nuvarande lokaler för Konstfack ligger vid Telefonplan i Stockholm
Engelska: University College of Arts, Crafts and Design
Grundat 1844
Ägandeform Statlig myndighet
Rektor Maria Lantz
Lärarkår 129[1]
Admin. personal 88[1]
Studerande 854 (ht 2013)[2]
Säte Stockholm, Sverige
Webbplats www.konstfack.se

Konstfack är en svensk statlig högskola inom konst-, design- och konsthantverk. Den grundades 1844 och har idag närmare 900 studenter och cirka 200 anställda. Sedan 2004 har Konstfack sin lokaler vid Telefonplan i Midsommarkransen i Stockholm. De numera K-märkta funkislokalerna har omvandlats från LM Ericssons fabrik till 20 300 kvadratmeter konst- och designskola.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Klarakvarteren med Konstfack i Kvarteret Beridarebanan i mitten, 1955.
Konstfacks gamla lokaler vid Valhallavägen 191-199.
Del av Ann-Sofi Sidéns verk Puzzled utanför Konstfacks tidigare lokaler vid Valhallavägen, 2008.

De tidiga åren[redigera | redigera wikitext]

Nils Månsson Mandelgren grundade 1844 "Söndags-Rit-skola för Handtverkare" i Kungliga Akademien för de fria konsternas hus.[3] På sin lediga dag skulle hantverksgesäller och lärlingar få möjlighet att lära sig bland annat ornaments- och frihandsritning och få mer konstnärlig bildning. Nio olika hantverksyrken fanns representerade i första kullen, bland annat kakelugnsmakare och sidenvävare. Året därpå överlämnades skolan till nybildade Svenska Slöjdföreningen och bytte namn till Svenska Slöjdföreningens skola.

År 1857 började mamsellerna Sofi Granberg och Matilda Andersson på skolan som dess första kvinnliga elever, och året därpå hälsades kvinnliga elever välkomna officiellt.

Skolan förstatligades 1859 och namnändrades ett par år senare från Tekniska söndags- och aftonskolan i Stockholm till Slöjdskolan i Stockholm. Den hade 1864/65 635 manliga och 426 kvinnliga elever.

År 1868 flyttade skolan till en nyuppförd byggnad på Mäster Samuelsgatan 44, ritad av Carl Stål och byggd under tillsyn av Johan Adolf Hawerman, där skolan kommer att husera i 90 år. Staten tillsatte härför 300 000 Riksdaler och Stockholms stad 160 000 Riksdaler.[4]

Tekniska skolan[redigera | redigera wikitext]

Slöjdskolan omorganiserades 1879 och namnändrades till Tekniska skolan. Den mest genomgripande förändringen var att fyra avdelningar bildades, inklusive Högre konstindustriella skolan med teckningslärarseminarium. Tekniska skolan kom i all väsentlighet att bestå i 66 år.

Konstfackskolan[redigera | redigera wikitext]

Skolan omorganiserades till Konstfackskolan 1945. De olika ämnena textil, dekorativ målning, skulptur, keramik, möbler och inredning, metallarbete samt reklam och bokhantverk hade länge kallats för "fack", därav namnet. För varje fack inrättades en huvudlärartjänst och undervisningen organiserades i en tvåårig konstindustriell dagskola och en treårig konstindustriell aftonskola, kompletterad med en tvåårig högre konstindustriell skola. Teckningslärarseminariet ersattes av ett treårigt teckningslärarinstitut.

Konstfacks gamla byggnad i Kvarteret Beridarebanan revs[5] och Konstfack flyttade 1959 till nybyggda lokaler på Valhallavägen 191-199Gärdet. Med den nya byggnaden fick studenterna för första gången tillgång till välutrustade verkstäder.

Konstfackskolan fick 1978 ställning som högskola.

Konstfack[redigera | redigera wikitext]

Namnet ändrades till Konstfack 1993, och 2004 flyttade högskolan till den tidigare LM Ericssonfabriken vid Telefonplan i Midsommarkransen. I samband med flytten tog rektorn Ivar Björkman iniativ till projektet Transit i samarbete med fastighetsägaren Vasakronan och Stockholms School of Entrepreneurship för att stödja nystartade kreatörs- och kulturverksamheter. Projektet omskapades 2010 till en ideell förening under namnet Transit Kulturinkubator.

År 2007 inrättade Konstfack ett program, som leder till en konstnärlig magisterexamen i design, konst eller konsthantverk. Samma år startade KonstfackAlumni, ett professionellt nätverk som är öppet för alla med examen från Konstfack.

År 2008 införde Konstfack etiska riktlinjer efter att studenten Magnus Gustafsson examinerats från konstinstitutionen på basis av sitt verk Territorial Pissing som baserades på skadegörelse av en tunnelbanevagn. Året därpå uppmärksammades skolan för misstänkta brott begångna i samband med den dåvarande studenten Anna Odells konstprojekt Okänd, kvinna 2009-349701.

Konstfack fick 2011 tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7–9 i ämnet slöjd och 2014 tillstånd att utfärda magisterexamen i Visuella kulturer och lärande med inriktning bildpedagogik.

Utbildningar[redigera | redigera wikitext]

En korridor på institutionen för konst på Konstfack, 2013

På grundnivå finns treåriga kandidatprogram:

  • Grafisk design och Illustration
  • Industridesign
  • Inredningsarkitektur och möbeldesign
  • Keramik och glas
  • Konst
  • Textil
  • Ädellab

På avancerad nivå finns tvååriga masterprogram:

  • Craft
  • Design
  • Konst
  • Visuell kommunikation

Konstfack erbjuder dessutom två ämneslärarprogram, dels på 4½ år med inriktning på grundskolans årskurs 7-9, och dels på 5 år med inriktning på gymnasieskolan.

