Magi i Harry Potter

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Denna artikel handlar om den fiktiva magin i Harry Potter-böckerna av J.K. Rowling och reglerna för hur magin fungerar i den värld som böckerna skapar. I böckerna beskrivs magin som en medfödd talang, som kan övervinna naturens vanliga regler. Många magiska varelser och djur förekommer i böckerna och filmerna, men det finns även vanliga icke-magiska djur som till exempel ugglor, som i trollkarlsvärlden bland annat levererar post. Även föremål kan vara fyllda med magiska krafter. Den lilla andelen av människorna som kan utföra magi kallas häxor (kvinnliga) och trollkarlar (manliga), i motsats till de icke-magiska människorna som kallas mugglarna.

Som egenskap hos människor är magin, eller bristen av den, en medfödd egenskap och är vanligen ärftlig. Magin är normal bland barn till trollkarlar och häxor, så kallade renblodiga familjer, och mer ovanliga i Mugglarfamiljer. Det finns undantag, och de som föds i renblodiga familjer utan att besitta magiska krafter kallas ynkar, medan en person som är född av Mugglarföräldrar men besitter magiska egenskaper kallas Mugglarfödd, eller, nedsättande, Smutsskalle. Mugglarfödda trollkarlar är relativt vanliga, medan ynkar är väldigt ovanliga, vilket kanske ska visa kontrasten mellan befolkningsstorleken hos mugglare och trollkarlar.

Användande av magi[redigera | redigera wikitext]

Magins begränsningar[redigera | redigera wikitext]

Oavsett hur mäktig en trollkarl eller häxa är, så har magin sina gränser. Det är möjligt att trolla fram föremål från tomma intet, men det är svårt att trolla fram någonting som passar exakt för situationen istället för ett allmänt föremål. Föremål tenderar att inte bestå.

Det är också omöjligt att återuppväckas från de döda (kroppen av en död kan dock återskapas, se Inferius). Man kan också återskapa bilder av döda människor, med hjälp av Uppståndelsestenen eller genom Priori Incantatem, men detta är enbart falska avbilder.

Gamps lag[redigera | redigera wikitext]

  • Den ursprungliga texten, eller delar av texten, till denna artikel kommer från artikeln Gamps lag

Gamps lag beskriver begränsningarna för magi. Det för läsaren kända är att det är omöjligt att framställa mat ur intet, vilket märks till exempel genom att mat är det enda som Vid Behov-rummet inte kan tillverka. Hermione förklarar principen för Gamps lag för Ron när denne säger att hans mamma kan trolla fram god mat från ingenting.

Magi och affekt[redigera | redigera wikitext]

En häxa eller trollkarls emotionella tillstånd kan vid stark affekt påverka magin. I boken Harry Potter och Halvblodsprinsen förlorade Nymphadora Tonks tillfälligt sina egenskaper som Metamorfmagus (en person som med viljestyrka kan förändra sitt utseende) efter att ha tvingats utstå känslomässigt tumult, som bland annat hade att göra med hennes kärlek till varulven Remus Lupin. Denne besvarade inte kärleken, och därför ändrades Tonks Patronus (en skyddande kraft som tar konkret form) för att visa kärleken till Lupin. Dumbledore berättade för Harry att Merope Gaunt bara kunde visa magiska krafter då hon var bortom sin fars förtryck, men att hon förlorade krafterna igen då hennes kärlek, Tom Dolder Sr, lämnade henne.

Magi och döden[redigera | redigera wikitext]

Precis som kärleken studeras döden i detalj i MysterieavdelningenTrolldomsministeriet. I dödssalen finns en trasig slöja, vilken tros vara en portal mellan de dödas värld och Trollkarlsvärlden. Sirius Black föll genom slöjan i Harry Potter och Fenixorden, efter att ha träffats av Bellatrix Lestrange's av lamslagningsbesvärjelse.

Magiska tekniker har använts för att förlänga livet. De vises sten kunde användas för att framställa en trolldryck som sköt upp döden en kortare tid. Lord Voldemort har använt andra metoder, Horrokruxer, för att besegra döden; Denne tros ha varit den ende som haft horrokruxer i plural.

