Christiania

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Christiania eller Kristiania är också benämningen på Oslo från 1624 till 1925
Christianias flagga
En av ingångarna till Christiania

Christiania (Fristaden Christiania, Det fri Christiania eller i daglig tal "Staden") är en del av stadsdelen Christianshavn i Köpenhamn. Området är uppkallat efter kung Kristian IV och är belägen på ett 34 hektar stort område som tidigare tillhört den danska marinen.

Christiania fungerar som en fristad för personer med vissa alternativa livsstilar, och grundades år 1971 då hippies tog över det övergivna militära området. De danska myndigheterna har genom åren gjort flera mer eller mindre allvarligt menade försök att stänga Christiania, utan att lyckas.

Även svenska myndigheter har protesterat mot området och svensk polis har gjort hemliga besök i området. 18 april 2000 rapporterade Aftonbladet[1] om hur en grupp svenska poliser, som var på konferens i närheten, gick in på området och blev utkörda.

Det råder idag oklarhet huruvida Christiania kommer att förbli som det varit de senaste 35 åren. Sannolikt kommer, i linje med de önskemål om "normalisering" som företräds av ett antal danska politiker, staten att riva vissa byggnader och bygga bostadsrätter; man vill inte heller ha någon kollektiv brukarrätt i området.

I februari 2011 beslöt Danmarks högsta domstol att det är den danska staten som har nyttjanderätten till området. Man fastställde därmed landsrettens tidigare dom. [2]

30 april 2011 sade en talesman för Christianias presstjänst att Christianias boende har beslutat sig för att förhandla om att köpa loss Christiania. Detta drevs av att Venstres finansminister Claus Hjort Frederiksen krävt ett svar på det erbjudande de fått om att köpa loss byggnaderna på Christiana. [3]

Christiania är Köpenhamns näst största turistattraktion.[4]

Historia[redigera | redigera wikitext]

1970-talet[redigera | redigera wikitext]

Christiania kom till i september 1971. Sedan två år tillbaka fanns där 34 hektar övergivet land som ägdes av staten och som tidigare hade använts för militär verksamhet. En grupp med människor beslöt sig nu för att riva ner det plank som omgav området. Ungefär samtidigt gavs den alternativa tidningen Hovedbladet ut. I en av artiklarna skrev man om de fantastiska möjligheter som bara låg och väntade i det före detta militärområdet. Artikeln fick en enorm genomslagskraft och hundratals människor vallfärdade till området för att bosätta sig och bygga upp ett nytt samhälle, ett samhälle grundat på gemenskap och frihet. Det nya samhället gavs namnet Christiania.

Den danska försvarsministern ville inte omedelbart driva bort ockupanterna och de försök polisen senare kom att göra för att driva bort dessa var resultatslösa. Christiania blev istället en politisk fråga och man förklarade fristaden accepterad som ett socialt experiment. Året därpå var det regeringsskifte och åsikterna om Christiania förändrades, då ville politikerna att Christiania skulle rensas. Invånarna motsatte sig detta med all kraft, man ordnade musikunderhållning och andra verksamheter samtidigt som man började organisera sig. Tio mindre områden med självstyre etablerades och den högsta myndigheten kom att bli Fællesmødet där alla invånare kunde delta. Man ville inte heller ha något samarbete med myndigheterna i Köpenhamn och inte heller att några särskilda lagar skulle gälla i fristaden. Christiania stärkte sin ställning bland annat genom framgångar i kommunvalet 1971.

Trots invånarnas försök tog folketinget ett beslut om att en utrensning skulle ske senast den 1 april 1976. Under tiden växte sig Christiania allt starkare och organiserade bland annat en regnbågsarmé. Denna gick ut på att man delade in alla invånarna i olika arbetsgrupper och gav var och en varsin färg som kännetecken för en specifik uppgift, som rött för utgående aktioner och grönt för mat och näringstillförsel. Man bjöd in människor till Christiania för att titta och drygt 10 000 dök upp, detta samtidigt som Danmarks största rockband spelade in en stödskiva som kom att bli en enorm framgång. Man fick på så vis med sig stora delar av det danska folket. När den 1 april inföll hände ingenting, riksdagen hade i sista minut valt att skjuta upp stängningen. Den 1 april kom istället att bli en stor manifestation för det alternativa Danmark. Danmarks Nationalmuseum gav ut en bok om den alternativa bomiljön i fristaden och arkitekter talade sig varma om Christianiaidéen.

