Konstfack

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 59°17′59″N 17°59′39″Ö / 59.29972°N 17.99417°Ö / 59.29972; 17.99417

Nuvarande lokaler för Konstfack ligger vid Telefonplan i Stockholm

Konstfack (historiskt: Slöjdskolan och Tekniska skolan), är en svensk statlig högskola, sedan 2004 belägen vid Telefonplan i Stockholmsförorten Midsommarkransen. Konstfack är Sveriges största konst- och designhögskola. Skolan, som grundades 1844, har idag cirka 900 studenter och 200 anställda. De numera K-märkta funkislokalerna har omvandlats från fabrik till 20 300 kvadratmeter konst- och designskola.[1]

Konstfacks rektor sedan 2012 är Maria Lantz.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Klarakvarteren med Konstfack i Kvarteret Beridarebanan i mitten, 1955.
Konstfacks gamla lokaler vid Valhallavägen 191-199.
Del av Ann-Sofi Sidéns verk Puzzled utanför Konstfacks tidigare lokaler vid Valhallavägen, 2008.

De tidiga åren[redigera | redigera wikitext]

1844 grundade Nils Månsson Mandelgren, konstnär och folklivsforskare, "Söndags-Rit-skola för Handtverkare" i Kungliga Akademien för de fria konsternas hus.[2] På sin lediga dag skulle hantverksgesäller och lärlingar få möjlighet att lära sig bland annat ornaments- och frihandsritning och få mer konstnärlig bildning. Nio olika hantverksyrken fanns representerade i första kullen, bland annat kakelugnsmakare och sidenvävare. Året därpå överlämnades skolan till nybildade Svenska Slöjdföreningen. Nytt namn blev Svenska Slöjdföreningens skola.

1857 på hösten började de två första kvinnliga eleverna: Mamsellerna Sofi Granberg och Matilda Andersson. Året därpå hälsades kvinnliga elever officiellt välkomna.

1859 blev skolan statlig. Ett par år senare döptes den om. Istället för den av Svenska slöjdföreningen inrättade Tekniska söndags- och aftonskolan i Stockholm hette den nu Slöjdskolan i Stockholm. 1864-65 hade Slöjdskolan 635 manliga och 426 kvinnliga elever.

1868 restes en ny skolbyggnad på Mäster Samuelsgatan 44, ritad av Carl Stål under tillsyn av Johan Adolf Hawerman, där skolan kommer att husera i 90 år. Staten tillsatte härför 300 000 Riksdaler och Stockholms stad 160 000 Riksdaler. [3]

Tekniska skolan[redigera | redigera wikitext]

1879 omorganiserades Slöjdskolan. I samma veva blev det nya namnet Tekniska skolan. Den mest genomgripande förändringen innebar inrättandet av fyra avdelningar, bland dem Högre konstindustriella skolan med Teckningslärarseminarium. Tekniska skolan kom i all väsentlighet att bestå i 66 år.

Konstfackskolan[redigera | redigera wikitext]

1945 blev Konstfackskolan till. De olika ämnena textil, dekorativ målning, skulptur, keramik, möbler och inredning, metallarbete samt reklam och bokhantverk hade länge kallats för "fack" därav namnet. Nu fick dessa officiell status och vid varje fack inrättades en huvudlärartjänst. Skolan bestod av en tvåårig konstindustriell dagskola och en treårig konstindustriell aftonskola. Dessa kompletterades med en tvåårig högre konstindustriell skola. Teckningslärarseminariet ersattes av ett treårigt teckningslärarinstitut.

1958 revs Konstfacks gamla byggnad i Kvarteret BeridarebananNorrmalm.[4]

1959 invigdes den nya skolbyggnaden på Valhallavägen 191-199Gärdet och flytt skedde från de gamla lokalerna. Arkitekt var Gösta Åbergh och skolan fick ett så kallat New Modern-utseende. Det var en aktuell stilepok i slutet av 50-talet. Fasaden är idag K-märkt. Tidigare hade skolan legat mellan Klara Kyrka och Hötorget i centrala Stockholm. Med den nya byggnaden fick studenterna för första gången tillgång till välutrustade verkstäder.

1978 blev Konstfackskolan en regelrätt högskola, då den skildes från Kungliga Akademien för de fria konsterna, som den tidigare hade sorterat under.

Konstfack[redigera | redigera wikitext]

1993 bytte skolan namn till Konstfack.

2004 flyttade Konstfack till L M Ericssons gamla telefonfabrik vid Telefonplan, Hägersten.

2004 grundades Transit i samband med Konstfacks flytt till Telefonplan. Initiativ togs av Konstfacks rektor Ivar Björkman tillsammans med fastighetsägaren Vasakronan och SSES (Stockholms School of Entrepreneurship). Syftet var att stödja nystartade kreatörs- och kulturverksamheter. I början av 2010 gick Transit in i en ny fas, då verksamheten omskapades till en ideell förening under namnet Transit Kulturinkubator.

