MPR-vaccin

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

MPR-vaccin eller kombinationsvaccinet MPR ges som en injektion och skyddar mot mässling (morbilli), påssjuka (parotit) och röda hund (rubella). I Sverige ingår vaccinet i det allmänna vaccinationsprogrammet sedan 2007 och ges vid 6-8 års ålder. Det räknas vanligtvis som ett barnvaccin men rekommenderas till vuxna som drabbats av HIV.

Vaccinet innehåller levande försvagade (attenuerade) virusstammar av de tre virussorterna som förökar sig efter injektion. Då partiklarna är försvagade blir infektionen lindring och oftast symtomlös och kroppens immunförsvar utvecklar ett immunologiskt minne så att man undviker att bli smittad av en riktig stam. [1]

Effektivitet[redigera | redigera wikitext]

Rapporterade mässlingsfall i Sverige 1911-2013. Data för 1911-1988 är från tjänsteläkarrapporten, 1989-1996 från frivillig laboratorierapportering och sedan 1997 från rapportering enligt Smittskyddslagen (anmälningsplikt). Den röda linjen är ett exponentiellt medelvärde. De gröna pilarna visar när vaccin började användas. Källa: Folkhälsomyndigheten.

Vaccination med det kombinationsvaccin mot sjukdomarna mässling, påssjuka och röda hund (MPR-vaccin) som används idag skyddar mot dessa sjukdomar och deras komplikationer.[2]

Efter att vaccin introducerades i USA sjönk sjukdomsincidensen för mässling drastiskt.

Under de första 20 åren av vaccination mot mässling i USA förhindrades enligt statistiska beräkningar 52 miljoner sjukdomsfall, 17 400 fall av utvecklingsstörning och 5 200 dödsfall. [3]

Biverkningar[redigera | redigera wikitext]

MPR-vaccin ökar risken för feberkramper under de två första veckorna efter vaccination då feber är vanligt förekommande, men ökar inte risken för senare epilepsi. MPR-vaccin orsakar inte diabetes typ 1 eller förekomsten av allvarliga infektioner som kräver inläggning på sjukhus.

I Storbritannien drogs ett trippelvaccin in i början av 1990-talet efter att man sett ett samband med ökad risk för hjärnhinneinflammationer för påssjukedelen av vaccinet. Just det vaccinet har aldrig använts i Sverige. Risken för hjärninflammation eller hjärnhinneinflammation vid vaccination med MPR-vaccin beräknas till 1 på 1 miljon vaccinationer vilket ska jämföras med 1 på 1000 om man drabbas av mässling och 1 på 100 om man drabbas av påssjuka.

American Academy of Pediatrics har gjort en sammanställning av forskning om vaccinsäkerhet.[4] Resultaten visar bland annat att det inte finns någon länk mellan vaccinet och autism.

Förfalskad forskning[redigera | redigera wikitext]

För mer information, se Kontroversen om MPR-vaccinet

Efter en artikel 1998 i The Lancet av Andrew Wakefield om påstådda fall av autism i samband med MPR-vaccination i Storbritannien[5] uppstod kontrovers om huruvida det var säkert att vaccinera mot alla tre sjukdomarna samtidigt. Ingen har dock lyckas reproducera resultaten och efter en utredning 2004 kom det fram att Wakefield fick 435 643 pund för konsultarbete rörande ett rättsfall där. År 2009 rapporterade The Sunday Times att Wakefield manipulerat sina patientdata och felrapporterat resultaten i sin artikel och på så vis skapat ett samband med autism. [6] Förfalskningarna bekräftades 2011 av redaktionen av British Medical Journal.[7]

Rädslan för biverkningar har lett till att många har underlåtit att vaccinera sina barn vilket gjort att man fått en hel del fall av påssjuka, röda hund och mässling i Storbritannien.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Smittskyddsinstitutet http://www.smittskyddsinstitutet.se/vanliga-fragor/allmanna-vaccinationsprogrammet/massling-passjuka-och-roda-hund/
  2. ^ SBU. Vacciner till barn - skyddseffekt och biverkningar. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2009. SBU-rapport nr 191. ISBN 978-91-85413-28-7. Läst 2011-06-09.
  3. ^ Bloch AB, Orenstein WA, Stetler HC et al. (1985). "Health impact of measles vaccination in the United States". Pediatrics 76 (4): 524–32. PMID 3931045
  4. ^ American Academy of Pediatrics. "Vaccine studies: Examine the evidence". November 2011. Läst 7 juni 2011.
  5. ^ Wakefield A, Murch S, Anthony A et al. (1998). "Ileal-lymphoid-nodular hyperplasia, non-specific colitis, and pervasive developmental disorder in children". Lancet 351 (9103): 637–41. doi:10.1016/S0140-6736(97)11096-0. PMID 9500320. http://briandeer.com/mmr/lancet-paper.htm. Läst 2007-09-05.
  6. ^ http://briandeer.com/solved/solved.htm
  7. ^ Fiona Godlee, Jane Smith, and Harvey Marcovitch (5 January 2011). ”Wakefield’s article linking MMR vaccine and autism was fraudulent”. British Medical Journal. http://www.bmj.com/content/342/bmj.c7452.full.