J.K. Rowling har sagt att trollkarlar kan leva dubbelt så länge som Mugglare.

Nästan Huvudlöse Nick berättar i slutet av den femte boken att trollkarlarna kan välja huruvida de vill bli spöken då de dör. Vad som händer för dem som inte blir spöken är okänt, Nick säger att de "går vidare". Precis som i mugglarvärlden får många personer ett porträtt målat av sig efter sin död, och eftersom porträtten kan tala finns en spegling av personen på så vis finnas kvar för att hjälpa andra människor efter deras egen död.

Magi och kärlek[redigera | redigera wikitext]

Den mäktigaste och mest mystiska magin av alla är kärleken. Lord Voldemort, vilken aldrig själv kunnat älska, undervärderade kärleken till sitt eget stora förfång. Det var tack vare kärlek som Lily Potter kunde rädda sin son Harry från döden, genom att offra sig själv för att han kanske skulle kunna överleva. Det exakta sambandet mellan kärlek och magi är okänt, men det studeras av framstående trollkarlar och häxor i MysterieavdelningenTrolldomsministeriet.

Svartkonster[redigera | redigera wikitext]

Svartkonster i Harry Potter är de magigrenarna som är bäst att använda för att åstadkomma mäktig magi, och används mest för att göra fysisk skada på en person. Svartkonster kan användas för att skada, tortera eller döda. De mest kända förbjudna trollformlerna, de så kallade De oförlåtliga förbannelserna är Imperiusförbannelsen (Imperio), där offret hamnar i en trance-liknande situation, och kan lämnas maktlös eller kontrolleras totalt av utövaren av förbannelsen; Cruciatusförbannelsen (Crucio), där ren smärta och fysisk skada framställs; Avada Kedavra, som åstadkommer en omedelbar och smärtlös död, och är näst intill omöjlig att överleva samt svår att blockera med skyddsbesvärjelser då den är mycket kraftig om den utförs korrekt. Den enda personen som någonsin överlevt en sådan förbannelse är Harry Potter, tack vare att Lily Potter dog för hans skull.

Effekten på en förbjuden förbannelse varierar efter utövaren. Då Harry använde Cruciatus, mest på grund av ilska och behov av hämnd, orsakade det mindre smärta än om en trollkarl hade gjort det bara för att tortera. Barty Crouch Jr., förklädd till Alastor Moody, hävdar att samtliga elever i klassrummet skulle kunna peka med sina trollstavar mot honom och säga Avada Kedavra utan att han fick så mycket som en skråma. Enligt Bellatrix Lestrange så måste man mena det när man till exempel torterar någon.

Viktigt inom den svarta magin är blodmagin. Lily Potter, Albus Dumbledore och Lord Voldemort har alla använt sig av blodmagi. Lilys skydd till Harry finns i hans blod. Dumbledore försäkrade Harrys säkerhet då han placerade honom hos familjen Dursley, där Petunia Dursley hade likadant blod som Lily haft. Lord Voldemort använde blod som en del i sin återkomst.

Trollformler[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt är en sammanfattning av Trollformler i Harry Potter

Trollformler är alla trollkarlars hjälpmedel i livet. Korta perioder utan magi kan för trollkarlar bli svåra, och de kan då tvingas öppna lås eller göra upp eld utan magi.

Oftast är trollformlernas namn modifierad Latin, och det krävs en snärt med en trollstav. Inget av dem är dock något tvång, sedan skickliga trollkarlar och häxor kan klara sig utan trollstav, men ändå lyckas med samma saker som de gjort med en trollstav. Trollformler kan också frammanas icke-verbalt, men med en trollstav. Under det sjätte året på Hogwarts lär sig eleverna den tekniken, och det tvingar utövaren att koncentrera sig mycket mer än annars. Några trollformler (till exempel Levicorpus) är menade att vara icke-verbala. Den mesta magin är hittills visad med röst, men inte alltid. Då Dumbledore skulle trolla fram lila sovsäckar för att sammanhålla elevhemmet Gryffindor i den tredje boken trollade han fram dem utan att tala.

