Närke

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 59°14′35″N 15°16′16″E / 59.243, 15.271

Närke
Landskap
Närke vapen.svg
Land  Sverige
Landsdel Svealand
Län Örebro län
Västmanlands län
Södermanlands län
Stift Strängnäs stift
Största sjö Vättern, Sottern[1]
Högsta punkt Tomasbodahöjden 298 m ö.h.
Yta 4 126 km²
Folkmängd
 - Totalt 195 414 (2010-12-31)[2]
Befolkningstäthet
 - Totalt 47,4 invånare/km²
Landskapsblomma Gullviva
Landskapsdjur
Fler symboler ...		 Hasselmus
Närkes läge.
Närkes läge.

Närke är ett landskap i Svealand. Ytan är 4 126 km² (minst i Svealand). Närke gränsar i sydväst till Västergötland, i nordväst till Värmland, i norr till Västmanland, i öster till Södermanland och i sydöst till Östergötland.

Den äldre stavningen Nerike lever kvar bland annat i tidningen Nerikes Allehandas namn.

Innehåll

[redigera] Namnet

Namnet Närke (Neeric 1165-81) anses komma av ett ord, när, som används om smala höjsträckningar och sund. Det är samma ord som finns i namnet Norrbyås (Nerboahs 1275). 'När-' kan syfta på åsen där Norrbyås kyrka ligger. Vad resten av ortnamnet betyder är inte klarlagt.[3]

[redigera] Historia

I landskapet finns 5 200 bevarade fornlämningar. Med övergången till bondenäring omkring 4000 f.Kr. ökar fynden märkbart, exempelvis av importerade flintyxor. Från slutet av bondestenåldern är ett mindre antal av hällkistor, vars form skiljer sig en del från den allmänna formen i södra Sverige, och de är några av de nordligaste förekomsterna av hällkistor i landet. Även bronsåldern och järnåldern har fornminnen av de vanliga slagen, samt enstaka mer unika fynd.

Slättbygderna i Närke befolkades tidigt, och här finns många fornlämningar, till exempel domarringar och även runstenar som Nasta runsten.[4] Ett flertal fornborgar finns runt om en del slättbygder varav Tarstaborg i Sköllersta är mycket stor och välbygd. Troligen tillhör den mitten av järnåldern och bör vara samtida med de fåtal kungshögar som finns i landskapet.

De tidigaste uppgifterna om Närkes omfattning från början av 1300-talet anger ungefär samma gränser som nu. I norr räknades emellertid även Noraskog till Närke. Närke, som ursprungligen var delat i tre tredingar, utgjorde en egen lagsaga och ägde en lagbok, som stadfästes av Magnus Ladulås men som senare gick förlorad. Landskapstingen hölls under 1300-talet i Mosås och Kumla, senare i Örebro. Den kungliga förvaltningen utövades av fogden på Örebro slott. Närke tillhörde från 1170 Strängnäs stift. Skattepersedlarna var korn, smör och fläsk samt i landskapets bergslagstrakter osmundjärn. Antalet hushåll i Närke uppskattades 1570 till omkring 3.400, motsvarande en befolkning på bortåt 20.000. Närke utgjorde 1525-54 förläning åt marsken Lars Siggesson; det tillhörde hertig Karls hertigdöme och sedermera Karl Filips.[5]

[redigera] Indelningar

[redigera] Indelningar före 1654

Närkes och Värmlands län 1654-1779. Blått var Närkes och Värmlands län. Rött är Tiveden som 1967 lades till Örebro län.

Närkes omfattning var från början av 1300-talet ungefärsom nu. I norr räknades emellertid även Noraskog intill 1570-talet till Närke. Närke var ursprungligen delat i tre tredingar och utgjorde en egen lagsaga

Från 1625 till 1639 var Närke en del av Närkes och Värmlands län som då bestod av Närke, Värmland, Dalsland och Västmanlandsdelen av nuvarande Örebro län, förutom Fellingsbro härad.

År 1639 bildades Örebro län och omfattade då Närke och delar av Västmanland.

År 1654 inkorporerades Värmland i länet, varvid återbildades bildades Närkes och Värmlands län.

[redigera] Indelningar efter 1654

[redigera] Län

Mellan 1654 och 1779 ingick Närke i Närkes och Värmlands län för att från 1779 ingå i Örebro län.