2007 startade Konstfack ett nytt masterprogram på avancerad nivå. Programmet leder till en konstnärlig masterexamen i design, konst eller konsthantverk på 120 högskolepoäng (hp). Konstfacks masterprogram är både forsknings- och yrkesförberedande.

2007 startade KonstfackAlumni, ett professionellt nätverk som är öppet för alla med examen från Konstfack. KonstfackAlumni har idag över 1 000 konstnärer, designer, formgivare, curatorer och bildpedagoger som medlemmar.

2008 införde Konstfack etiska riktlinjer efter att studenten Magnus Gustafsson examinerats från konstinstitutionen utifrån sitt verk Territorial Pissing som baseras på skadegörelse av en tunnelbanevagn .

2009 fick Konstfack kritik från Högskoleverket för att ha använt ett antagningsförfarande som inte följer gällande författningar för högskolan.[5] Skolan fick också omfattande medieuppmärksamhet för misstänkta brott begångna i samband med den dåvarande studenten Anna Odells konstprojekt Okänd, kvinna 2009-349701.

2011 - i juni - fick Konstfack tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7–9 i ämnet slöjd.

2014 - i juni - fick Konstfack tillstånd att utfärda Masterexamen i Visuella kulturer och lärande med inriktinig bildpedagogik.

Utbildningar[redigera | redigera wikitext]

En korridor på institutionen för konst på Konstfack, 2013

Konstfacks tidigare 5-åriga utbildningar (med undantag av Lärarutbildningen) är fr o m 2004 uppdelade på tre år (kandidatprogram) respektive två år (masterprogram).

På grundnivå finns följande konstnärliga kandidatprogram (3 år)

  • Grafisk design & Illustration
  • Industridesign
  • Inredningsarkitektur & Möbeldesign
  • Keramik & Glas
  • Konst
  • Textil
  • Ädellab

På avancerad nivå ges fyra konstnärliga masterprogram (2 år):

  • Craft (tidigare Keramik & Glas, textil coh Ädellab)
  • Design (tidigare Industridesign, InSpace/Inredningsarkitektur & Möbeldesign, Experience design)
  • Konst
  • Visuell kommunikation (tidigare Storytelling/Grafisk design)

Konstfack erbjuder dessutom två ämneslärarprogram:

- med inriktning mot undervisning i grundskolans årskurs 7-9 (4½ år)

- med inriktning mot undervisning i gymnasieskolan (5 år)

Många av Konstfacks utbildningar har ett högt söktryck. Statistik från antagningen inför läsåret 2012/13*: 2071 sökande till 96 platser på kandidatprogram, och 544 sökande till 91 platser på masterprogrammet. Till Konstfacks lärarutbildning sökte 262 personer, 50 antogs. * = Totalt antal sökande (inkl obehöriga) enligt VHS statistik.

Ekonomi[redigera | redigera wikitext]

År 2007 hade Konstfack intäkter om 143,8 miljoner kronor, varav 137,1 miljoner (95,3%) avsåg grundutbildning och 6,7 miljoner (4,7%) avsåg forskning och forskarutbildning.[6] På grund av utnyttjandet av verkstäder, ateljer och liknande i utbildningarna, och inslaget av individuell handledning, ligger kostnadsläget för Konstfacks utbildningar högt i jämförelse med många andra svenska högskoleutbildningar. 2009 är anslaget för en årsstudieplats inom konst 275 580 kronor, inom design 218 555 kronor, och 69 755 kronor för praktisk-estetiska kurser inom lärarutbildning.[7] Det totala anslaget för en 5-årig utbildning till magisternivå uppgår således till 1,38 miljoner kronor per studerande inom konst och 1,09 miljoner kronor per studerande inom design. Det totala budgeterande anslaget för grundutbildning under 2009 är 126,1 miljoner kronor.

31 december 2009 uppgick antalet anställda (inklusive tjänstlediga) till 214, varav 121 lärare (23 professorer, 38 lektorer, 55 adjunkter och 5 amanuenser), 77 teknisk och administrativ personal och 13 chefer. Därutöver tillkommer 2 doktorander och en postdoktor. Bland lärarpersonalen är majoriteten deltidsanställda.

