Mässling

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För byn Mässlingen se Messlingen, Härjedalen
Mässling
Klassifikation och externa resurser
Utslag över hela kroppen
ICD-10 B05
ICD-9 055
DiseasesDB 7890
MedlinePlus 001569
eMedicine derm/259  emerg/389 ped/1388
MeSH engelsk

Mässling, morbilli, är en mycket smittsam virussjukdom som orsakar infektioner i luftvägarna. Sjukdomen är ovanlig i Sverige tack vare den allmänna vaccinationen som sker vid 1,5 års och 12 års ålder[1]. Vaccin har dock inte funnits under så lång tid och många i Sverige som är runt 40 år eller äldre har haft mässlingen som barn. Förr var sjukdomen mycket vanlig i Sverige. Mässling orsakas av ett virus i morbillisläktet (släktet tillhör i sin tur familjen paramyxovirus). Viruset sprids främst i droppform via luften, inkubationstiden är i regel 1 till 3 veckor. Mässling är enligt smittskyddslagen en anmälningspliktig sjukdom. Just under själva sjukdomen är mässling den barnsjukdom som påverkar allmäntillståndet mest. Hos vuxna är det en farlig sjukdom som obehandlad kan leda till döden.

Symptom[redigera | redigera wikitext]

Symptomen vid insjuknandet yttrar sig bland annat som hög feber, hosta, snuva, ögonirritation och en mycket kraftig ljuskänslighet (Ljus kan t.o.m. ge bestående ögonskador och sjuka bör därför behandlas i så mörkt rum som möjligt). Efter ytterligare ett par dagar brukar den smittade utveckla röda utslag, oftast först i ansiktet, för att senare sprida sig till resten av kroppen. Ett par dagar senare kommer utslagen skifta till brunt och börja fjälla.

Komplikationer[redigera | redigera wikitext]

Komplikationer är ganska vanliga och drabbar främst barn under fem år men även vuxna över tjugo år[2]. Störst risk för komplicerad mässling löper barn som insjuknar före ett års ålder[3]. Småbarn drabbas ofta av pseudokrupp. De infekterade slemhinnorna kan bli sekundärinfekterade med bakterier, och barnen kan då få t ex öroninflammation, bihåleinflammation eller lunginflammation, vilket ofta kräver antibiotikabehandling.

Mässlingviruset har också i sig själv förmåga att orsaka lunginflammation.

Sjukdomen kan ibland (ungefär ett fall på tusen) kompliceras av en allvarlig hjärninflammation. Denna läker i regel ut, men dödsfall förekommer, och ibland ses kvarstående hjärnskada. Något specifikt läkemedel mot sjukdomen finns inte. Behandlingen blir symtomatisk, dvs inriktas mot patientens specifika symtom.

En ovanlig sen komplikation till mässling är subakut skleroserande panencefalit, SSPE. Det är en långsam men kronisk mässlingsvirusinfektion av centrala nervsystemet, som kan vara dödlig. SSPE är sällsynt i västvärlden där vaccination är allmän, men där mässling fortfarande är allmänt förekommande är sjukdomen vanligare.

Vid en liten mässlingsepidemi i stockholmstrakten 1999 identifierades 52 fall av mässling. Av dessa behövde hela 20 stycken (38%) vårdas på sjukhus.[3] Om samma andel skulle behöva sjukhusvård vid en större epidemi med tiotusentals fall skulle det innebära en stor påfrestning på sjukvården. Sådana epidemier förekom regelbundet i Sverige innan den allmänna vaccinationen infördes.

Immunitet[redigera | redigera wikitext]

Till skillnad från de flesta andra barnsjukdomar ger sjukdomen inte garanterad livslång immunitet, det är dock mycket sällsynt att drabbas av sjukdomen en andra gång.

Mässlingsutbrott[redigera | redigera wikitext]

Mässlingen är en av de smittsammaste sjukdomar vi har. För att mässlingsutbrott ska undvikas krävs enligt WHO att minst 95% av befolkningen är vaccinerad med två doser[4]. Detta ger så hög grad av immunitet i befolkningen att mässling inte kan spridas. Är vaccinationsgraden lägre uppstår som regel mässlingsepidemier eller mässlingsutbrott då och då.

