Mässling

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För byn Mässlingen se Mässlingen, Härjedalen
Utslag över hela kroppen.

Mässling, morbilli, är en mycket smittsam virussjukdom som orsakar infektioner i luftvägarna. Sjukdomen är ovanlig i Sverige tack vare den allmänna vaccinationen som sker vid 1,5 års och 12 års ålder[1]. Vaccin har dock inte funnits under så lång tid och många i Sverige som är runt 40 år eller äldre har haft mässlingen som barn. Förr var sjukdomen mycket vanlig i Sverige. Mässling orsakas av ett virus i morbillisläktet (släktet tillhör i sin tur familjen paramyxovirus). Viruset sprids främst i droppform via luften, inkubationstiden är i regel 1 till 3 veckor. Mässling är enligt smittskyddslagen en anmälningspliktig sjukdom. Just under själva sjukdomen är mässling den barnsjukdom som påverkar allmäntillståndet mest. Hos vuxna är det en farlig sjukdom som obehandlad kan leda till döden.

Symptom[redigera | redigera wikitext]

Symptomen vid insjuknandet yttrar sig bland annat som hög feber, hosta, snuva, ögonirritation och en mycket kraftig ljuskänslighet (Ljus kan t.o.m. ge bestående ögonskador och sjuka bör därför behandlas i så mörkt rum som möjligt). Efter ytterligare ett par dagar brukar den smittade utveckla röda utslag, oftast först i ansiktet, för att senare sprida sig till resten av kroppen. Ett par dagar senare kommer utslagen skifta till brunt och börja fjälla.

Komplikationer[redigera | redigera wikitext]

Komplikationer är ganska vanliga och drabbar främst barn under fem år men även vuxna över tjugo år[2]. Småbarn drabbas ofta av pseudokrupp. De infekterade slemhinnorna kan bli sekundärinfekterade med bakterier, och barnen kan då få t ex öroninflammation, bihåleinflammation eller lunginflammation, vilket ofta kräver antibiotikabehandling.

Mässlingviruset har också i sig själv förmåga att orsaka lunginflammation.

Sjukdomen kan ibland (ungefär ett fall på tusen) kompliceras av en allvarlig hjärninflammation. Denna läker i regel ut, men dödsfall förekommer, och ibland ses kvarstående hjärnskada. Något specifikt läkemedel mot sjukdomen finns inte. Behandlingen blir symtomatisk, dvs inriktas mot patientens specifika symtom.

Immunitet[redigera | redigera wikitext]

Till skillnad från de flesta andra barnsjukdomar ger sjukdomen inte garanterad livslång immunitet, det är dock mycket sällsynt att drabbas av sjukdomen en andra gång.

Mässlingsutbrott[redigera | redigera wikitext]

Mässlingen är en av de smittsammaste sjukdomar vi har. För att mässlingsutbrott ska undvikas krävs enligt WHO att minst 95% av befolkningen är vaccinerad med två doser. Annars uppstår som regel mässlingsepidemier eller mässlingsutbrott då och då.

En studie av samtliga mässlingsutbrott i Europa under åren 2005-2006 publicerades i Lancet 2009[3]. Drygt 12000 fall av mässling inträffade under denna tid, de flesta i Storbritannien, Tyskland, Schweiz, Italien och Rumänien; länder som alla har låg vaccinationsgrad. De flesta insjuknade var ovaccinerade eller hade endast fått en dos. Sju dödsfall i mässling rapporterades under samma tid, dvs en av 1700 insjuknade dog.

Bland samtliga rapporterade fall av mässling i USA under åren 1987-2000, 67032 st, förekom 177 dödsfall, dvs en av 380 insjuknade dog[2].