Ekonomi[redigera | redigera wikitext]

År 2007 hade Konstfack intäkter om 143,8 miljoner kronor, varav 137,1 miljoner (95,3%) avsåg grundutbildning och 6,7 miljoner (4,7%) avsåg forskning och forskarutbildning.[6] På grund av utnyttjandet av verkstäder, ateljer och liknande i utbildningarna, och inslaget av individuell handledning, ligger kostnadsläget för Konstfacks utbildningar högt i jämförelse med många andra svenska högskoleutbildningar. 2009 är anslaget för en årsstudieplats inom konst 275 580 kronor, inom design 218 555 kronor, och 69 755 kronor för praktisk-estetiska kurser inom lärarutbildning.[7] Det totala anslaget för en 5-årig utbildning till magisternivå uppgår således till 1,38 miljoner kronor per studerande inom konst och 1,09 miljoner kronor per studerande inom design. Det totala budgeterande anslaget för grundutbildning under 2009 är 126,1 miljoner kronor.

31 december 2009 uppgick antalet anställda (inklusive tjänstlediga) till 214, varav 121 lärare (23 professorer, 38 lektorer, 55 adjunkter och 5 amanuenser), 77 teknisk och administrativ personal och 13 chefer. Därutöver tillkommer 2 doktorander och en postdoktor. Bland lärarpersonalen är majoriteten deltidsanställda.

Rektorer[redigera | redigera wikitext]

Kontroverser 2013[redigera | redigera wikitext]

Anna Odells konstprojekt ”Okänd, Kvinna 2009-349701” gick ut på att iscensätta en psykos där det skulle framstå som Anna skulle begå självmord genom att hoppa från Liljeholmsbron i Stockholm. Polis tillkallas som förde henne till psykiatriska akutmottagningen på S:t Görans sjukhus. Dagen efter avslöjade hon att hon var frisk och att det rörde sig om ett elevarbete på Konstfack. Syftet med konstprojektet var att undersöka människors reaktioner på ett psykiskt akuttillstånd samt maktförhållanden inom psykiatrin. eftersom patienten där fråntas sina rättigheter då man inte betraktas som tillräknelig. En central del i arbetet var denna rekonstruktion av erfarenheter Anna tidigare haft.[8]

Projektet blev mycket uppmärksammat i media. En av de främsta kritikerna var David Eberhard, som då var chef för Sankt Görans psykiatriska akutmottagning.[9]

Odell dömdes till dagsböter för våldsamt motstånd mot poliserna samt oredligt förfarande.[10]

I konstprojektet "Territorial pissing" av en student under signaturen Nug ses en man klottra i en tunnelbanevagn i Stockholm. Enligt SL kostade skadegörelsen 100 000 kronor. En konstfackstudent med signaturen Nug pekades ut som personen bakom skadegörelsen, men åtal väcktes ej.[11][12][13]

Konstfack anlitar regelbundet extern juridisk expertis, till exempel i samband med studentprojekt. Då detta uppmärksammades av media denna vår, ledde det till en debatt i media. Ovanstående händelser ledde till omfattande diskussioner internt på Konstfack. Som ett led i att utveckla en samsyn justerades de etiska riktlinjerna som redan fanns vid institutionen för konst, så att de blev giltiga för hela högskolan.[10][12][14]

Studenter i urval[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Årsredovisning 2014”. Konstfack. sid. 7. http://www.konstfack.se/PageFiles/1987/%C3%85rsredovisning%202014.pdf. Läst 4 april 2015. 
  2. ^ ”Universitet och högskolor : Årsrapport 2014”. Universitetskanslersämbetet. sid. 123. http://www.uka.se/download/18.32335cb414589905b28acd/1421418511183/arsrapport-2014.pdf. Läst 4 april 2015. 
  3. ^ Tekniska skolan i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1919)
  4. ^ Ny Illustrerad tidning nr 23, den 9 juni 1866
  5. ^ http://www.sfv.se/Documents/Kulturvarlden/2003_02/hogen_vid_haga.pdf
  6. ^ Konstfack: Årsredovisning 2007
  7. ^ Proposition 2008/09:1 Förslag till statsbudget för 2009 - utgiftsområde 16: Utbildning och universitetsforskning, s. 89
  8. ^ ”Så hanterar Konstfack skandalerna”. http://www.dn.se/sthlm/etiska-riktlinjer-ska-stoppa-skandaler/. Läst 2014-09-22. 
  9. ^ ”SKANDAL!”. http://www.svt.se/skandal/se-program/avsnitt-1-331?autostart=true. Läst 2014-09-22. 
  10. ^ [a b] ”Så hanterar Konstfack skandalerna”. http://www.dagensmedia.se/nyheter/article18525.ece. Läst 2014-09-22. 
  11. ^ ”Konstfackselev frias från skadegörelse”. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=103&artikel=3394080. Läst 2014-09-22. 
  12. ^ [a b] ”Etiska riktlinjer ska stoppa skandaler”. http://www.dn.se/sthlm/etiska-riktlinjer-ska-stoppa-skandaler/. Läst 2014-09-22. 
  13. ^ ”’Han klottrar för miljoner’”. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article11657715.ab. Läst 2014-09-22. 
  14. ^ ”"Skandal att jurister bedömer elevernas konst"”. http://www.dn.se/kultur-noje/konst-form/skandal-att-jurister-bedomer-elevernas-konst/. Läst 2014-09-22. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]