1977 arrangerade man utställningen "Kærlighed og kaos", "Kärlek och kaos", vid Charlottenborg och en stor arbetsfestival satte igång. Christiania gjordes rent och reparerades och christianiterna gav ut en egen stödskiva vid namn Vores Musik, Vår Musik. En av låtarna, i kan ikke slå os ihjel, har fått väldigt stor publicitet och beskriver på många sätt Christianiternas kamp.

1978 tog regeringen ett nytt beslut om en normalisering, dock lämnades inga direktiv om hur detta skulle genomföras och ingenting skedde. Polisen i Köpenhamn drev nu en hetsjakt på knarkare och cannabisförsäljningen samtidigt som heroinet började introduceras i Danmark. Detta märktes tydligast i Christiania där både cannabishandeln och antalet tunga narkomaner ökade. Christianiterna försökte nu samarbeta med polisen för att kunna få bort de tunga narkomanerna från cannabismarknaden men polisen valde istället att göra fler razzior mot cannabisförsäljarna. Invånarna tog istället saken i egna händer och gjorde en blockad mot tung narkotika genom att erbjuda narkomaner avgiftning och slänga ut langarna från området. Endast cannabisförsäljningen fick fortsätta. Dock tycktes denna öka och anklagelser från de övriga nordiska länderna, med Sverige i spetsen, om att Christiania var nordens cannabiscentrum uppkom. Christianiterna svarade med aktionen Elsk Sverige, Älska Sverige, som gick ut på att dessa tog med sig kabaréer och konstutställningar för att åka till Stockholm, Göteborg och Malmö. Åren efter detta var debatten kring fristaden relativt lugn vilket gav invånarna tid till att bygga upp samhället och planera för framtiden.

1980-talet[redigera | redigera wikitext]

1987 gav den danska regeringen ut en handlingsplan som gick ut på att återföra Christiania till ett ”normalt” samhälle. Christianiterna gav då ut rapporten Voila som skulle visa att dessa var kapabla till att upprätthålla byggnaderna samt stödja dess institutioner genom att man fick en viss form av skattelättnad. Myndigheterna fortsatte dock att arbeta på en normalisering. 1989 gjordes en ny plan upp av miljödepartementet. Planen gick ut på att dela samhället i två delar, den första delen som var mer lantlig var tänkt att bli fri från invånare och den andra, mer stadsliknande, var tänkt att justeras men förbli ett experiment på obestämd tid. Något som dock aldrig genomfördes.

1990-talet[redigera | redigera wikitext]

1991 skapade christianiterna en tidning vars mål var att ge den danska befolkningen en annan bild av fristaden än den bild av ett samhälle i våld och kriminalitet många tycktes ha. Christianiterna ville nu visa upp Christiania som den ekologiska stad, grundad på gemenskap och självstyre, man försökt skapa.

Polisen bildade i september 1992 en särskild enhet vars uppgift var att bekämpa cannabishandeln i Christiania. Efter ett år med många våldsamma insatser hade det blivit svårare att få tag på cannabis på Pusher Street. Kort därefter lyckades christianiterna få ett avtal med justitieministern om att man skulle få lösa problemet med cannabishandeln på egen hand.

2000-talet[redigera | redigera wikitext]

2001 kom fristaden än en gång i blåsväder. Danmark fick åter en borgerlig regering och denna slog fast att man nu, en gång för alla, skulle normalisera Christiania. Cannabismarknaden var polisens uppgift och 2002 gav regeringen sitt fulla stöd för de polisinsatser som skulle komma att krävas. Polisen började planera för ett stort tillslag mot Cannabisförsäljningen, regeringen krävde att detta måste ske före kronprinsens bröllop i maj 2004. Den 4 januari bestämde sig däremot invånarna själva för att riva sina s.k "haschbodar" och så blev det. Dock fortsatte cannabisförsäljningen i utplacerade bord med parasoller över. Den 16 mars ägde polisens stora tillslag rum, 280 polismän intog Christiania 05:00 och 44 personer greps. Aktionen gick relativt lugnt till väga då christianiterna bestämt sig för att inte möta polisen med stridigheter. Huruvida cannabismarknaden sedan tillslaget är borta från fristaden råder det delade meningar om. Cannabis tycks mer eller mindre vara kvar i samhället men inte lika öppet som tidigare.