I ett pågående mässlingsutbrott i Frankrike, har från 2008 till april 2011 cirka 17000 barn och ungdomar insjuknat. En rapport från franska smittskyddsmyndigheten daterad 20 maj 2011 indikerar att under 2010 resulterade detta i 8 fall av neurologiska komplikationer (encefalit, meningit), 287 fall av allvarliga lungkomplikationer (lunginflammation), och två dödsfall. Hittills under 2011 har man sett 12 fall av neurologiska komplikationer, 360 allvarliga lungkomplikationer och sex dödsfall.[4]

Mässling historiskt i Sverige[redigera | redigera wikitext]

I SCBs statistik kan man hitta i Tab. 142. Döda i infektionssjukdomar 1851—1950 [5]

Diagram based on Swedish official statistics, from SCB, about yearly deaths because of measles from 1860 to 1950 (>99.7% decrease). This was decades before measles vaccination started.
Årligen Mässling
1861/70 1796
1871/80 544
1881/90 919
1891/00 597
1901/10 404
1911/20 395
1921/30 164
1931/40 62
1941/45 32
1946 20
1947 19
1948 11
1949 35
1950 5

Man ser då att dödsfallsminskningen, 1796 fall kring 1865 till 5 år 1950, innebär att dödsfallen som rådde 1865 var, till över 99,7% borta, några decennier innan mässlingsvaccinen kom i bruk. Ingen hänsyn tagen till att Sveriges befolkning mer än fördubblades som innebär att relativa dödligheten minskade ännu mera.

Mässling i världen[redigera | redigera wikitext]

I länder där sjukvården inte är lika god som i Sverige är mässling en allvarlig sjukdom, där barndödligheten är hög. WHO beräknar att år 2000 dog i hela världen 733 000 personer i mässling. Ett omfattande program mot mässling, Measles Initiative, har genom vaccinationer och andra åtgärder lyckats reducera detta till cirka 164 000 dödsfall år 2008.

Undernärda med brist på vitamin A riskerar vid mässling att hornhinnan infekteras, vilket kan leda till ärrbildning och blindhet. Detta är den främsta orsaken till blindhet i fattiga länder[6].

Ursprung[redigera | redigera wikitext]

Mässlingvirus tillhör morbillisläktet och är nära besläktade med det virus som orsakar boskapspest. Mässlingsviruset har troligen utvecklats från en gemensam föregångare till både mässling och boskapspest, som uppstått i miljöer där människor och nötboskap levde tätt tillsammans och där viruset kunde smitta både människor och boskap. Genetiska studier av mässlingsvirus och boskapspestvirus har visat att de har gemensamt ursprung och att divergensen skedde under tio- eller elvahundratalet. De förändringar som gjorde mässlingsviruset specifikt för människor medförde sannolikt att sjukdomsbilden ändrades och att det blev mycket mer smittsamt än sina föregångare. De mässlingsstammar som cirkulerar idag har ett gemensamt ursprung så sent som i början av 1900-talet. [7]

Mässlingsvaccin och autism[redigera | redigera wikitext]

För mer information, se Kontroversen om MPR-vaccinet

En påstådd koppling mellan mässlingsvaccinet (MPR-vaccin) och autism rapporterades 1998 i en forskningsartikel i den välrenommerade brittiska medicintidskriften The Lancet[8]. Senare upptäckte journalisten Brian Deer vid The Sunday Times att huvudförfattaren till artikeln, Andrew Wakefield, låtit bli att tala om att han på flera sätt var jävig och hade intresse av att etablera en sådan koppling, samt att data i studien blivit manipulerat[9]. Artikeln drogs så småningom tillbaka av The Lancet[10], och Wakefield befanns i maj 2010 skyldig till allvarligt tjänstefel och fråntogs sin läkarlicens[11][12]. 2011 ansåg tidskriften the British Medical Journal att forskningen i artikeln var ett aktivt och medvetet bedrägeri[13][14].

Vetenskapligt finns inget stöd för hypotesen att MPR-vaccinet skulle vara en bidragande orsak till autism[15][16][17][18][19].