Det är även möjligt att använda sin trollstav utan att hålla den. Harry använder sig i den femte boken av Lumos för att lysa upp sin trollstav då den ligger någonstans på marken. Dessutom behöver Animagusar och Metamorfmagusar inte använda trollstavar för att förvandla sig.

Trollformler kategoriseras som "trollformler", "förbannelser", "förhäxningar", eller "besvärjelser". Även om offensiva och farliga trollformler finns i plural, så är det tre som används bara av ren ondska. De kallas för De oförlåtliga förbannelserna, och den som använder sig av en sådan förbannelse får sitta hela livet i trollkarlsfängelset Azkaban.

Trollkarlsvärlden[redigera | redigera wikitext]

Trollkarlsvärlden finns parallellt med Mugglarvärlden, och arbetar hårt för att hålla sig hemlig för Mugglare. En del Mugglare känner dock till trollkarlsvärlden, såsom de som är släkt eller bekanta med häxor och trollkarlar, eller andra viktiga personer, som Mugglarnas premiärminister. För de flesta människorna i den magiska världen kan det vara svårt att klä ut sig till Mugglare, då de ibland tvingas göra det, och på grund av den lilla vetskapen de har kan män av misstag bära kjol, och skylla på att de köpte den i en Mugglaraffär. MugglarstudierHogwarts anses vara ett lugnt val. De flesta sakerna i den magiska världen är gömda för Mugglare. Annat, som Dementorer, kan inte bli sedda av Mugglare, men de kan känna effekterna av dem.

Det finns även ett kontor på Trolldomsministeriet, som tar hand om de mugglarsaker som trollkarlar förvandlat, såsom Mr Weasleys Ford Anglia eller Caractacus Burkes rep som dödade elva personer.

Mugglarnas premiärminister kontaktas först från den magiska världen samma kväll som han vunnit valet. Trolldomsministern använder Flampulver för att dyka upp i hans (eller hennes) brasa. Därefter besöker "Den andra ministern", som mugglarpremiärministern kallar trolldomsministern, bara honom i situationer då Mugglarna kan vara i fara, som när Sirius Black rymt från Azkaban. Mugglarministern blir alltid först informerad om att han kommer att få besök av någon av ett porträtt som sitter på väggen. Porträttet kan aldrig tas bort från väggen, åtminstone inte av Mugglare.

Termerna "trollkarl" och "häxa" används i den magiska världen mer eller mindre på samma sätt som "man" och "kvinna" gör i Mugglarvärlden.

Magiska förmågor[redigera | redigera wikitext]

Den följande listan består av speciella egenskaper som trollkarlar och häxor i Harry Pottervärlden kan ha.

Animagisk förvandling[redigera | redigera wikitext]

En animagus är en trollkarl eller häxa som kan förvandla sig själv till ett djur efter vilja.

Att bli en animagus är mycket svårt, och förvandlingen kan gå hemskt fel. Animagusar har en form som de alltid antar, och formen väljs inte av dem. Djuret reflekterar trollkarlens eller häxans inre natur. Professor McGonagall är kanske den mest kända animagusen i serierna, och redan i det första kapitlet i Harry Potter och de vises sten sitter hon som en katt på en mur utanför familjen Dursleys hus. Sirius Black ses som en svart hund i Harry Potter och fången från Azkaban.

I den djuriska formen uppfattar animagusar världen mer som djur gör, men med några mänskliga egenskaper. Alla animagusar måste registrera sig på Trolldomsministeriet. En annan trollkarl eller häxa kan förvandla en Animagus i djurform tillbaka till mänsklig form, vilket görs i Harry Potter och fången från Azkaban, och under processen kommer det blåvitt ljus.

I den tredje boken, som utspelas 1993 och 1994, nämns det att endast sju trollkarlar registrerat sig som animagusar på hela 1900-talet. Den enda kända är Minerva McGonagall, som förvandlas till en katt.

