Kumla
| Kumla | |
| Tätort Centralort |
|
 |
|
| Land |  Sverige |
|---|---|
| Landskap | Närke |
| Län | Örebro län |
| Kommun | Kumla kommun |
| Församling | Kumla församling |
| Koordinater | 59°7′N 15°8′Ö / 59.117°N 15.133°V |
| Area | 778,70 hektar |
| Folkmängd | 14 062 (2010)[1] |
| Befolkningstäthet | 18,06 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| Postort | KUMLA |
| Postnummer | 692 XX |
| Riktnummer | 019 |
| Tätortskod | 6020 |
  Kumlas läge i Örebro län
|
|
 |
|
- För andra betydelser, se Kumla (olika betydelser).
Kumla är en tätort (stad) i Närke och centralort i Kumla kommun i Örebro län. Kumla ligger 4 km från den yttre stadsdelen Mosås i Örebro tätort.
I orten finns fängelset Kumlaanstalten, där många av Sveriges långtidsdömda avtjänar sina straff.
Innehåll |
Historia [redigera]
Kumla är en gammal kulturbygd, kyrkbyn i Kumla socken med anrik kyrka, men tätorten var länge obetydlig och växte fram som stationssamhälle i slutet av 1800-talet.
"I Kumla bor det mer skomakare än folk", är ett gammalt talesätt i Närke.[2] Kumlingen Anders Andersson kallas ”partiskomakeriets fader”. Hösten 1839 blev han först i Sverige med att låta tillverka icke måttbeställda skor. År 1927 låg halva landets skotillverkning i Närke, med den största koncentrationen i Kumla och Örebro.[3]
Orten har ett lokalhelgon. Den helige Torgils i Kumla
Administrativa tillhörigheter [redigera]
Kumla var och är kyrkby i Kumla socken och tillhörde efter kommunreformen 1862 Kumla landskommun. 23 maj 1884 inrättades i landskommunen Kumla municipalsamhälle. 1942 utbröts municipalsamhället med kringområde ur landskommunen och bildade Kumla stad. Stadskommunen utökades 1967 med resteradne delar av Kumla socken/landskommun och uppgick 1971 i Kumla kommun där orten är sedan dess är centralort i kommunen.[4]
I kyrkligt hänseende har Kumla alltid hört till Kumla församling.[5]
Orten ingick till 1906 i Kumla tingslag, därefter till 1927 i Kumla, Grimstens och Hardemo tingslag, sedan till 1948 i Hallsbergs tingslag och slutligen till 1971 i Västernärkes domsagas tingslag. Från 1971 till 2001 ingick Kumla i Hallsbergs tingsrätts domsaga för att från 2001 ingå i Örebro tingsrätts domsaga.[6]
Befolkningsutveckling [redigera]
| Befolkningsutvecklingen i Kumla 1960–2010[7] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 9 944 | |||
| 1965 | 10 263 | |||
| 1970 | 10 734 | |||
| 1975 | 11 451 | |||
| 1980 | 11 596 | |||
| 1990 | 12 186 | 703 | ||
| 1995 | 12 604 | 712 | ||
| 2000 | 12 592 | 715 | ||
| 2005 | 13 033 | 721 | ||
| 2010 | 14 062 | 779 | ||
Kommunikationer [redigera]
Via Kumla station finns järnvägsförbindelser med Hallsberg i söder och Örebro i norr. Från Kumla utgår även Kumla - Yxhults Järnväg.
Näringsliv [redigera]
Idag finns skotillerkaren Arbesko kvar i Kumla. Bland dagens industrier finns Procordia Food som tillverkar sylt och saft under varumärket BOB och Ericsson som tillverkar mobilkommunikationssystem.
Media [redigera]
Ortens litenhet och närheten till Örebro har gjort att Kumla i stort sett saknat egna tidningar och massmedia. Kumlatidningen utgavs dagligen 1941-1955. Kumla julblad utgavs 1930-1979 på initiativ av ett lokalt tryckeri. Kumla Närradio på 94,3 MHz startade försöksverksamhet 1979 som nummer 2 i Sverige. Närradioföreningen står bakom webbplatsen Kumlanytt.se som startade i april 2007.
Idrott [redigera]
Fotbollslaget IFK Kumla spelar i division 3, ishockeylaget i division 1. Indianerna är ortens kända speedwaylag och kör i elitserien.
Sevärdheter [redigera]
Strax utanför staden ligger Kvarntorpshögen, vilken bjuder på en mycket god utsikt över närkeslätten. Där finns även en permanent konstutställning av skulpturer. Tre andra sevärdheter omkring Kumla är Vallerstakällaren, Sannahed, där livregementets husarer exercerade, samt Skoindustrimuseet.
Framstående personer från Kumla [redigera]
 |
Om personerna i denna lista verkligen har en relation till detta område behöver fler källhänvisningar för att kunna verifieras. Motivering: Om uppgifter i personartiklarna, efter kontroll, visar på en relation till orten, kan mallen tas bort (2013-04) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (fotnoter). Fakta utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort. Diskutera på diskussionssidan. |
- Pierre Bengtsson (1988-), fotbollsspelare
- Fabian De Geer (1850-1934), landshövding
- Marcus Ericsson (1990-), racerförare
- Fredrik Ekblom (1970-), racerförare
- Henrik Gustafsson (1970-), speedwayförare
- Werner Hardmo (1917-2010), gångare, olympier (London 1948, diskv.) världsrekordhållare
- Mattias Jonson (1974-), fotbollsspelare (svenska landslaget 1996-2006)
- Carl August Jonsson (1874-1957), skoindustrifader
- Hans Karlsson (1946-), socialdemokratiskt före detta statsråd (arbetslivsminister)
- Memory Garden, metalband
- Håkan Nesser (1950-), författare som låtit flera av sina romaner utspela sig i Kumlatrakten
- Jonas L:son Samzelius (1886-1967), bibliotekarie och historiker
- Carl-Uno Sjöblom (1930-), radio- och TV-personlighet
- Peter Stormare (1953-), skådespelare
- Johan Widén (1856-1933), riksdagsledamot i andra kammaren, talman och landshövding
- Sven Wingquist (1876-1953), ingenjör
Se även [redigera]
- Kumla socken
- Personer från Kumla
- Lista över fasta fornminnen i Kumla (för omfattning av detta område, se Kumla stad#Sockenkod)
Noter [redigera]
- ^ ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013.
- ^ Svenska turistföreningen. Årsbok 1975. Närke, s. 75
- ^ Svenska Turistföreningens årsskrift 1930
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 9 september 2012.
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Hallsbergs tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010.
Vidare läsning [redigera]
Ortens och bygdens historia finns beskriven i Kumlabygden (3 delar, 1961-1967), redigerad av Jonas L:son Samzelius.
Externa länkar [redigera]
|
|||||||||||||