Områden i Närke som sedan överförts till andra län:

[redigera] Härader och socknar

Socknarna listas i häradsartiklarna

Dessutom ligger Örebro stad inom landskapet men utanför häraderna och med egen jurisdiktion (Örebro rådhusrätt) och fögderi, Örebro stads fögderi. Samma med Askersunds stad som hade egen jurisdiktion till 1948 (Askersunds rådhusrätt) då staden lades under Västernärkes domsaga.

[redigera] Fögderier, domsagor, tingslag och tingsrätter

Häradernas socknar hörde till följande fögderier:

  • 1720-1917 Östernärke fögderi för socknarna i Örebro, Glanshammars, Askers och Sköllersta härader
  • 1720-1917 Västernärke fögderi för socknarna i Kumla, Hardemo, Grimstens, Sundbo och Edsbergs härad
  • 1918-1945 Linde fögderi för socknarna i Glanshammars härad
  • 1918-1945 Karlskoga fögderi för socknarna i Edsbergs härad
  • 1918-1945 Hallsbergs fögderi för socknarna i Hardemo, Grimstens, och Sundbo härad (för de i Sundbo och Kumla intill 1952)
  • 1918-1967 Örebro fögderi för socknarna i Örebro, Askers, Glanshammars (från 1946) och Sköllersta härader
  • 1946-1951 Edsbergs fögderi för socknarna i Edsbergs, Grimstens och Hardemo härader
  • 1952-1966 Kumla fögderi för socknarna i Hardemo och Edsbergs härader (dock ej Tångeråsa socken) samt Hackvads socken
  • 1952-1966 Hallsbergs fögderi för socknarna Tångeråsa, Viby och Ramundeboda

från 1967 huvudsakligen Örebro fögderi, och Hallsbergs fögderi med tillhörighet enligt artiklar för respektive härad


Häradernas socknar tillhörde följande domsagor, tingslag och tingsrätter:

  • -1771 Norra Närkes domsaga för socknarna i Örebro och Glanshammars härader med
    • dessa häraders tingslag
  • -1809 Södra Närkes domsaga för socknarna i Askers (ej mellan 1774 och 1883), Sköllerstad (ej mellan 1774 och 1883), Kumla, Hardemo, Grimsten, Sundbo och Edsbergs härader med
    • dessa häraders tingslag
  • 1772-1809 Örebro, Glanshammar och Fellingsbro domsaga med
    • dessa häraders tingslag
  • 1774-1783 Askers och Sköllersta tingslag med
    • dessa häraders tingslag
  • 1810-1970 Östernärkes domsaga för socknarna i Örebro, Glanshammar, Askers och Sköllerstads härader (de som kom att uppgå i Örebro stad bara intill det samgåendet) med
    • till 1904 dessa häraders tingslag
    • 1904-1947 Glanshammars och Örebro tingslag, Asker och Skällersta tingslag
    • 1948-1970 Östernärke domsagas tingslag
  • 1810-1970 Västernärkes domsaga för socknarna i Kumla, Hardemo, Grimsten, Sundbo och Edsbergs härader med:
    • till 1947 Edsbergs härads tinglag
    • till 1927 Sundbo härads tinglag
    • till 1906 Kumla härads tinglag, Hardemo härads tingslag och Grimstens härads tinglag
    • 1906-1927 Kumla, Grimstens och Hardemo tingslag
    • 1928-1957 Hallsbergs tingslag
    • 1948-1970 Västernärke domsagas tingslag

Från 1971 huvudsakligen Örebro tingsrätt och Hallsbergs tingsrätt med tillhörighet enligt artiklar för respektive härad

[redigera] Kommuner 1952 från 1971

Kommuner i Örebro län 1952. Notera att länsgränsen har ändrats sen dess. Tivedens landskommun mottogs från Skaraborgs län på 1970-talet. Samtidigt överfördes delar av Glanshammars landskommun (Götlunda församling) till Västmanlands län.