Som det sades i Harry Potter och fången från Azkaban så var tre av de fyra marodörerna oregistrerade animagusar. Då Remus Lupin först avslöjade sin hemlighet om att han var en varulv till de andra marodörerna, bestämde de sig för att bli animagusar. James Potter blev en kronhjort, Sirius Black en hund och Peter Pettigrew en råtta (vilket förklarar deras smeknamn : Tagghorn, Tramptass och Slingersvans). Alla tre var oregistrerade, och de lyckades bli animagusar under sitt femte år på Hogwarts. Det tog James Potter och Sirius Black (som sades vara de mest begåvade eleverna på skolan på den tiden) den större delen av tre år att bli animagusar. Det är okänt hur lång tid det hade tagit för en färdigutbildad trollkarl att komma på hemligheten om hur man blir en animagus. Peter Pettigrew lyckades bara bli en animagus med mycket hjälp från James och Sirius.

I Harry Potter och fången från Azkaban framgår det att Ron Weasleys råtta Scabbers faktiskt är animagusen Peter Pettigrew, som levt gömd i tolv år hos familjen Weasley. Ännu så länge är han den enda animagusen i serien som varit djur så här länge.

I Harry Potter och den flammande bägaren upptäcker Hermione Granger att Rita Skeeter, en hänsynslös journalist, använder sig av sin oregistrerade animagusformuses som skalbagge, för att tjuvlyssna på elever och personal efter att Dumbledore förbjudit henne från att besöka Hogwarts område. Hermione tvingar Rita att sluta skriva i ett helt år, och hotar att anmäla henne för att vara en oregistrerad animagus, och i nästa bok tvingar Hermione Rita Skeeter att skriva en artikel om Harry Potter och Voldemorts återkomst med hjälp av samma hot.

Metamorfmagisk förvandling[redigera | redigera wikitext]

En metamorfmagus är en trollkarl eller häxa som fötts med egenskapen att kunna ändra sitt utseende efter vilja. Endast två sådana karaktärer har medverkat i serierna, och detaljerna om krafterna är okända. Det är känt att det är extremt ovanligt att vara metamorfmagus, och att man föds till en metamorfmagus, till skillnad från animagusar, som blir det efter många års hårt arbete.

Nymphadora Tonks samt hennes barn Teddy Lupin[1] är de enda metamorfmagusar som hittills medverkat i serierna. Nymphadora kan göra mindre förändringar, som att ändra längden och färgen på håret med bara en sekunds koncentration. Hon kan även göra drastiska förändringar, som får henne att se äldre ut eller att hon får något som liknar ett gristryne.I den sjunde boken berättar Remus Lupin för Harry att Nymphadora fött ett barn och att barnet (Teddy) inte är någon varulv,(när Harry frågar så svarar Remus att Teddy precis som sin mor Nymphadora)är en metamorfmagus.Metamorfmagusar kan inte anta omänskliga former, (men Tonks kunde göra sig själv till en Vilie, helt utan någon av de annars förknippade egenskaperna). Det är okänt om de kan bli kopior av andra personer. Huruvida det går att efterlikna det motsatta könet är en öppen fråga och bör så förbli.

Det var många fans som trodde att den metamorfmagiska förvandlingen skulle komma att spela en större roll i den sista boken, men det gjorde det inte. Förespråkare ser ett mönster av att de flesta rollerna har krafter av metamorfmagisk och animagisk förvandling, legilimering och ocklumenering. Det kan noteras att J.K. Rowling troligtvis inte hade tagit med metamorfmagusar om de inte skulle ha en större roll än att ändra näsorna som underhållning vid middagsbordet. Spekulationer om att Harry Potter skulle vara en metamorfmagus förnekas av J.K. Rowling, trots att Harry fick sitt hår att växa ut extremt fort i Harry Potter och de vises sten.

Ormviskning (Parsel)[redigera | redigera wikitext]

Ormspråk är ormarnas språk. Det anses vanligtvis vara en svartkonst, men Albus Dumbledore hävdar att det inte på något sätt är ondskefullt. Det är väldigt ovanligt att trollkarlar eller häxor talar ormspråk. Det visar sig vara en egenskap man ärver, och inte lär sig. Harry Potter är en ormviskare, och det spekuleras om att Harry fick egenskapen av Lord Voldemort (då han försökte döda Harry men misslyckades då Harry var en baby) som en av många biprodukter då Voldemort förlorade sina krafter.

