Lis Møller

Från Wikipedia

Lis Møller, född 22 december 1918 i Köpenhamn, död 24 september 1983 i Ordrup, var en dansk journalist och politiker (Det Konservative Folkeparti). Hon är mor till den konservativa politikern Per Stig Møller.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Lis Møller var dotter till juristen Johan Frederik Gotschalk och husföreståndarinnan Kirsten Olesen.[1] Kort efter födseln överlämnades hon av modern till en fosterfamilj, som efter nio månader adopterade bort henne till grosshandlaren Hans Marinus Jacobsen och hans hustru, Alma Clausen.[1] Efter deras död tog Møller kontakt med sina biologiska föräldrar.[1] Hon tog realexamen från N. Zahles Skole 1935 och utbildade sig till journalist vid de konservativa tidningarna Sorø Amts Dagblad och Holbæk Amts Avis (1936-1939).[1] Hon arbetade på det danska finansdepartementet (1940-1943) och som journalist på Dagens Nyheder och Nationaltidende (1945-1949).[1] Från 1949 var hon anställd på Danmarks Radio (DR) som programsekreterare och från 1956 även på TV.[2] Hon kom att utmärka sig för sitt sociala engagemang och sina reportage, som ofta följdes av konkreta initiativ.[1] Hon var bland annat initiativtagare till, samt ordförande av, Boligfonden for Enlige Mødre 1966 som förmedlade tillfälliga bostäder till ensamstående föräldrar genom privata bidrag och volontärarbete.[1] Hon grundade och var ordförande av Danske Daginstitutioner (1968-1973), en konservativ motsvarighet till Socialdemokratiets Frie Børnehaver, som utredde behovet av daghem runt om i landet och sedan försökte påverka kommunerna att tillmötesgå dessa behov.[1]

Bland hennes teman fanns ensamstående mödrar, MS-sjuka, utvecklingsstörda och psykiskt sjuka.[1] Hon berörde också kvinno- och ungdomsfrågor samt utsatta barns situation.[2] Hennes intervjuer kännetecknades av att hon själv som reporter intog en undanskymd roll, medan den intervjuade personen kom i centrum.[2] Detta framgår i hennes bok Mennesker på skærmen (1978). Hon hade flera styrelseuppdrag för olika välgörenhetsorganisationer, exempelvis Vanførefonden, Kræftens Bekæmpelse (motsvarar Cancerfonden i Sverige), Folke Bernadottes Minnesfond, Terre des Hommes och Sofieskolen (en skola för psykotiska barn).[3]

Politisk karriär[redigera | redigera wikitext]

Vid sidan om studierna var Møller engagerad i Konservativ Ungdom (KU); som valkretsordförande (1935-1936) och ordförande av KU:s kvinnoarbete i Slagelse (1936-1938) och Köpenhamn (1941-1943) samt sekreterare i förbundets kvinnoutskott (1943-1946).[3] Hon var dessutom ledare för KU:s läger för flickor (1945-1947) samt journalist och redaktionssekreterare på förbundets medlemstidning (1940-1944).[3][2] Det var i KU som hon träffade sin make, Poul Møller, som senare blev finansminister i Hilmar Baunsgaards borgerliga koalitionsregering 1968-1971. Hon kandiderade till Folketinget första gången 1945 och 1947 för Odsherreds valkrets, men lyckades inte bli vald.[2] Hon blev vald 1966 med höga röstetal och innehade detta mandat till 1973. Hon utsågs bland annat till partiets socialpolitiska ordförande. I samband med valet 1966 ansökte hon om att bli förflyttad från DR:s kulturavdelning till nyhetsavdelningen, vilket möttes av protester från samtliga anställda på nyhetsprogrammet TV-Avisen.[1] Anledningen var att de ifrågasatte hennes oberoende och hon drog sedan tillbaka sin ansökan. Dock var flera av TV-reportrarna engagerade i olika politiska partier.[1]

Hennes politiska ståndpunkter gjorde att hon inte sällan hamnade på kant med sitt eget parti, däribland sin egen make och försvarsminister Erik Ninn-Hansen som hon ansåg vara alldeles för maktgiriga.[4] Den mest öppna och omfattande konflikten hade hon med justitieminister Knud Thestrup, efter att hon tvingats ge sitt stöd till ett lagförslag om ökade möjligheter till abort.[4] Under 1970-talet gick hon emot sitt eget parti genom att ha en mer positiv inställning gentemot Christiania, vilket också fick henne att lämna partiet 1975.[4] Hon återvände dock, och satt åter i Folketinget 1981-1983.[1] Socialpolitiskt markerade hon sig som en motståndare av Vuggestuerne (daghem för barn som är 0-2 år), som hon menade skulle ersättas med att mödrarna arbetade deltid och att ungarna sattes i daghem på halvtid.[1] Hon ansåg, utifrån sin egen uppväxt, att många ensamstående mödrar borde adoptera bort sina barn till fosterfamiljer.[1]

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor

  • Larsen Jytte, red (2001) (på dan). Dansk kvindebiografisk leksikon. København: Rosinante. Libris 8239771. ISBN 87-7357-487-2
  • Skou, Kaare R. (2005). Dansk Politik A-Å. Aschehougs Forlag. ISBN 978-87-11-31440-1

Noter

  1. ^ [a b c d e f g h i j k l m n] Larsen (red.), Jytte (2001). Dansk Kvindebiografisk Leksikon. Rosinante. ISBN 978-87-7357-487-4. http://www.kvinfo.dk/side/170/bio/1189/ 
  2. ^ [a b c d e] ”Lis Møller”. Dansk Biografisk Leksikon. Gyldendals Forlag. http://www.denstoredanske.dk/Dansk_Biografisk_Leksikon/Medier/Journalist/Lis_M%C3%B8ller?highlight=Lis%20M%C3%B8ller. Läst 8 juli 2012. 
  3. ^ [a b c] Rosekamp, Erik. ”Lis Møller”. Kraks Blå Bog 1974. LFL's Bladfond. http://rosekamp.dk/kbb_74_ALL/M.htm#M%C3%98LLER%20Lis. Läst 8 juli 2012. 
  4. ^ [a b c] Skou, Kaare R. (2005). Dansk Politik A-Å. Aschehougs Forlag. sid. 503. ISBN 978-87-11-31440-1. https://books.google.se/books?id=hhxbAgAAQBAJ&pg=PA503&hl=sv&source=gbs_selected_pages&cad=2#v=onepage&q&f=false 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Lis_Møller&oldid=51034880”