Närke

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Närke (olika betydelser).

Koordinater: 59°14′35″N 15°16′16″E / 59.243°N 15.271°Ö / 59.243; 15.271

Närke
Landskap
Närke vapen.svg
Sverigekarta-Landskap Närke.svg
Närkes läge i Sverige.
Land  Sverige
Landsdel Svealand
Län Örebro län
Västmanlands län
Södermanlands län
Stift Strängnäs stift
Största sjö Vättern, Sottern[1]
Högsta punkt Tomasbodahöjden 298 m ö.h.
Yta 4 126 km²
Folkmängd 200 859 (2013-12-31)[2]
Befolkningstäthet 48,7 invånare/km²
Landskapsblomma Gullviva
Landskapsdjur
Fler symboler...
Hasselmus

Närke är ett landskap i Svealands inland. Ytan är 4 126 km² (minst i Svealand). Närke gränsar i sydväst till Västergötland, i nordväst till Värmland, i norr till Västmanland, i öster till Södermanland och i sydöst till Östergötland.

Den äldre stavningen Nerike lever kvar bland annat i tidningen Nerikes Allehandas namn.

Namnet[redigera | redigera wikitext]

Namnet Närke (Neeric 1165-81) anses komma av ett ord, när, som används om smala höjsträckningar och sund. Det är samma ord som finns i namnet Norrbyås (Nerboahs 1275). 'När-' kan syfta på åsen där Norrbyås kyrka ligger. Vad resten av ortnamnet betyder är inte klarlagt.[3]

Historia[redigera | redigera wikitext]

I landskapet finns 5 200 bevarade fornlämningar. Med övergången till bondenäring omkring 4000 f.Kr. ökar fynden märkbart, exempelvis av importerade flintyxor. Från slutet av bondestenåldern är ett mindre antal av hällkistor, vars form skiljer sig en del från den allmänna formen i södra Sverige, och de är några av de nordligaste förekomsterna av hällkistor i landet. Även bronsåldern och järnåldern har fornminnen av de vanliga slagen, samt enstaka mer unika fynd.

Det gamla namnet på Närke var "Nedervike" som var belägget mellan Hjälmarens och Vätterns utvikningar det var ett omtvistat gränsområde som länge sammanräknades med Götalandet och hörde till dess rike.

Slättbygderna i Närke befolkades tidigt, och här finns många fornlämningar, till exempel domarringar och även runstenar som Nasta runsten.[4] Ett flertal fornborgar finns runt om en del slättbygder varav Tarstaborg i Sköllersta är mycket stor och välbyggd. Troligen tillhör den mitten av järnåldern och bör vara samtida med de fåtal kungshögar som finns i landskapet.

De tidigaste uppgifterna om Närkes omfattning från början av 1300-talet anger ungefär samma gränser som nu. I norr räknades emellertid även Noraskog till Närke. Närke, som ursprungligen var delat i tre tredingar, utgjorde en egen lagsaga och ägde en lagbok, som stadfästes av Magnus Ladulås men som senare gick förlorad. Landskapstingen hölls under 1300-talet i Mosås och Kumla, senare i Örebro. Den kungliga förvaltningen utövades av fogdenÖrebro slott. Närke tillhörde från 1170 Strängnäs stift. Skattepersedlarna var korn, smör och fläsk samt i landskapets bergslagstrakter osmundjärn. Antalet hushåll i Närke uppskattades 1570 till omkring 3.400, motsvarande en befolkning på bortåt 20.000. Närke utgjorde 1525-54 förläning åt marsken Lars Siggesson; det tillhörde hertig Karls hertigdöme och sedermera Karl Filips.[5]

Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Indelningar före 1654[redigera | redigera wikitext]

Närkes och Värmlands län 1654-1779. Blått var Närkes och Värmlands län. Rött är Tiveden som 1967 lades till Örebro län.

Närkes omfattning var från början av 1300-talet ungefärsom nu. I norr räknades emellertid även Noraskog intill 1570-talet till Närke. Närke var ursprungligen delat i tre tredingar och utgjorde en egen lagsaga

Från 1625 till 1639 var Närke en del av Närkes och Värmlands län som då bestod av Närke, Värmland, Dalsland och Västmanlandsdelen av nuvarande Örebro län, förutom Fellingsbro härad.

År 1639 bildades Örebro län och omfattade då Närke och delar av Västmanland.