Rektorer[redigera | redigera wikitext]

  • 1 juni 2012- Maria Lantz (född 1962)
  • 1 juni 2003-maj 2012 Ivar Björkman (född 1960)
  • 1999-2003 Lars Lallerstedt (född 1938)
  • 1996-1999 Johan Bengt-Påhlsson (född 1946)
  • 1990-1996 Inez Svensson (1932-2005)
  • 1978-1990 Gunilla Lagerbielke (1926-2013)
  • 1974-1978 Åke Huldt (1907-1995)
  • 1936-1946 Dag Melin, arkitekt
  • 1910-1936 Thor Thorén (1863-1937), arkitekt
  • 1886-1910 Bror Viktor Adler (1848-1910), arkitekt
  • 1859-1886 Alf Björkman (1819-1900), militär och pedagog, dåvarande fortifikationskapten. Han var i 27 år föreståndare för Svenska Slöjdföreningens söndags- och aftonskola, som 1860 ombildades till Slöjdskolan i Stockholm och 1879 till Tekniska skolan (nuvarande Konstfack)
  • 1845-1859 Baltzar Cronstrand (1794-1876), ingenjörskapten, Konstfackskolans grundläggare, förste föreståndare för den nybildade Svenska Slöjdföreningens söndags- och aftonskola i Stockholm (nuvarande Konstfack)

Kontrovers[redigera | redigera wikitext]

Anna Odell[redigera | redigera wikitext]

Anna Odells konstprojekt ”Okänd, Kvinna 2009-349701” gick ut på att iscensätta en psykos där det skulle framstå som Anna skulle begå självmord genom att hoppa från Liljeholmsbron i Stockholm. Polis tillkallas som förde henne till psykiatriska akutmottagningen på S:t Görans sjukhus. Dagen efter avslöjade hon att hon var frisk och att det rörde sig om ett elevarbete på Konstfack. Syftet med konstprojektet var att rekonstruera erfarenheter Anna tidigare haft.[8]

Projektet blev mycket uppmärksammat i media. En av de främsta kritikerna var debattören David Eberhard som då var chef för Sankt Görans psykiatriska akutmottagning.[9]

Efter en rättsprocess dömdes Anna till våldsamt motstånd mot de poliser som omhändertar henne samt oredligt förfarande till dagsböter 2500kr i dagsböter. [10]

NUG och SL-skadegörelsen[redigera | redigera wikitext]

I konstprojektet "Territorial pissing" av en student under signaturen Nug ses en man klottra ner tunnelbanor och stationer i Stockholm. Enligt SL kostade skadegörelsen dem 100 000kr. En då 35-årig man som går under signaturen Nug från konstfackstudent pekades ut som personen bakom skadegörelsen.Trots att mannen erkände att han planerat, filmat och redigerat händelsen lades målet lades senare ner eftersom det inte gick att bevisa att det är den 35-åriga mannen som själv genomför skadegörelsen. [11] [12][13]

Följder[redigera | redigera wikitext]

Efter skandalerna införde konstfack etiska riktlinjer samt jurister som ska granska examensarbeten innan dessa genomförs. Något som i sin tur väckte debatt då kultureliten ansåg att det rörde sig om censur.[14][15][16]

Före detta elever[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Konstfack. ”Om Konstfack”. http://www.konstfack.se/konstfack/road/Classic/article/1/jsp/Render.jsp?a=214. Läst 31 januari 200. 
  2. ^ Tekniska skolan i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1919)
  3. ^ Ny Illustrerad tidning nr 23, den 9 juni 1866
  4. ^ http://www.sfv.se/Documents/Kulturvarlden/2003_02/hogen_vid_haga.pdf
  5. ^ Högskoleverket 2009-01-13: Oklar antagning till Konstfack
  6. ^ Konstfack: Årsredovisning 2007
  7. ^ Proposition 2008/09:1 Förslag till statsbudget för 2009 - utgiftsområde 16: Utbildning och universitetsforskning, s. 89
  8. ^ ”Så hanterar Konstfack skandalerna”. http://www.dn.se/sthlm/etiska-riktlinjer-ska-stoppa-skandaler/. Läst 2014-09-22. 
  9. ^ ”SKANDAL!”. http://www.svt.se/skandal/se-program/avsnitt-1-331?autostart=true. Läst 2014-09-22. 
  10. ^ ”Så hanterar Konstfack skandalerna”. http://www.dagensmedia.se/nyheter/article18525.ece. Läst 2014-09-22. 
  11. ^ ”Konstfackselev frias från skadegörelse”. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=103&artikel=3394080. Läst 2014-09-22. 
  12. ^ ”Etiska riktlinjer ska stoppa skandaler”. http://www.dn.se/sthlm/etiska-riktlinjer-ska-stoppa-skandaler/. Läst 2014-09-22. 
  13. ^ ”’Han klottrar för miljoner’”. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article11657715.ab. Läst 2014-09-22. 
  14. ^ ”Etiska riktlinjer ska stoppa skandaler”. http://www.dn.se/sthlm/etiska-riktlinjer-ska-stoppa-skandaler/. Läst 2014-09-22. 
  15. ^ ”"Skandal att jurister bedömer elevernas konst"”. http://www.dn.se/kultur-noje/konst-form/skandal-att-jurister-bedomer-elevernas-konst/. Läst 2014-09-22. 
  16. ^ ”Så hanterar Konstfack skandalerna”. http://www.dagensmedia.se/nyheter/article18525.ece. Läst 2014-09-22. 

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]