Den danska regeringens planer handlade inte enbart om att få bort cannabis, man vill också att all näringsverksamhet inom området ska omfattas av myndighetskontroller samt att byggnader och bostäder ska saneras och regleras. Man har därför skapat lagförslaget L205 som går ut på att normalisera Christiania i tre etapper. Detta förslag trädde i kraft 15 juli 2004, vilket betyder att regeringen redan har satt igång processen med stängningen.

Den 14 maj 2007 rev den danska polisen det omstridda huset "Cigarrlådan", vilket enligt många anses som en ren provokation från polisens sida, då det vid inträffandet bara var en vecka kvar tills domen kring offentliggörandet av Christianias "normalisering". Ett normaliserande skulle innebära att många hus skulle bli tvungna att rivas då de av staten anses vara svartbyggen, då byggförbud råder i Christiania. Strax byggdes en ny Cigarrlådan.[5]

2010-talet[redigera | redigera wikitext]

I juni 2011 beslöt de boende på möte att bilda en fond för att köpa loss delar av området.[6]

Christianias självstyre[redigera | redigera wikitext]

Christiania har ett självstyre byggt på att varje individ har ansvar över sitt eget liv och hem. Det finns en demokratiskt vald ledningsorganisation med en ansvarsfördelning över 14 områden. Högsta beslutande insats är fællesmødet, stormötet, där alla övergripande beslut fattas. Alla måste mer eller mindre vara överens innan ett beslut fattas. Man röstar sällan och använder sig inte heller av majoritetsprincipen. Alla invånare har samma rätt att delta på alla möten.

Fristaden saknar lagar men har en samling regler som gäller för alla:

  • Ingen tung narkotika
  • Inga vapen
  • Inget våld
  • Ingen handel med byggnader eller bostäder

Ett tillhåll för cannabisanvändare eller en frizon för fritänkare[redigera | redigera wikitext]

Åsikterna kring fristaden har sedan starten gått isär. Många menar att fristaden endast är ett tillhåll för droganvändare men det finns minst lika många som uttrycker sin glädje över att en fristad som denna existerar. Christiania uppfattas av många människor som ett slags andrum i storstaden.

Detta till trots går det inte att neka till att droger alltid haft en central roll genom fristadens historia. Främst cannabis, tung narkotika satte man stopp för redan 1979 genom att förbjuda denna. Cannabis, som i hela Danmark är förbjudet (man får numera ha på sig 2 gram men inte för bruk [källa behövs]) , har sedan starten varit tillåtet i Christiania och enligt Köpenhamnspolisen omsätter cannabisförsäljningen i fristaden nästan en miljard om året. Pusher Street är en gata i stadsdelen Christiania där handel med cannabis sker helt öppet från små bodar. Cannabisförsäljningen är ett av folketingets starkaste argument för en normalisering av området.

Alternativ livsstil[redigera | redigera wikitext]

Under årtionden med partiellt självstyre har en särpräglad egen metod utvecklats för att sköta det praktiska. Ett antal av husen i Christiania är självbyggen.[7] Avfallssortering har skett genom källsortering och lokal hämtning av detta har skötts som en rutin av de boende. Ett antal företag har verkat lokalt såsom restauranger, men hantverkare och konstnärer har sålt produkter till allmänheten. Vissa hus har haft biologisk rening av gråvatten som efter fettavskiljare och vassruggar gått direkt till havet.

Flag of Denmark.svg Danmarksportalen

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/0004/18/poliser.html
  2. ^ http://www.svd.se/nyheter/utrikes/staten-vann-kamp-om-christiania_5952153.svd
  3. ^ http://www.dn.se/nyheter/varlden/christianiabor-vill-kopa-fristaden
  4. ^ Svensson, Ewa (10 april 2004). ”Rivningshot hänger över fristaden”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/varlden/rivningshot-hanger-over-fristaden-1.260109. Läst 30 maj 2010. 
  5. ^ SvD - Ny "cigarrlåda" byggd
  6. ^ SvD - Christianiabor köper sin stad
  7. ^ stjärnsund.com - Bärkraftigt byggande och boende
6. http://www.dn.se/nyheter/varlden/fristaden-christiania-kops-fri

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Koordinater: 55°40′25″N 12°35′59″Ö / 55.67361°N 12.59972°Ö / 55.67361; 12.59972