År 1654 inkorporerades Värmland i länet, varvid återbildades Närkes och Värmlands län.

Indelningar efter 1654[redigera | redigera wikitext]

Län[redigera | redigera wikitext]

Mellan 1654 och 1779 ingick Närke i Närkes och Värmlands län för att från 1779 ingå i Örebro län.

Områden i Närke som sedan överförts till andra län:

Härader och socknar[redigera | redigera wikitext]

Socknarna listas i häradsartiklarna

Dessutom ligger Örebro stad inom landskapet men utanför häraderna och med egen jurisdiktion (Örebro rådhusrätt) och fögderi, Örebro stads fögderi. Samma med Askersunds stad som hade egen jurisdiktion till 1948 (Askersunds rådhusrätt) då staden lades under Västernärkes domsaga.

Fögderier, domsagor, tingslag och tingsrätter[redigera | redigera wikitext]

Se respektive härad.

Kommuner 1952 från 1971[redigera | redigera wikitext]

Kommuner i Örebro län 1952.
Notera att länsgränsen har ändrats sen dess. Tivedens landskommun mottogs från Skaraborgs län på 1970-talet. Samtidigt överfördes delar av Glanshammars landskommun (Götlunda församling) till Västmanlands län.

Landskapet bestod 1952 till 1971 av följande kommuner:

Städer (3 st):

Köpingar (2 st):

Landskommuner (15 st):

Kommuner efter 1971[redigera | redigera wikitext]

dessutom mycket små områden i Vingåkers kommun och Finspångs kommun

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Karta över Närke, S-manland och V-manland från 1928

Topografi[redigera | redigera wikitext]

De mellersta delarna av Närke upptas av Närkeslätten, en bördig och uppodlad slätt söder och väster om Hjälmaren. Slätten fortsätter in i såväl Västmanland som Södermanland. I norr finns Käglans skogsplatå (111 meter över havet), som i sin nordligaste del stupar brant ner mot Arbogaån. I västra delen av Närke finns en markerad bergshöjd, Kilsbergen, som också fortsätter in i Värmland och Västmanland. I Kilsbergen återfinns Närkes högsta topp, Tomasbodahöjden, 298 meter över havet Där återfinns också Lekebergslagen. Söder om Kilsbergen vidtar skogen Tiveden, och där går gränsen mot Västergötland. I söder har Närke strandlinje mot Vättern. Här finns en mindre insjöskärgård. På gränsen mellan Närke och Östergötland ligger den karga och ödsliga bergssträckningen Tylöskogen. Vätterbygden med Askersund som centrum har svaga kontakter med resten av Närke. Istället är förbindelserna sedan gammalt riktade mot Västergötland och Östergötland.[6]

De största vattendragen i Närke är Letälven, som utgör gräns mot Värmland, och Arbogaån, som utgör gräns mot Västmanland. Det största vattendrag som inte utgör landskapsgräns utan verkligen flyter inuti Närke är Svartån. Näst störst är Kvismare kanal.

Närkes största sjö är Vättern, på andra och tredje plats kommer Hjälmaren och Skagern. Dessa tre sjöar ligger dock bara delvis inom Närke, den största sjön som ligger helt inom landskapet är Sottern (29 km²).

Geologi[redigera | redigera wikitext]