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Mässling”. netdoktor.se. http://netdoktor.passagen.se/default.ns?lngItemID=3520. 
  2. ^ [a b] Perry, Robert T.; Halsey, Neal A. (maj 2004). "The Clinical Significance of Measles: A Review". The Journal of Infectious Diseases (Infectious Diseases Society of America) 189 (S1): 1547–1783. doi:10.1086/377712. PMID 15106083.
  3. ^ Muscat M, Bang H, Wohlfahrt J, Glismann S, Mølbak K; EUVAC.NET Group. Measles in Europe: an epidemiological assessment. The Lancet. 2009 Jan 31;373(9661):383-9. Epub 2009 Jan 7. PMID:19131097
  4. ^ Institut de veille sanitaire - Département des maladies infectieuses. "Epidémie de rougeole en France, Actualisation des données au 20 mai 2011". 20 maj 2011. Läst 9 juni 2011.
  5. ^ Historisk Statistik för Sverige. Statistiska Centralbyrån, Stockholm, Sweden. sid. 146 
  6. ^ Semba RD, Bloem MW: Measles Blindness. Surv Ophthalmol. 2004 Mar-Apr;49(2):243-55.
  7. ^ Furuse Y, Suzuki A, Oshitani H. Origin of measles virus: divergence from rinderpest virus between the 11th and 12th centuries. Virol J. 4 mars 2010. Nr 52. Volym 7. Läst 2012-08-17.
  8. ^ Wakefield A, Murch S, Anthony A et al. (1998). ”Ileal-lymphoid-nodular hyperplasia, non-specific colitis, and pervasive developmental disorder in children”. Lancet "351" (9103): sid. 637–41. doi:10.1016/S0140-6736(97)11096-0. PMID 9500320. http://briandeer.com/mmr/lancet-paper.htm. 
  9. ^ Deer B (2004-02-22). "Revealed: MMR research scandal" The Sunday Times (London). Hämtad 2011-05-11.
  10. ^ Notis (3 feb 2010). "Artikel om MPR-vaccin och autism dras tillbaka" Läkartidningen Läst 2011-05-12
  11. ^ Simon Rothelius (2010-05-25). ”Läkare bakom skandalstudie fråntas rätten att praktisera”. Dagens Medicin. http://www.dagensmedicin.se/nyheter/2010/05/25/andrew-wakefield-far-inte-/index.xml. Läst 12 maj 2011. 
  12. ^ Nick Triggle (24 maj 2010). ”MMR doctor struck off register”. BBC Online. http://news.bbc.co.uk/1/hi/health/8695267.stm. Läst 11 maj 2011. 
  13. ^ Carl-Magnus Hake (2011-01-06). ”Vetenskaplig svindel kan ligga bakom omtalad vaccinstudie”. Dagens Medicin. http://www.dagensmedicin.se/nyheter/2011/01/05/bedrageri-bakom-vaccinstud/index.xml. Läst 12 maj 2011. 
  14. ^ Godlee F, Smith J, Marcovitch H (2011). ”Wakefield's article linking MMR vaccine and autism was fraudulent”. BMJ "342:c7452": sid. c7452. doi:10.1136/bmj.c7452. http://www.bmj.com/content/342/bmj.c7452.full. 
  15. ^ Rutter M (2005). ”Incidence of autism spectrum disorders: changes over time and their meaning”. Acta Paediatr "94" (1): sid. 2–15. doi:10.1080/08035250410023124. PMID 15858952. 
  16. ^ ”Frågor och svar om mässling, påssjuka och röda hund (MPR) - Biverkningar”. Smittskyddsinstitutet. http://www.smittskyddsinstitutet.se/vanliga-fragor/allmanna-vaccinationsprogrammet/massling-passjuka-och-roda-hund/#biverkningar. 
  17. ^ ”Vaccine Safety - MMR Vaccine Safety Research”. U.S. Centers for Disease Control and Prevention. http://www.cdc.gov/vaccinesafety/vaccines/MMR/MMR.html. 
  18. ^ ”Immunization - MMR vaccine”. American Academy of Pediatrics. http://www.aap.org/immunization/families/mmr.html. 
  19. ^ ”The relationship between the MMR vaccine and autism”. American Medical Association. http://www.ama-assn.org/ama/pub/physician-resources/public-health/vaccination-resources/pediatric-vaccination/relationship-between-mmr.page. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]