I ett litet mässlingsutbrott i stockholmstrakten 1999 identifierades 52 fall. Endast 3 var vaccinerade. Hela tjugo insjuknade (38%) behövde sjukhusvård.[3]

En studie av samtliga mässlingsutbrott i Europa under åren 2005-2006 publicerades i Lancet 2009[5]. Drygt 12000 fall av mässling inträffade under denna tid, de flesta i Storbritannien, Tyskland, Schweiz, Italien och Rumänien; länder som alla har låg vaccinationsgrad. De flesta insjuknade var ovaccinerade eller hade endast fått en dos. Sju dödsfall i mässling rapporterades under samma tid, dvs en av 1700 insjuknade dog.

Bland samtliga rapporterade fall av mässling i USA under åren 1987-2000, 67032 st, förekom 177 dödsfall, dvs en av 380 insjuknade dog[2].

I ett stort och långvarigt mässlingsutbrott i Frankrike 2008-2011 insjuknade minst 22 178 personer. Utbrottet möjliggjordes av låg vaccinationsgrad, mindre än 5% av de insjuknade var fullvaccinerade. 4 980 (22.4%) mässlingspatienter vårdades på sjukhus, med stora skillnader mellan åldersgrupper. Av spädbarnen, yngre än 1 år, behövde 28% sjukhusvård och av de vuxna behövde 31%-38% sjukhusvård. Den vanligaste komplikationen var lunginflammation med 1 023 fall (20.6%). 27 fall av neurologiska komplikationer rapporterades (26 encefalit, 1 myelit). 5% av patienterna hade komplikationer med levern eller bukspottkörteln. Tio personer dog, varav sju var immunodeficienta.[6]

Mässling historiskt i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Rapporterade mässlingsfall i Sverige 1911-2013. Data för 1911-1988 är från tjänsteläkarrapporten, 1989-1996 från frivillig laboratorierapportering och sedan 1997 från rapportering enligt Smittskyddslagen (anmälningsplikt). Den röda linjen är ett exponentiellt medelvärde. De gröna pilarna visar när vaccin började användas. Källa: Folkhälsomyndigheten.

Förekomst[redigera | redigera wikitext]

Folkhälsomyndigheten har statistik över rapporterade mässlingsfall i Sverige sedan 1911. Dessa har redovisats bland annat i Läkartidningen. I diagrammet här invid syns tydligt att mässlingsutbrott skedde regelbundet med några års mellanrum fram till 1980-talet.

Från år 1971 rekommenderades mässlingsvaccination till svenska barn vid 1,5 år ålder, men man nådde inte tillräckligt täckning, inte mer än 63%. Det var inte förrän MPR-vaccinet började användas 1982 med två doser som mässlingsförekomsten minskade radikalt.[3]

Dödlighet[redigera | redigera wikitext]

Antal döda i mässling i Sverige 1911 - 2013.[7][8] Antalet dödsfall minskade kraftigt under första hälften av 1900-talet.
Antal döda i mässling i Sverige 1950 - 2013.[7][8] Antalet dödsfall minskade rejält redan innan vaccination infördes, och blev sedan i princip noll på 1980-talet. Under 2000-talet har dödsfallen ökat något.

I SCBs statistik finns historiska uppgifter om antal dödsfall per år i mässling.[9]

Årligen Mässling
1861/70 1796
1871/80 544
1881/90 919
1891/00 597
1901/10 404

Antalet årliga dödsfall minskar kraftigt från 1861 till 1910 - från ett medeltal på nästan 1800 per år till ungefär 400. Minskningen är 77,5 procent.

Reduceringen i antal dödsfall fortsätter sedan under 1900-talet.[7][8] Då vaccination börjar rekommenderas 1971 är antalet per år endast några stycken, för att sedan efter att MPR-vaccinet införs 1982 vara noll i många år. Under första årtiondet på 2000-talet har antalet dödsfall återigen ökat något, totalt fem personer har dött av mässling under åren 2000-2010. Dessa fem var alla vuxna.

Den största minskningen i antalet dödsfall har alltså skett innan vaccination infördes. Utvecklingen är inte unik för mässling, dödligheten i nästan alla infektionssjukdomar minskade kraftigt i Sverige under samma tid. Detta beror främst på förbättrade levnadsvillkor - sanitet, hygien, näringsstatus, bostäder - och tillgång till en allt bättre sjukvård. Vid 1900-talets början var det vanligt att folk dog av många av mässlingens komplikationer, exempelvis av lunginflammation, det gör man sällan idag.[10]

Mässling i världen[redigera | redigera wikitext]

I länder där sjukvården och levnadsförhållandena inte är lika goda som i Sverige är mässling en allvarlig sjukdom, där barndödligheten är hög. Beräkningar publicerade i Lancet visar att år 2000 dog i hela världen 535 300 personer i mässling. Ett omfattande program mot mässling, Measles Initiative, har genom vaccinationer och andra åtgärder lyckats reducera detta till cirka 139 300 dödsfall år 2010. Närmare hälften av dessa sker i Indien, där man inte lyckats nå tillräckligt hög vaccineringsgrad. [11]

Undernärda med brist på vitamin A riskerar vid mässling att hornhinnan infekteras, vilket kan leda till ärrbildning och blindhet. Detta är den främsta orsaken till blindhet i fattiga länder.[12].

