Margareta av Österrike

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Margareta av Österrike som Nederländernas regent

Margareta av Österrike, född 10 januari 1480, död 1 december 1530, ståthållare i Nederländerna 1507-1530. Hon var dotter till den dåvarande ärkehertigen Maximilian I av Österrike (senare tysk-romersk kejsare) och hertiginnan Maria av Burgund (Nederländerna).

Äktenskap[redigera | redigera wikitext]

Margareta sändes 1482 till det franska hovet för att uppfostras som maka till den franske tronföljaren Karl: de räknades som gifta, men då relationen mellan de två dynastierna förändrades av politiska skäl annullerades förbindelsen, och hon återvände till Nederländerna 1493. 1495 slöts en allians mellan Habsburg och Spanien, vilken innebar att hennes bror Filip gifte sig med Johanna I av Kastilien (1496) och Margareta gifte sig med den spanske tronföljaren Johan (1497). Johan avled samma år, och hon återvände då till Nederländerna fram till giftermålet 1501 med hertig Filibert II av Savojen (död 1504). Hon bodde då i Bourg-en-Bresse i Savojen och skötte statsangelägenheterna åt Filibert, som inte var intresserad av politik. Vid Filiberts död drog hon sig tillbaka till ett kloster.

Ståthållare[redigera | redigera wikitext]

År 1506 kallades hon tillbaka till Nederländerna av sin far, Maximilian: efter broderns död hade han regerat Nederländerna som förmyndare för sin sonson Karl. 1507 fick hon av Maximilian uppdraget att vara ståthållare i Nederländerna och uppfostra sin avlidne broders, Filip den skönes, barn, Karl (sedermera kejsar Karl V) och Maria (sedermera drottning av Ungern och Margaretas efterträdare i ståthållareskapet), Isabella och Eleonora. Genom omtänksam och kraftig styrelse fyllde hon med heder sin post, på vilken hon blev kvar även sedan Karl blivit myndig 1515: hon avgick vid Karls myndighetsförklaring 1515, men fungerade från 1517 åter som regent under Karls frånvaro: hon återinstallerades formellt som ståthållare 1522.

Margareta föredrog Mechelen som residens. Hennes regeringstid beskrivs som en tid av fred och välstånd och hennes politiska förmåga har fått ett gott betyg. Hon underhöll goda relationer med England, Danmark och Baltikum, något som var viktigt för ullproduktionen, och arbetade inför sin far och brorson för att förhindra att allt för mycket kapital fördes ut ur Nederländerna. Hon lyckades dock inte fullständigt lösa den långtgående konflikten med Gelderland, och hon kom i viss konflikt med adeln: under 1514 anklagades hon för att under en rättegång om misstänkt förräderi mot en medlem av adeln ha ignorerat de privilegier som tillkom medlemmar av adeln inför domstol. Hon var populär bland allmänheten. I den religiösa frågan intog hon personligen en moderat ståndpunkt. Hon ogillande varje våldsam förföljelse av de nya religiösa idéerna och var tolerant sinnad. Om hennes diplomatiska förmåga vittna fördelaktigt den år 1508 bildade ligan i Cambrai och den 1529 på samma ort ingångna s. k. fruntimmersfreden med Louise av Savojen. Hon var stor konstvän och målade och diktade även själv.

Margareta avled av kallbrand i Mechelen den l december 1530.

Källor[redigera | redigera wikitext]


Företrädare:
Yolanda Louise av Savojen
Hertiginna av Savojen (ej regent)
1501-1504
Efterträdare:
Beatrice av Portugal
Företrädare:
William de Croÿ
Ståthållare i Nederländerna
1507-1530
Efterträdare:
Maria av Habsburg