Andra kända ormviskare är Salazar Slytherin och hans ättlingar, med familjen Gaunt (Mervolo, Morfin, Merope), Lord Voldemort och Herpo den Vidrige. Albus Dumbledore verkar kunna förstå ormspråk i ett minne i Harry Potter och Halvblodsprinsen, då han upprepar Morfin Gaunts ord "det stora huset på andra sidan vägen", som sades på ormspråk. Det betyder att han antingen själv är en ormviskare, eller att han sett samma minne tidigare med en ormviskare, som då översatte konversationen åt honom. Det är möjligt att Morfin gjorde det, sedan Dumbledore sade att allt Morfin någonsin sade var "Han kommer mörda mig för att jag tappade bort hans ring".

Ginny Weasley är ingen ormviskare, men hon öppnade ändå Hemligheternas kammare med hjälp av ormviskning. Hon var då besatt av Tom Dolder, som själv var en ormviskare. Det går även att lära sig enstaka ord på parselspråk(ormspråk) då Ron Weasley, som inte är ormviskare, i den sista boken öppnade Hemligheternas kammare med ormspråk. Han härmade då Harry som vid ett tidigare tillfälle hade öppnat en horrokrux med hjälp av ormspråk.

Legilimering och Ocklumenering[redigera | redigera wikitext]

Huvudartiklar: Legilimering och Ocklumenering

Legilimering är en magisk egenskap, vilken gör att utövaren kan läsa andras tankar och känslor, eller åtminstone få se glimtar av det. Det skulle kunna förklaras som en magisk form av "tankeläsning", men Severus Snape (som är en mycket begåvad legilimerare) avfärdar det som en drastisk överförenkling. En häxa eller trollkarl med den här egenskapen kan till exempel upptäcka lögner och falskhet hos andra personer men även sätta in falska minnen i andras hjärnor.

Motsatsen till legilimering är ocklumenering, och den som behärskar egenskapen kan hindra en skicklig legilimerare från att läsa ens tankar eller sinnesstämningar som motsätter sig det man just sagt.

Lord Voldemort, Severus Snape och Albus Dumbledore är alla kända för att vara skickliga i legilimerare.

Första gången egenskaperna nämndes var i Harry Potter och Fenixorden, då Snape blir tillsagd av Dumbledore att undervisa Harry i ocklumenering. Harry gjorde aldrig några större framsteg, kanske som ett resultat av Snapes undervisning eller dåliga empati för Harry, och det ledde till att Voldemort kunde ge Harry en falsk vision, som Harry trodde var sann.

Bellatrix Lestrange, Draco Malfoy, Barty Crouch Jr och Horace Snigelhorn kan också vara bra i ocklumenering, sedan Bellatrix sades ha lärt Draco Malfoy att dölja sina tankar för Snape, medan Dumbledore inte kunde använda sina legilimeringskunskaper för att få tag på ett minne från Snigelhorn.

Spöktransferens[redigera | redigera wikitext]

Spöktransferens eller transferens är en magisk form av teleportation, där en trollkarl eller häxa kan försvinna på ett ställe, transferera sig, och dyka upp på ett annat. Oftast kännetecknas det av ett smällande ljud, vilket kan ha att göra med det hastiga försvinnandet och all luften som omedelbart strömmar till. Det anses dock vara oskickligt att det låter då någon transfererar sig, och de skickliga magikerna kan förflytta sig plötsligt och tyst. Enligt Harry är känslan av att transfereras som att pressas genom en tunn gummislang.

Av Trolldomsministeriet krävs en licens för att få folk ska få transferera sig, och då en häxa eller trollkarl fyllt sjutton kan den få licensen genom att gå en kurs. I sitt sjätte år kan eleverna gå på lektioner i transferens, anordnade av Trolldomsministeriet. De kan sedan få licensen på eller efter sin sjuttonde födelsedag. Undervisare är Wilkie Twycross.