Ursprung[redigera | redigera wikitext]

Mässlingvirus tillhör morbillisläktet och är nära besläktade med det virus som orsakar boskapspest. Mässlingsviruset har troligen utvecklats från en gemensam föregångare till både mässling och boskapspest, som uppstått i miljöer där människor och nötboskap levde tätt tillsammans och där viruset kunde smitta både människor och boskap. Genetiska studier av mässlingsvirus och boskapspestvirus har visat att de har gemensamt ursprung och att divergensen skedde under tio- eller elvahundratalet. De förändringar som gjorde mässlingsviruset specifikt för människor medförde sannolikt att sjukdomsbilden ändrades och att det blev mycket mer smittsamt än sina föregångare. De mässlingsstammar som cirkulerar idag har ett gemensamt ursprung så sent som i början av 1900-talet. [13]

Mässlingsvaccin och autism[redigera | redigera wikitext]

För mer information, se Kontroversen om MPR-vaccinet

En påstådd koppling mellan mässlingsvaccinet (MPR-vaccin) och autism rapporterades 1998 i en forskningsartikel i den välrenommerade brittiska medicintidskriften The Lancet[14]. Senare upptäckte journalisten Brian Deer vid The Sunday Times att huvudförfattaren till artikeln, Andrew Wakefield, låtit bli att tala om att han på flera sätt var jävig och hade intresse av att etablera en sådan koppling, samt att data i studien blivit manipulerat[15]. Artikeln drogs så småningom tillbaka av The Lancet[16], och Wakefield befanns i maj 2010 skyldig till allvarligt tjänstefel och fråntogs sin läkarlicens[17][18]. 2011 ansåg tidskriften the British Medical Journal att forskningen i artikeln var ett aktivt och medvetet bedrägeri[19][20].

Vetenskapligt finns inget stöd för hypotesen att MPR-vaccinet skulle vara en bidragande orsak till autism[21][22][23][24][25].

