Kumla

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 59°7′N 15°8′Ö / 59.117°N 15.133°Ö / 59.117; 15.133
Kumla
Tätort
Centralort
Kumla station
Land  Sverige
Landskap Närke
Län Örebro län
Kommun Kumla kommun
Församling Kumla församling
Koordinater 59°7′N 15°8′Ö / 59.117°N 15.133°Ö / 59.117; 15.133
Area 778,70 hektar
Folkmängd 14 062 (2010)[1]
Befolkningstäthet 18,06 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Kumla
Postnummer 692 XX
Riktnummer 019
Tätortskod 6020
Kumlas läge i Örebro län
Red pog.svg
Kumlas läge i Örebro län
SverigesLän2007Örebro.svg
För andra betydelser, se Kumla (olika betydelser).

Kumla är en tätort (stad) i Närke och centralort i Kumla kommun i Örebro län. Kumla ligger 4 km från den yttre stadsdelen Mosås i Örebro tätort.

I orten finns fängelset Kumlaanstalten, där många av Sveriges långtidsdömda avtjänar sina straff.


Historia[redigera | redigera wikitext]

Kumla år 1920

Kumla är en gammal kulturbygd, kyrkbyn i Kumla socken med anrik kyrka, men tätorten var länge obetydlig och växte fram som stationssamhälle i slutet av 1800-talet.

"I Kumla bor det mer skomakare än folk", är ett gammalt talesätt i Närke.[2] Kumlingen Anders Andersson har kallas ”partiskomakeriets fader”. Till höstmarknade 1839 tillverkade han fem par näverbottnade skor. Noggrannare studier visar dock att Anders Andersson inte var först, redan på 1820-talet förekom partiskomakeri i Närke. Kumla socken kom dock bli centrum för det tidiga partiskomakeriet i Närke. 1850 fanns 35 partiskomakare i Kumla, 1872 hade de stigit till 450 och år 1900 var de 1070 personer. År 1905 fanns 1240 partiskomakare, samt 57 skofabriksarbetare, vilka markerade intåget av den nya tiden.[3] C. G. Ström i Fylsta, Kumla socken var den förste att 1899 övergå från partiskomakeri till skofabrik. 1903 övergick även A. G. Andersson i vid Kumla station till fabrikstillverkning av skor. Kumla skofabrik startades 1909 av Karl Nilsson.[4]

År 1927 låg halva landets skotillverkning i Närke, med den största koncentrationen i Kumla och Örebro.[5]

Orten har ett lokalhelgon. Den helige Torgils i Kumla

Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Kumla var och är kyrkby i Kumla socken och tillhörde efter kommunreformen 1862 Kumla landskommun. 23 maj 1884 inrättades i landskommunen Kumla municipalsamhälle. 1942 utbröts municipalsamhället med kringområde ur landskommunen och bildade Kumla stad. Stadskommunen utökades 1967 med resterande delar av Kumla socken/landskommun och uppgick 1971 i Kumla kommun där orten är sedan dess är centralort i kommunen.[6]

I kyrkligt hänseende har Kumla alltid hört till Kumla församling.[7]

Orten ingick till 1906 i Kumla tingslag, därefter till 1927 i Kumla, Grimstens och Hardemo tingslag, sedan till 1948 i Hallsbergs tingslag och slutligen till 1971 i Västernärkes domsagas tingslag. Från 1971 till 2001 ingick Kumla i Hallsbergs tingsrätts domsaga för att från 2001 ingå i Örebro tingsrätts domsaga.[8]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Kumla 1900–2010[9][10]
År Folkmängd Areal (ha)
1900
  
664
1960
  
9 944
1965
  
10 263
1970
  
10 734
1975
  
11 451
1980
  
11 596
1990
  
12 186 703
1995
  
12 604 712
2000
  
12 592 715
2005
  
13 033 721
2010
  
14 062 779

 † Befolkning runt ett municipalsamhälle 1900.



Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Kumla station har järnvägsförbindelser med Hallsberg i söder och Örebro i norr. Från Kumla utgår även Kumla - Yxhults Järnväg.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Idag finns skotillverkaren Arbesko kvar i Kumla. Bland dagens industrier finns Procordia Food som tillverkar sylt och saft under varumärket BOB och Ericsson som tillverkar mobilkommunikationssystem.

Media[redigera | redigera wikitext]

Ortens litenhet och närheten till Örebro har gjort att Kumla i stort sett saknat egna tidningar och massmedia. Kumlatidningen utgavs dagligen 1941-1955. Kumla julblad utgavs 1930-1979 på initiativ av ett lokalt tryckeri. Kumla Närradio på 94,3 MHz startade försöksverksamhet 1979 som nummer 2 i Sverige. Närradioföreningen står bakom webbplatsen Kumlanytt.se som startade i april 2007.


Idrott[redigera | redigera wikitext]

Fotbollslaget IFK Kumla spelar i division 3, ishockeylaget i division 1. Indianerna är ortens kända speedwaylag och kör i elitserien.

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Strax utanför staden ligger Kvarntorpshögen, vilken bjuder på utsikt över närkeslätten. Där finns även en permanent konstutställning av skulpturer. Andra sevärdheter omkring Kumla är Bielkemässen i stadshuset, Vallerstakällaren, Sannahed, där Livregementets grenadjärer och Livregementets husarer exercerade, samt Skoindustrimuseet.

Framstående personer från Kumla[redigera | redigera wikitext]

Se även Personer från Kumla

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ Svenska turistföreningen. Årsbok 1975. Närke, s. 75
  3. ^ Partiskomakeriet i Närke - 1800-talets skohantverk från "tyskskomakeriet" till de första skofabrikerna, Harald Rydberg i Från bergslag och bondebygd 1970
  4. ^ Skoindustrin i Sverige och Örebro län - en krönikemässig återblick på nära hundra år, Sten Egnell i Från bergslag och bondebygd 1970
  5. ^ Svenska Turistföreningens årsskrift 1930
  6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  7. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  8. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Hallsbergs tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  9. ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.
  10. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Ortens och bygdens historia finns beskriven i Kumlabygden (3 delar, 1961–1967), redigerad av Jonas L:son Samzelius.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]