Träningen är svår, och eleverna kan splittra sig själva, då de lämnar en del av sig själva kvar på ursprungsplatsen, medan en annan del tas till den nya destinationen. De splittrade kroppsdelarna sätts ihop igen av Magiska olyckshjälpen, som finns på plan tre i Trolldomsministeriet. Ihopsättnigen gör inte ont om den sker på rätt sätt.

Spöktransferens anses opålitlig över längre distanser, och även skickliga trollkarlar kan ibland föredra annan typ av transport, såsom kvastar.

Av säkerhetsskäl är Hogwarts område skyddad av uråldrig magi, som gör det omöjligt att transferera sig in eller ut ur slottet. Den här förtrollningen gäller dock inte husalfer, som kan transferera sig obehindrat runt på skolan och in och ut ur den. Även Dumbledores fågel fenix Fawkes rymmer en gång från Trolldomsministern genom att ta tag i Fawkes stjärtfjädrar och försvinner.

Som man kan förvänta sig, anses det ohyfsat att transferera sig in i någon privatpersons hus. Av den anledningen har även många privata bostäder antitransferensfötrollningar som skyddar mot oönskade besökare. Många gånger transfererar sig trollkarlar till en plats i närheten och går den sista biten till fots, innan de når platsen de egentligen skulle till.

Det är möjligt att hindra folk från att transferera sig. På samma sätt som Hogwarts har antitransferensförtrollningar, så kan liknande magi hindra individer från att transferera sig. i Harry Potter och Fenixorden hindrade Dumbledore en grupp Dödsätare från att transferera sig med en antitransferensring, som höll dem kvar på Trolldomsministeriet tills Ministeriepersonalen kunde ta dem till arrest.

Böckerna antyder även att det är svårare att transferera sig till platser man inte kan se så bra. I Harry Potter och Fenixorden har Fred Weasley och George Weasley nyligen tagit sin transferenslicens, och transfererar sig från rum till rum i Grimmaldiplan nummer 12. En gång ska de transferera sig till ett rum, där Ron och Harry sover. Olyckligtvis landar de precis där Ron har sitt knä istället för vid kanten av sängen. De påstår att det är svårare att transferera sig i mörker.

Vilietjuskraft[redigera | redigera wikitext]

Vilietjuskraft är en egenskap som Vilier och ättlingar till Vilier kan ha, såsom Fleur Delacour, vars mormor var fullblodsvilie. Den här egenskapen används för att charmera personer. Den andra delen av en Villiers kraft är att de får klor och näbb när de blir arga och kan slåss mycket vildsint.

Magiskt beskyddande[redigera | redigera wikitext]

Vissa mäktiga magiska varelser, såsom troll, drakar och jättar kan uppnå immunitet gentemot förtrollningar och förhäxningar. Till exempel lamslagningsbesvärjelsen går inte att använda mot Hagrid, som är halvjätte, och därför studsar besvärjelsen bara bort från honom. Ännu så länge är det inte omöjligt att övervinna kraften. Om sex trollkarlar lamslår samtidigt kan även en drake bli lamslagen.

Trollformelliknande effekter[redigera | redigera wikitext]

Obrytbar ed[redigera | redigera wikitext]

Den obrytbara eden är ett gemensamt löfte mellan två eller fler trollkarlar eller häxor. Den måste utföras med ett vittne, en så kallad sammanlänkare. Sammanlänkaren håller de andras trollstavar och binder samman dem med en smal tunga av lysande eld. Den som svurit eden kan bryta den, men det kostar personen livet.

För att visa sitt stöd för Lord Voldemort och för att övertyga Bellatrix Lestrange om vilken sida han står på svär Professor Severus Snape, lärare i TrolldryckskonstHogwarts, en obrytbar ed i Spinnargränden med Bellatrix Lestrange och Narcissa Malfoy i Harry Potter och Halvblodsprinsen. Bellatrix är skeptisk till Snapes lojalitet, eftersom han arbetat för Albus Dumbledore sedan Voldemort besegrades av Harry Potter. Sedan Narcissa son, Draco Malfoy, fått ett uppdrag av Lord Voldemort som är mycket svårare än vad han egentligen klarar av, vill Narcissa att Snape ska hjälpa honom om Draco skulle misslyckas. Snape svär eden för att visa sitt stöd, men det verkar inte riktigt som om han vet vad han egentligen ger sig in på.