Landskapet bestod 1952 till 1971 av följande kommuner:

Städer (3 st):

Köpingar (2 st):

Landskommuner (15 st):

[redigera] Kommuner efter 1971

dessutom mycket små områden i Vingåkers kommun och Finspångs kommun

[redigera] Geografi

Karta över Närke, S-manland och V-manland från 1928

[redigera] Topografi

De mellersta delarna av Närke upptas av Närkeslätten, en bördig och uppodlad slätt söder och väster om Hjälmaren. Slätten fortsätter in i såväl Västmanland som Södermanland. I norr finns Käglans skogsplatå (111 meter över havet), som i sin nordligaste del stupar brant ner mot Arbogaån. I västra delen av Närke finns en markerad bergshöjd, Kilsbergen, som också fortsätter in i Värmland och Västmanland. I Kilsbergen återfinns Närkes högsta topp, Tomasbodahöjden, 298 meter över havet Där återfinns också Lekebergslagen. Söder om Kilsbergen vidtar skogen Tiveden, och där går gränsen mot Västergötland. I söder har Närke strandlinje mot Vättern. Här finns en mindre insjöskärgård. På gränsen mellan Närke och Östergötland ligger den karga och ödsliga bergssträckningen Tylöskogen. Vätterbygden med Askersund som centrum har svaga kontakter med resten av Närke. Istället är förbindelserna sedan gammalt riktade mot Västergötland och Östergötland.[6]

De största vattendragen i Närke är Letälven, som utgör gräns mot Värmland, och Arbogaån, som utgör gräns mot Västmanland. Det största vattendrag som inte utgör landskapsgräns utan verkligen flyter inuti Närke är Svartån. Näst störst är Kvismare kanal.

Närkes största sjö är Vättern, på andra och tredje plats kommer Hjälmaren och Skagern. Dessa tre sjöar ligger dock bara delvis inom Närke, den största sjön som ligger helt inom landskapet är Sottern (29 km²).

[redigera] Etnografi

I Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige från 1864 kan man läsa följande etnografiska beskrivning av landskapets befolkning och karakteristika:

” Karlarnes nationaldrägt har fordom utgjorts af långa, vanligtvis blå, svarta eller grå rockar, med sockenmärken, utsydda med mörk tråd, mellan knapparne i ryggen, och Glanshammarskarlarne nyttjade röda uppslag på ärmarne och rödkantade rock-kragar, hvarföre de af grannarne kallades aborrar; men sednare tiders moder och tilltagande lyx ha nästan helt och hållet förtagit detta förfädrens vackra bruk. I bergslagerna har folket hurtigare lynne än på slättbygden. Lerbäcks bergslags invånare äro de minst välmående; men utmärka sig för sitt högt uppdrifna nubbsmide, så att nästan hvarje bergsman, ja, tillochmed torpare, har för det ändamålet sin lilla så kallade sqvalthammare i någon å eller rännil. Af öfriga rikets inbyggare kallas Nerikeboerna ”Etter-Nerkingar”; och torde den, välmågan och oberoendet, åtföljande säkerheten i sätt att vara, utgöra skälet dertill. „
— Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige, 5. Stockholm 1864

[redigera] Större orter i Närke

[redigera] Sevärdheter

Örebro slott, vattentornet Svampen, friluftsmuseet Wadköping, Karlslunds herrgård med omgivningar, Nikolaikyrkan, Olaus Petrikyrkan, Bergööska huset i Hallsberg, Riseberga kloster, Garphyttans nationalpark, Tivedens nationalpark och Stjärnsunds slott.

[redigera] Några kända närkingar

[redigera] Referenser

[redigera] Noter

  1. ^ Vänern är den största sjön, Sottern är störst helt inom landskapet.
  2. ^ ”Folkmängd i landskapen den 31 december 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____311941.aspx. Läst 19 april 2011. 
  3. ^ Calissendorff, Karin och Larsson, Anna Ortnamn i Närke, 1998, sid. 21-23
  4. ^ Svenska turistföreningen. Årsbok 1975. Närke.
  5. ^ Svensk uppslagsbok 1934
  6. ^ Svenska turistföreningen. Årsbok 1975. Närke

[redigera] Litteratur

  • Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige, 5. Stockholm (1864)
  • Svensk uppslagsbok, 20 (1934)
  • Svenska turistföreningen. Årsbok 1975. Närke

[redigera] Externa länkar

v • d • r
Sveriges landskap
Sveriges flagga
Hämtad från "http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=N%C3%A4rke&oldid=15612921"
Personliga verktyg
Namnrymder
Varianter
Åtgärder
Navigering
Skriv ut/exportera
Verktygslåda
På andra språk