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Mässling”. netdoktor.se. http://netdoktor.passagen.se/default.ns?lngItemID=3520. 
  2. ^ [a b] Perry, Robert T.; Halsey, Neal A. (maj 2004). "The Clinical Significance of Measles: A Review". The Journal of Infectious Diseases (Infectious Diseases Society of America) 189 (S1): 1547–1783. doi:10.1086/377712. PMID 15106083.
  3. ^ [a b c d] Linde, A. Johansen, K. (2001). ”Vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund har god skyddseffekt”. Läkartidningen "98" (35): s. 3658. http://ltarkiv.lakartidningen.se/2001/temp/pda23326.pdf. Läst 2013-10-10. 
  4. ^ WHO Media Centre (februari 2014). ”Measles - fact sheet No 286” (på engelska). World Health Organization. http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs286/en/. Läst 2014-10-14. 
  5. ^ Muscat M, Bang H, Wohlfahrt J, Glismann S, Mølbak K; EUVAC.NET Group. Measles in Europe: an epidemiological assessment. The Lancet. 2009 Jan 31;373(9661):383-9. Epub 2009 Jan 7. PMID:19131097
  6. ^ Antona, Denise; Lévy-Bruhl, Daniel; Baudon, Claire; Freymuth, François; Lamy, Mathieu; Maine, Catherine; Floret, Daniel; Parent du Chatelet, Isabelle (2013). ”Measles Elimination Efforts and 2008–2011 Outbreak, France” (på en). Emerging Infectious Diseases (Centers for Disease Control and Prevention) "19" (3): sid. 357-364. doi:10.3201/eid1903.121360. ISSN 1080-6059. http://wwwnc.cdc.gov/eid/article/19/3/12-1360_article. Läst 2014-10-14. 
  7. ^ [a b c] SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK. Statistik - Hälso- och sjukvård. Serien Dödsorsaker 1911-1993. Statistiska centralbyrån, Stockholm, Sweden 
  8. ^ [a b c] SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK. Statistik - Hälso- och sjukvård. Serien Dödsorsaker 1994-2013. Socialstyrelsen 
  9. ^ Historisk Statistik för Sverige. Statistiska översiktstabeller: utöver i del I och II publicerade. T. o. m. 1950. Statistiska Centralbyrån, Stockholm, Sweden. Sid. 146. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/Statistiska-oversiktsabeller-utover-i-del-I-och-del-II-publicerade-tom-ar-1950.pdf. ”Tab. 142. Döda i infektionssjukdomar 1851—1950” 
  10. ^ Sten Iwarson (2004). ”Stora förändringar i infektionspanoramat under 1900-talet: Bättre livsvillkor har betytt mer än vacciner och antibiotika”. Läkartidningen "101" (1-2): s. 82. http://www.lakartidningen.se/OldPdfFiles/2004/27825.pdf. Läst 2014-10-13. 
  11. ^ Anders Hansen (2012). ”Dödligheten i mässling har sjunkit”. Läkartidningen "109" (22): s. 1083. http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=18275. Läst 2014-10-13. 
  12. ^ Semba RD, Bloem MW: Measles Blindness. Surv Ophthalmol. 2004 Mar-Apr;49(2):243-55
  13. ^ Furuse Y, Suzuki A, Oshitani H. Origin of measles virus: divergence from rinderpest virus between the 11th and 12th centuries. Virol J. 4 mars 2010. Nr 52. Volym 7. Läst 2012-08-17.
  14. ^ Wakefield A, Murch S, Anthony A et al. (1998). ”Ileal-lymphoid-nodular hyperplasia, non-specific colitis, and pervasive developmental disorder in children”. Lancet "351" (9103): sid. 637–41. doi:10.1016/S0140-6736(97)11096-0. PMID 9500320. http://briandeer.com/mmr/lancet-paper.htm. 
  15. ^ Deer B (2004-02-22). "Revealed: MMR research scandal" The Sunday Times (London). Hämtad 2011-05-11.
  16. ^ Notis (3 feb 2010). "Artikel om MPR-vaccin och autism dras tillbaka" Läkartidningen Läst 2011-05-12
  17. ^ Simon Rothelius (2010-05-25). ”Läkare bakom skandalstudie fråntas rätten att praktisera”. Dagens Medicin. http://www.dagensmedicin.se/nyheter/2010/05/25/andrew-wakefield-far-inte-/index.xml. Läst 12 maj 2011. 
  18. ^ Nick Triggle (24 maj 2010). ”MMR doctor struck off register”. BBC Online. http://news.bbc.co.uk/1/hi/health/8695267.stm. Läst 11 maj 2011. 
  19. ^ Carl-Magnus Hake (2011-01-06). ”Vetenskaplig svindel kan ligga bakom omtalad vaccinstudie”. Dagens Medicin. http://www.dagensmedicin.se/nyheter/2011/01/05/bedrageri-bakom-vaccinstud/index.xml. Läst 12 maj 2011. 
  20. ^ Godlee F, Smith J, Marcovitch H (2011). ”Wakefield's article linking MMR vaccine and autism was fraudulent”. BMJ "342:c7452": sid. c7452. doi:10.1136/bmj.c7452. http://www.bmj.com/content/342/bmj.c7452.full. 
  21. ^ Rutter M (2005). ”Incidence of autism spectrum disorders: changes over time and their meaning”. Acta Paediatr "94" (1): sid. 2–15. doi:10.1080/08035250410023124. PMID 15858952. 
  22. ^ ”Frågor och svar om mässling, påssjuka och röda hund (MPR) - Biverkningar”. Smittskyddsinstitutet. http://www.smittskyddsinstitutet.se/vanliga-fragor/allmanna-vaccinationsprogrammet/massling-passjuka-och-roda-hund/#biverkningar. 
  23. ^ ”Vaccine Safety - MMR Vaccine Safety Research”. U.S. Centers for Disease Control and Prevention. http://www.cdc.gov/vaccinesafety/vaccines/MMR/MMR.html. 
  24. ^ ”Immunization - MMR vaccine”. American Academy of Pediatrics. http://www.aap.org/immunization/families/mmr.html. 
  25. ^ ”The relationship between the MMR vaccine and autism”. American Medical Association. http://www.ama-assn.org/ama/pub/physician-resources/public-health/vaccination-resources/pediatric-vaccination/relationship-between-mmr.page. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]