Ludvig VII av Frankrike

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ludvig VII av Frankrike

Ludvig VII, Ludvig den unge, (franska Louis VII, Louis le Jeune), född 1120 i Paris, död 1180 i Paris. Son till Ludvig VI av Frankrike och Adelaide av Savojen.

Kung av Frankrike 1137-1180. Han ligger begraven i Klosterkyrkan Saint-Denis.

Ludvig uppnådde genom sitt giftermål med Eleonor av Akvitanien en fast maktställning i landet. Han fortsatte den capetingiska politiken för kungamaktens stärkande, bekämpade grevskapet Champagne och hävdade investituranspråk gentemot påven. 1147-49 deltog Ludvig VII i det resultatlösa andra korståget. Då han 1152 skilde sig från Eleonor, gick de akvitaniska landskapen förlorade, och tillföll därefter Henrik II av England.[1]

Äktenskap[redigera | redigera wikitext]

  1. 1137 med Eleonor av Akvitanien, (1122-1204)
  2. 1154 med Konstance av Kastilien, (?-1160)
  3. 1160 med Alix av Champagne, (?-1206)

Barn i första äktenskapet[redigera | redigera wikitext]

  1. Marie de Champagne (1145 - 11 mars 1198)
  2. Alix de Blois (1151 - 1198)

Barn i tredje äktenskapet[redigera | redigera wikitext]

  1. Filip II August av Frankrike

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 17. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. Sid. 707 
Företrädare:
Ludvig VI
Kung av Frankrike
1137–1180
Efterträdare:
Filip II August