Maria Stepanova (författare)

Från Wikipedia
För andra med liknande namn, se Maria Stepanova.
Maria Stepanova
Född9 juni 1972 (51 år)
Moskva
Medborgare iSovjetunionen och Ryssland
Utbildad vidMaksim Gorkijs litteraturinstitut
SysselsättningPoet, författare, essäist, journalist[1]
Befattning
Chefredaktör
Utmärkelser
Andrej Belyj-priset (2005)[2]
Bolsjaja kniga-priset (2018)[3]
Berman Literature Prize (2023)[4]
Redigera Wikidata

Maria Michajlovna Stepanova (ryska: Мария Михайловна Степанова), född 9 juni 1972 i Moskva, är en rysk författare och journalist. Stepanova har studerat vid Maksim Gorkijs litteraturinstitut där hon avlade examen 1995. Hon har publicerat poesi i ryskspråkiga litterära tidskrifter som Zerkalo, Znamja, Krititjeskaja massa och Novoje Literaturnoje Obozrenije, samt i antologier som Vavilon, Urbi och Ulov. Stepanova vann många viktiga ryska litterära priser, inklusive Pasternak-priset och Andrej Belyj-priset 2005, och Moskovskij stjot-priset 2006, 2009 och 2018.[5]

År 2007 grundade Stepanova Openspace.ru, en onlinetidning ägnad ryskspråkig konst och kultur. Enligt Stepanova "skulle tidningen ge publiken en modern, uppdaterad, passionerad syn på vad som händer i den ryska kulturen och i den yttre världen."[6]

Stepanovas poesi har varit inflytelserik i den samtida ryska litteraturen. Hon anses ha återpopulariserat den traditionella balladen som en poetisk genre genom att använda och undergräva konventionell prosodi och form.[7] Hon använder också ofta skaz, en rysk berättarteknik med fragmentariskt idiomatiskt språk.[8]

Stepanova var professor vid Humboldtuniversitetet i Berlin som en del av en gästprofessur 2018–2019.[9]

Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina lever Stepanova sedan 2022 i exil i Berlin. I maj 2023 meddelades att hon är mottagare av årets Bermanpris för sin bok Minnen av minnet.[10]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 18 december 2022.[källa från Wikidata]
  2. ^ Премия Андрея Белого | 2005 (på ryska), läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ Национальная литературная премия «Большая книга»: Итоги (på ryska), läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ läs online, www.lefigaro.fr .[källa från Wikidata]
  5. ^ ”Maria Stepanova – Joseph Brodsky” (på engelska). www.josephbrodsky.org. http://www.josephbrodsky.org/fellow11. Läst 2 november 2022. 
  6. ^ University, Stanford (29 mars 2016). ”Moscow journalist Maria Stepanova to speak about Russia's future” (på engelska). Stanford News. https://news.stanford.edu/2016/03/29/poet-stepanova-russia-032916/. Läst 2 november 2022. 
  7. ^ ”Maria Stepanova – Russian Writers at Berkeley” (på engelska). russianwriters.berkeley.edu. http://russianwriters.berkeley.edu/maria-stepanova/#:~:text=Maria%20Stepanova%20is%20a%20contemporary,and%20German%20among%20other%20languages.. Läst 2 november 2022. 
  8. ^ Stepanova, Cynthia L. Haven interviews Maria. ”Mad Russia Hurt Me into Poetry: An Interview with Maria Stepanova” (på engelska). Los Angeles Review of Books. https://lareviewofbooks.org/article/mad-russia-hurt-me-into-poetry-an-interview-with-maria-stepanova/. Läst 2 november 2022. 
  9. ^ ”Maria Stepanova: Biografi, Kreativitet, Karriär, Personligt Liv”. sv.cultureoeuvre.com. 2022. https://sv.cultureoeuvre.com/10830953-maria-stepanova-biography-creativity-career-personal-life. Läst 2 november 2022. 
  10. ^ Wadström, Fredrik. ”Bermanpriset till Maria Stepanova: Rysslands krig är ett minneskrig”. Sveriges radio. https://sverigesradio.se/artikel/bermanpriset-till-maria-stepanova-for-minnen-av-minnet/. Läst 22 maj 2023.