Det är oklart om Snape visste vad Draco hade för uppgift då han svor, men han sade till Narcissa och Bellatrix att han gjorde det. Senare försökte han få Draco att berätta vad det var (det är möjligt att han kände till vad uppdraget gick ut på, men inte hur Draco skulle lyckas). Senare fick man reda på att Dracos uppgift var ett döda Dumbledore. Det kan även ha varit att släppa in dödsätarna på Hogwarts. Draco kunde inte döda Dumbledore, inte ens med hjälp av andra Dödsätare. Snape anlände till scenen och agerade snabbt. Dumbledore bad, men det är okänt om han bad för sitt liv, sin död eller någonting helt annat. Snape betraktade Dumbledore flera sekunder och "i hans hårda ansikte avtecknade sig hat och avsmak". (Då hade Dumbledore, som vid förstörandet av horrokruxringen fått en ond förbannelse över sig och Snape talar om för Dumbledore att han bara har ett år kvar att leva. Då ber Albus Snape uttrycklingen att döda honom vid ett tillfälle "som kommer att visa sig så småningom". Snape går efter tvekan med på detta och vid samma tillfälle berättar Dumbledore för Severus om Voldemorts plan att Draco ska döda honom. Albus frågar sedan Snape om han kan ge honom sitt ord på att när skolan faller i Voldemorts händer ska Snape göra allt han kan för att skydda eleverna. Detta lovar Severus och det kan vara ett uttrycka av detta då Snape ger Ginny och hennes vänner ett så lätt straff för att de försökt stjäla gryffindors svärd som Snape för övrigt visste var en kopia. Vid sitt samtal med Bellatrix och Narcissa säger han att "Dumbledore har ådragit sig en allvarlig skada på grund av nedsatt reaktionsförmåga". Detta bevisar att han redan har haft sitt samtal med Dumbledore och därför vet om Dracos uppdrag och redan lovat att döda Albus på dennes egen befallning.) Därefter dödade han honom, och avslutade på så sätt det han lovat Narcissa och Bellatrix.

Fred och George Weasley lyckades nästan få Ron att svära en Obrytbar Ed då han var liten, men deras far kom på dem precis innan, och han gick i taket.

Priori Incantatem[redigera | redigera wikitext]

Priori Incantatem, eller den omvända effekten av besvärjelsen, orsakas av mötet mellan två tvillingtrollstavar, vars kärna är samma. Snibbarna på trollstavarna kommer ansluta sig till varandra ned en tjock gyllene "tråd" av energi, och de två trollkarlarna utkämpar duellen med vilja. Förlorarens trollstav kommer då att visa upp skuggor av de Trollformler som den har kastat i omvänd ordning.

Detta skall inte förväxlas med Prior Incantato, den trollformel som får en trollstav att visa sin allra senaste trollformel med en liknande effekt.

Effekten av Priori Incantatem har bara visats en gång, under duellen mellan Harry Potter och Lord Voldemort i slutet av den fjärde boken. Deras samtidigt kastade besvärjelser utlöste tråden, och Voldemort förlorade duellen på grund av att Harrys vilja att vinna var större. Trollstaven återskapade då skuggor av trollformler som Voldemort kastat, i omvänd ordning: skrik av smärta från torterade offer, en skugga av den silvriga handen som Slingersvans fått, och ekon av de senaste personerna han mördat: Cedric Diggory, Frank Bryce, Bertha Jorkins och James och Lily Potter. Senare berättade Albus Dumbledore för Harry att hans och Lord Voldemorts trollstavar båda delade en stjärtfjäder från en fågel fenix, Dumbledores egen Fawkes.

Harry hade tidigare blivit informerad av Mr. Ollivander att trollstaven "valde" Harry eftersom han var "bror" till den som hade gett honom det blixtformade ärret i pannan, men ingenting mer sades om vad det betydde.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Intervju med J. K. Rowling på Bloomsbury.com

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]