Den äldsta berggrunden i Närke tillhör den svekokarelska provinsen eller svecofennium, och bildades för 1,9 - 1,75 miljarder år sedan. Typiska bergarter från den tiden är omvandlande metamorfa bergarter av vulkaniskt ursprung s.k, metavulkaniter såsom leptiter, leptitgnejser, och hälleflinta. Andra vanliga bergarter i Närke från svekokarelsk tid är skiffrar och urkalksten. Den svekokarelska berggrunden bildades i en forntida kontinentnära havsmiljö med omfattande vulkanism. Den svekokarelska berggrunden vi ser idag utgör de nederoderade "rötterna" till dessa bergskedjor, och den dåtida markytan uppskattas ligga minst två km över nuvarande nivå. Berggrunden har också för omkring 1,87 miljarder utsatts för en oklar veckning, där en nyare teori säger att denna veckning kan vara resultatet av massivt meteoritnedslag med en kraterbildning på 220 km och där centrum i kraterbildningen låg nära dagens Västerås (Herbert Henkel). Det förklarar bland annat den ringformation av malmkroppar och urkalkstenar bl.a. i Närke, Bergslagen, Västmanland, Södermanland och norra Östergötland. Vid denna tid uppstår den s.k. Örebrograniten. Väster om Närke vid en s.k. subduktionszon uppstår en bergskedja för omkring 1,6 - 1,8 miljarder år sedan. Tivedens graniter är resterna av denna bergskedjebildning ( orogenes). Vissa spår från den s.k. jotniska tiden (jotnium) för 1,6-1,3 miljarder år finns även här och var, bland annat som röd jotnisk sandsten. För ca en miljard år sedan sker en kontinentalkollision, troligen med paleokontinenten Amazonia (ungefär våra dagars Venezuela) och nedbrytningen av den bergskedjan i Västergötland bildar den sedimentära formation som kallas. "Visingsöserien". Den finns synlig i Närke söder om Askersund t. ex. i Rökneön. Området höjs sedan över havet över en lång geologisk period som kallas Vendium ca 550 - 620 miljoner år sedan och bildar det s.k. subkambriska peneplanet, som Närkeslätten idag utgör en nedsänkt del av. För ca 550 miljoner år sedan i början av kambrium återkommer havet, nu med mängder av fossiler från den tid då flercelliga djur "plötsligt" uppkommer. I de kambriska sedimenten på Närkeslätten kan man bland annat finna fossil av trilobiter, maskar, brachiopoder, sjöstjärnor m.m., Särskilt fossilrik är den välbevarade gröna skiffern. I slutet av kambrium avsätts också den olje- och uranrika alunskiffern som har brutits bland annat i Kvarntorp 1941-1961 (80 miljoner ton). I epoken Ordovicium avsätts ett 50 meter tjockt lager av kalkstenar som innehåller rikligt med ortoceratiter, en slags bläckfisk. Silurtidens skiffrar som har legat överst har eroderats bort. För omkring 250 miljoner år sedan sänks Närkeslätten, troligen p.g.a. Hercynska orogenesen. (Faktaunderlaget i detta avsnitt bygger på boken "Geologiska sevärdheter i Örebro län". J. Johansson)

Etnografi[redigera | redigera wikitext]

I Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige från 1864 kan man läsa följande etnografiska beskrivning av landskapets befolkning och karakteristika:

Karlarnes nationaldrägt har fordom utgjorts af långa, vanligtvis blå, svarta eller grå rockar, med sockenmärken, utsydda med mörk tråd, mellan knapparne i ryggen, och Glanshammarskarlarne nyttjade röda uppslag på ärmarne och rödkantade rock-kragar, hvarföre de af grannarne kallades aborrar; men sednare tiders moder och tilltagande lyx ha nästan helt och hållet förtagit detta förfädrens vackra bruk. I bergslagerna har folket hurtigare lynne än på slättbygden. Lerbäcks bergslags invånare äro de minst välmående; men utmärka sig för sitt högt uppdrifna nubbsmide, så att nästan hvarje bergsman, ja, tillochmed torpare, har för det ändamålet sin lilla så kallade sqvalthammare i någon å eller rännil. Af öfriga rikets inbyggare kallas Nerikeboerna ”Etter-Nerkingar”; och torde den, välmågan och oberoendet, åtföljande säkerheten i sätt att vara, utgöra skälet dertill.
Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige, 5. Stockholm 1864

Större orter i Närke[redigera | redigera wikitext]

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Örebro slott, vattentornet Svampen, friluftsmuseet Wadköping, Karlslunds herrgård med omgivningar, Nikolaikyrkan, Olaus Petrikyrkan, Bergööska huset i Hallsberg, Riseberga kloster, Garphyttans nationalpark, Tivedens nationalpark, Bastedalens Kinapark och Stjernsunds slott.

Några kända närkingar[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Vänern är den största sjön, Sottern är störst helt inom landskapet.
  2. ^ ”Folkmängd i landskapen den 31 december 2013”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Helarsstatistik---Forsamling-landskap-och-stad/373922/. Läst 18 augusti 2014. 
  3. ^ Calissendorff, Karin och Larsson, Anna Ortnamn i Närke, 1998, sid. 21-23
  4. ^ Svenska turistföreningen. Årsbok 1975. Närke.
  5. ^ Svensk uppslagsbok 1934
  6. ^ Svenska turistföreningen. Årsbok 1975. Närke

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige, 5. Stockholm (1864)
  • Svensk uppslagsbok, 20 (1934)
  • Svenska turistföreningen. Årsbok 1975. Närke

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]